En tradition behöver inte vara gammal för att kännas hur etablerad och genuin som helst. Ett fint exempel är sill som högtidsmat. Det hade ingen kunnat gissa för hundra år sedan!
Salt sill och potatis hade varit den vardagligaste, enklaste tråkmaten som tänkas kan. Den hade förvisso gjort ett fantastiskt jobb med att hålla liv i 1800-talets ökande befolkning. Men med tjo och tjim förknippades den inte. Jag kommer inte på någon god modern jämförelse - redan snabbmakaroner känns lite för märkvärdigt.
Inte för att sill bara åts av fattigt folk. Sill åt alla, året runt (även om den på smörgåsborden var inlagd). När den i mellankrigstiden började utkristalliseras som särskild julrätt var det snarare ett tecken på att den börjat gå tillbaka som vardagsrätt. Att ta fram den på julbordet följde den traditionalism som präglar högtider. Först i mitten av 1900-talet började man att förknippa midsommarhelgen med sill.
- 1925 hade åtminstone stockholmarna tre givna midsommarrätter. Sill var inte en av dem. (SvD)
Mattias Axelsson: Hur länge har vi ätit sill och potatis på midsommar? Svenska högtider 20 juni 2007
4 kommentarer:
I mina hemtrakter har det inte funnits några mattraditioner vid midsommar. Jag talar om 1940- och 1950-talet. På eftermiddagen gick byfolket till majstången som då låg ner. Bönderna kom med häst och åktrilla. När alla var samlade åkte alla iväg på åktrillorna för att hämta björkris och plocka blommor. Sedan skulle majstången kläs och framåt sju-tiden var den klar att resas. Så följde dans runt majstången för de små och kaffe med bullar för de stora. När barnen dansat färdigt blev det dans för ungdomarna och de vuxna.
Det fanns inte plats för någon speciell mat mer än vad man åt mitt på dagen och kaffebröd. Kanske åt man ett par smörgåsar när man kom hem från majstången.
Jag har för mig att historieätarna pratade lite om det här. Från minnet vill jag minnas att det förr, innan 1800-talet, var julskinkan man åt till midsommar. Det var den hungrigaste tiden på året, skörden hade inte börjat mogna och man fick äta de sista resterna i visthusen. Då var det den ordentligt välsaltade skinkan som var det sista från julgrisen som åkte fram som festmat.
Anonym: Julmaten är väl äldst som begrepp, övriga helgers specialkost är sena (som midsommar) eller finns inte än (pingst, nationaldag...).
Hans-Jörgen: Midsommarskinka försöktes lanseras för en del år sedan. Visste inte att det fanns en gammal förlaga.
Eller rättare, skinka åts till våren.
https://svenskahogtider.com/2020/04/13/hur-lange-har-vi-atit-paskskinka-i-sverige/
Skicka en kommentar