Varje år när Svenska Akademien uppdaterar sin ordlista försvinner hundratals gamla ord.
- Här är orden som tar plats i — och försvinner ur — svenska ordboken, SVT 17 maj 2021
Hur länge ska man påtala samma fel? Quousque tandem? Eller Hur länge ska man debunka, som jag formulerade det för ett tag sedan. I det här fallet är den eviga missuppfattningen att akademien, när de vid en uppdatering av en ordlista eller, för ovanlighetens skull, en ordbok, (denna bloggpost och alla citerade nyhetsartiklar gäller alltså SO och inte SAOL, vilket åtskilliga nyhetskonsumenter lär missuppfatta) och då plockar bort vissa ord, på något sätt skulle göra så att orden inte längre finns i svenskan.
Det är tvärfel. Det bygger på en mystisk uppfattning att Svenska Akademien inte bara beskriver vårt språk (vilket de gör) utan även kontrollerar det (vilket de inte gör). Att de har sådan lingvistisk makt att de kan få icke-ord att bli svenska godkända ord, liksom att med en annan trollformel bannlysa dem, så att dittills svenska ord inte längre ingår i språket. Hur det nu skulle gå till. Och när exempelvis SVT tillkallar en expert, så protesterar denne inte mot tolkningen — eller så blev det bortklippt — utan jamsar med om "vilket ord han kommer att sakna mest".
- Vi har ju de här "tråkmåns", och den typen av ord finns ju kvar, både i ordboken och i språket, men "grälmåns" har gjort sitt och det är kanske lite synd — Anders Svensson från Språktidningen i SVT.
Vem saknar ett ord enbart för att det inte står med i en viss sammanställning? Du, jag och Anders Svensson kan använda benrangelsmannen, grälmåns och insidare på samma sätt som vi alltid gjort (om alls), igår liksom idag när nya Svensk Ordbok kommer ut, liksom imorgon.
*
Jag hade ju några "favoriter" som länge, länge stod okorrigerade i NE:s ordbok.
[Utläggning om biodynamisk, påskhare och mödomshinna, och deras högst otillfredsställande definitioner i NEO]
Uppdaterat: Fick, till slut, en förklaring. NE:s ordbok är på väg ut. Den uppdateras inte längre, ens officiellt. (Vilket visserligen inte förklarar tidigare års orubblighet.) Ersättaren Svensk Ordbok (finns på oundgängliga svenska.se) har tagit över mycket material — bland annat definitionerna av biodynamisk, påskhare och mödomshinna — men där är en ny upplaga på väg. Den ska bli intressant att läsa. Och framför allt att se om inlämnade korrigeringar blir till faktiska uppdateringar.
- NE:s ouppdaterade ordbok, Faktoider 19 januari 2021
Här är de tre orden, deras definitioner i NE:s gamla ordbok och deras definitioner i nya SO:
biodynamisk
NEO: som endast använder naturliga gödselmedel och allmänt naturenliga metoder [...] HIST.: sedan 1942
SO: som bygger på ekologisk odling och en antroposofisk världsbild om odlingssätt [...] HISTORIK: sedan 1942
påskhare
NEO: ett (harliknande) fabeldjur som spelade en viktig roll i gammalnordiskt påskfirande. HIST.: sedan 1901
SO: ett (harliknande) fabeldjur som spelade en viktig roll i gammalnordiskt påskfirande. HISTORIK: belagt sedan 1901
mödomshinna
NEO: hinna som (delvis) täcker slidans mynning hos en kvinna som inte har haft samlag och vanl. brister vid första samlaget. HIST.: sedan 1734
SO: [hänvisning till slidkrans] krans av elastiska slemhinneveck nära slidans mynning. HISTORIK: belagt sedan 1734.
Slutsatser:
Biodynamisk definieras äntligen som något som utgår ifrån den antroposofiska världsbilden. Man länkar även till antroposofi: "en andlig åskådning som hävdar att människan genom planmässig utveckling av sina anlag kan nå kunskap om det översinnliga". Den beskrivningen lämnar åtskilligt att önska, men försök själv att definiera Steiners osaliga röra med färre än tjugo ord. Det är ju en ordbok vi pratar om, inte en encyklopedi.
Påskharen har fortfarande en felaktig beskrivning, inklusive självmotsägelsen. Hur kan något ha haft en viktig roll i gammalnordisk kultur om ordet inte finns belagt förrän 1901? Vilket är rätt? Svar: Det senare. Se Bengt af Klintbergs Mysteriet med haren som började värpa, SvD 28 mars 2013 för en utläggning om de första beläggen för påskharen i västra Tyskland på 1600-talet, och hur den kom till Sverige kring sekelskiftet 1900.
Mödomshinna har blivit av med mytens poäng, "vanl. brister vid första samlaget", gott så.
Två rätt och ett fel, alltså.
4 kommentarer:
"Vem saknar ett ord enbart för att det inte står med i en viss sammanställning". Utan att vara hängiven spelare av alfapet/scrabble, wordfeud eller liknande så tycks det vålla dessa spelare (på elitnivå) en del jobb att förhålla sig till ändringar i SAOL.
/Håkan
En grupp av intensiva SAOL-brukare som jag ofta glömmer bort. Tack för påminnelsen — även om jag fortfarande inte finner dem många eller viktiga nog för att ta särskild hänsyn till. :-)
"Hur länge ska man påtala samma fel?" Tja... i detta fall ("Varje år när Svenska Akademien uppdaterar sin ordlista försvinner hundratals gamla ord") handlar det väl om hur man tolkar det skrivna. Och det står ju inte att orden försvinner ur svenska språket, bara att de försvinner, vilket man lika gärna (eller snarare) kan tolka som att de försvinner ur ordlistan. I artikelns rubrik står det ju till och med uttryckligt att det är ur ordboken de försvinner, inte ur svenska språket. Så med undantag för sammanblandningen ordlistan / ordboken ser jag inget tveklöst fel i just detta exempel.
Artikelns text, inklusive rubriken, är bättre än filmen. Dess "Experten: De orden kommer jag [att?] sakna mest" och Svenssons svar verkar utgå ifrån att orden faktiskt försvinner ur språket. Eftersom den uppfattningen inte är helt ovanlig så tycker jag nog att man kunde varit tydligare. Fast då hade det blivit mindre tacksam journalistik.
Skicka en kommentar