DSM är en tidning med mycket liten upplaga. Utgivaren Jan Gillbergs dagordning utgörs till stor del av konspirationsteorier, som regel med en rejäl högervinkling. Estonia var ingen olycka, Kreuger tog inte livet av sig utan mördades, klimathotet är hittepå... Skribenter som Jüri Lina (hävdar att kommunisterna/judarna/frimurarna/Illuminati ligger bakom allt elände här i världen) och Pia Hellertz (chemtrails m.m.) borgar för en låg och förvirrad nivå. Det hela påminner närmast om EAP/LaRouche-rörelsen: "konspirationistisk världsåskådning, sektliknande organisation, utopism, inslag av antisemitism och motstånd mot miljörörelsen" (Wikipedia: EAP).
DSM är, kort sagt, inget man vill ha att göra med. Men en gång om året får tidningen stor uppmärksamhet även bland de så föraktade MSM, mainstream media.
- Journalisten 2012
Det är när man ger ut listan "Sveriges Viktigaste Opinionsbildare". Den sätts, enligt uppgift, ihop av 300 personer "som i sin profession har att följa debatten och den därmed sammanhängande opinionsbildningen". Vilka dessa är vet bara Jan Gillberg.
- Thomas Mattsson, Expressen 2012
Ännu en värdelös lista, alltså. Men Gillberg har hittat exakt rätt knappar att trycka på.
Journalister vill känna sig viktiga. Därför röstar de gärna inom yrket, på sina kollegor eller varför inte på chefen – och presenterar sedan listan från DSM som om den faktiskt utgjorde en riktig nyhet.- Johan Ehrenberg, Listan för inbördes beundran, ETC 2 februari 2006
Ehrenberg utgår ifrån (eller gjorde det åtminstone 2006) att listan verkligen sätts ihop av de hemliga utvalda, vilket inte alls är självklart. Men strunt samma; listan har getts ut år efter år och ger media något att diskutera. Att det hela faktiskt är komplett ointressant har häpnadsväckande många annars nog så källkritiska journalister länge missat.
- Makthavare 2011
Det verkar först vara på sistone som listan åtföljs av frågetecken (som hos Makthavare de senaste åren) eller inte uppmärksammas alls. Det kan spela in att det är skojigare när den toppas av namn som DN:s chefredaktör Peter Wolodarski (2013) eller Anders Borg (2011) än Jimmie Åkesson (2014). Eller när en signatur som bloggar om invandring, islam och annat, och som är oerhört okänd utanför kretsen av de närmast sörjande, dyker upp på listan två år i rad:
2013 röstades Julia Caesar fram – av journalister (!!) – till en av Sveriges största opinionsbildare. Från ingenstans tog hon sig in på plats 80, i konkurrens bland många namnkunniga personer och före många välkända namn. Det är tidskriften DSM (som förresten varje påläst och fritt tänkande samhällsmedborgare bör stödja genom en prenumeration) som årligen tar fram denna lista.- Aktualia: Julia Caesar
De senaste listorna har också fått betydligt större uppmärksamhet av DSM:s meningsfränder än av MSM.
- Sverigedemokraterna 2015
- Nya tider 2014
- Exponerat 2015
- Dispatch International 2015
Det kanske behövdes en sverigedemokrat i topp för att journalisterna verkligen skulle inse vad de har att göra med? Åtminstone några av dem.
Ändå vidarebefordras listan i dag glatt av två av Sveriges mest respekterade journalister, SVT:s Mats Knutson och Expressens K-G Bergström (K-G som för övrigt, enligt Gillberg, är en framträdande figur i ”Gramscivänsterns svenska nätverk”).- Dagens Arena 2015
På något sätt har de rödare journalisterna haft lättare att hålla sig kallt källkritiska till spektaklet. Som Ehrenberg ovan, eller Dan Josefsson, vars gamla text till stor del fortfarande gäller.
Bland icke-journalisterna hamnar personer som Jan Gillberg själv kan tänkas sympatisera med påfallande högt upp. Den bland befolkningen tämligen okände SAF-ideologen Patrik Engellau placerar sig till exempel mitt i listan, medan Handels ordförande Kenth Pettersson, som inte bara debatterar flitigt utan också representerar tiotusentals fackmedlemmar, inte finns med överhuvudtaget.
Jan Gillbergs undersökning säger alltså ingenting alls om vem som påverkar vad svenska folket tänker.
Den säger bara vad en liten anonym grupp journalister tycker. Ändå är det som om hela svenska pressen drabbas av kollektivt vansinne varje gång Jan Gillberg publicerar årets lista.
Alla slår upp den som en stor nyhet. Under rubriker som "PERSSON, BILDT OCH JOURNALISTER VIKTIGAST FÖR OPINIONEN" kablar Tidningarnas Telegrambyrå ut Jan Gillberg och hans kompisars åsikter över landet. Varenda lokaltidning hakar på och presenterar listan som om den vore resultatet av en vetenskaplig undersökning.- Dan Josefsson: Opinionsbildarna (1998)
Expressen, Aftonbladet och Göteborgs-posten basunerar ut att journalisterna återigen "utsetts" till de viktigaste opinionsledarna i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar