Lördagsfråga 660: Ädla stenar

1. Särskilt stora eller på annat sätt anmärkningsvärda diamanter ska heta något. Sådana var föremål för lördagsfråga 489, där jag konstaterade att påfallande många fina stenar har påfallande tråkiga namn. Ett som sticker ut är Sovjetunionens kommunistpartis 26:e kongress — så tråkigt att det blir roligt?
2. Elefanter var föremål för lördagsfråga 558. En av dem var den målande elefanten Ruby (1973–1998). Då utgjorde ett av hennes konstverk ledtråden. Här har ni henne själv.
3. Australisk smaragdduva, Chalcophaps longirostris. Utmärks bl a av att den inte använts i någon lördagsfråga förrän nu.
4. Agaton Öman och alfabetet (Opal 1983) var Sven Nordqvists debut. Jag minns när den kom, och hur jag genast föll för de fantastiska, roliga, detaljerade och allmänt finfina bilderna. Året därpå kom Pannkakstårtan, den första boken med Pettson och Findus. Även om framför allt texten där uppenbarligen var riktad till en ännu yngre publik så var teckningarna och känslan fortfarande lätta att tycka om.

Diamant, rubin, smaragd och opal — den satte Tomas.

Bonus: Under lördagsfrågekonstruktionen lärde jag mig dels hur halvädelstenar definierats, dels att ordet numera ses snett på i branschen: "Ej längre rekommenderad benämning på en sten med hårdhet mindre än den hos diamant, rubin, safir och smaragd, dvs. mindre än ca 8 i Mohs' hårdhetsskala^WP." (NE).