Varför spöken går i lakan

Alla vet hur ett klassiskt spöke ser ut. Varifrån kommer den bilden?

Det började med gamla tiders begravningsskick. Då begravdes man nämligen i svepning. (Begreppet används faktiskt än idag, men avser då att den döde läggs i kistan iförd de kläder som densamme eller de efterlevande valt.) Fattiga kunde begravas utan kista – jag vet inte hur vanligt det var i Sverige – men svepning ville man inte vara utan.

Och om liket sedan lämnade sin viloplats? Ja, han eller hon hade ju samma klädsel som vid gravsättningen. Det är härifrån bilden av spöken i vitt kommer.

Helt och hållet insvept i lakanet och blekare än det hvita linnet, liknade han ett spöke i liksvepning.

- Ur Arthur Arnoulds (Frankrike) följetong "Hvar är kvinnan?", Sölvesborgsposten 2 augusti 1890

- Robert Thew, efter förlaga av Henry Fuseli: Hamlet med sin faders spöke (1796)

Ett av litteraturens mest kända spöken är det i Hamlet (1603). Jag vet inte om han någonsin framställts som ett "lakan-spöke". [Uppdaterat: Inte om man följt det som står i Hamlet – se kommentarer]

- Okänd konstnär: Scrooge ser Marleys spöke (1843)

En annan litterär spök-kändis dök upp i Charles Dickens En julsaga (1843). (Jacob Marleys gengångare; jularnas "spöken" är ju något annat.)

Jag är inte säker på vilken roll den här episoden spelar i sammanhanget, men tar med den ändå … I Hammersmith, en stadsdel i London, plågades man från hösten 1803 av ett spöke. En spökjägare, som verkar ha misstänkt att det inte rörde sig om äkta vara, patrullerade gatorna beväpnad. Han fick syn på en vitklädd figur och fyrade av. Skottet tog i huvudet och var omedelbart dödande. Det visade sig tyvärr inte ens vara ett låtsas-spöke, utan en helt oskyldig man som händelsevis bar vita kläder … Episoden fick internationell uppmärksamhet. Mordet innebar att spökets vita klädsel fick särskild uppmärksamhet. Kanske innebar spridandet av bilder som den ovan att bilden av det vitklädda spöket cementerades? Om det nu behövdes. (Senare trädde det verkliga "spöket" fram och erkände.)

I slutet av 1800-talet, innan allmänheten hade lärt sig vad "dubbelexponering" innebar, var spökfotograferande populärt. De typiska spökfotona utgjordes av en porträttbild på klienten rätt upp och ner, samt ett "spöke" intill. Dessa utgjordes ofta av ljusa figurer, av praktiska skäl, men bar inte svepningar. Detta exempel från 1889 är ett undantag, på flera sätt. Som exempel på spöke i svepning är det utmärkt.

- Serien/skämtteckningarna Over here, The Washington Times 15 november 1918

Mot slutet av 1800-talet började Halloween att bli en maskerad-helg. Då kunde man klä ut sig till exempelvis spöken; det var ett både lätt och billigt alternativ, då det enda som behövdes var ett gammalt lakan. Av praktiska skäl fick man klippa ut hål för ögonen.

Here they were again interrupted by the appearance of two figures wrapped in sheets. One said in a sepulchral voice: "I am thy father's ghost!"

- The Pensacola Journal 28 juni 1908 – och där verkar vi ha Hamlets fader som lakan-spöke …

Och då är vi framme vid det klassiska spöket. Nu vet vi varför spöken går i lakan.

Källor och vidare läsning:

• Natalie Shure, Who Invented The 'Bedsheet Ghost'?, Daily Beast 13 april 2017
• Spencer McDaniel, Why Are Ghosts Depicted Wearing Bedsheets?, Tales of Times Forgotten 27 oktober 2019