Lördagsfråga 579

Mot bättre vaccinvetande

Huvudpersonen Will Power (just så) är stark eftersom han tränar. Att vara småsjuk ibland är bra och naturligt: ”man behöver ju inte tro och lyssna på allt som sägs”. Och vad finns det mer som är naturligt? Att inte ta mediciner! Åtminstone inte de otäcka onaturliga som skolmedicin och Big Pharma tillhandahåller.

Många av de mediciner som sjukhuset ger till sjuka gör mig svag och liten. Jag blir trött och då vill sjukhuset ge ännu fler mediciner som gör mig ännu tröttare. Därför är det bra att ta så lite mediciner som möjligt. Då blir jag pigg igen – och du också!

Författaren arbetar som homeopat och har länge arbetat för ovetenskapliga metoder, och mot vetenskapliga metoder. Budskapet i Hälsa för barn skiljer sig inte från det i en mängd artiklar, böcker och inlägg på Facebook. Men när kvacksalvare riktar sig direkt till barn har man passerat en gräns.

Boken lovar att det finns fullgoda substitut till vaccin: vitaminer, fett, solen, kokosolja, skratt och lek. 

Bokens budskap är att mässling, röda hund och vattkoppor förut gjorde barn ”starkare och större”. 

Boken nämner inte att hundratusentals människor årligen fortfarande dör av bara mässling.

- Andreas Gustavsson: Varning utfärdas – vaccinmotståndare säljer livsfarlig barnbok, ETC 29 augusti 2019

Detta insåg också Adlibris och Bokus när de uppmärksammades på problemet. Båda har salufört boken, men gör det inte längre. Det är bra. Köpare kan givetvis få tag på smörjan ändå, men det finns ingen anledning för respektabla företag att hjälpa dem.

Det ska dock understrykas att det irrationella vaccinmotståndet ännu inte är något större problem i Sverige. Det finns många länder där det är betydligt värre. Det finns grupper i Sverige där täckningen är sämre än vad den skulle kunna vara men i det stora hela är vår flockimmunitet god. Svenskarna ser till att vaccinera sig och sina barn, och har inte så mycket till övers för högröstade vaccinskeptiker som man skulle kunna tro. Åtminstone i nuläget.

Hesa Fredrik

[OBS! Uppdaterad bloggpost]

Larmet testades för första gången 1931 och även om dess officiella namn är Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) fick den snart sitt mer kända namn. Oscar Fredrik Rydqvist, krönikör på Dagens Nyheter, tyckte att den nya larmsignalen lät lika hes som han själv och uttrycket spred sig sedan snabbt.

- Försvarsmakten: Hesa Fredrik

Om Rydqvist idag är känd för någonting ö h t så är det för signalen, och i någon mån den apparatur som frambringar den. I min egen bok borde hans främsta orsak till berömmelse vara skapelser som Alfred Vestlund, Paulus Bergström och f. förrädaren Hildor Peterzohn; han var huvudskribent i Grönköpings Veckoblad under flera år och bidrog med flera figurer som blivit fasta inventarier.

Uppdaterat:

Hesa Fredrik (alarmsiren för flyglarmssignaler): infört av publicisten Oscar Fredrik Rydqvist såsom rubrikord i Dagens Nyheter 27 mars 1931; uttrycket, som anspelade på förf:s eget förnamn (och på en envis halsåkomma) användes därefter av honom såsom signatur i tidningen.

- Pelle Holm, Bevingade ord (1962)

Här är rubriken:

Men läser man artikeln hittar man följande:

Maskinisten Karlsson i Södra latin var emellertid, när man kommit så långt, redan på väg upp på skoltaket. Man hade just avslutat ett möte med Konsum uppe i aulan, då hr Karlsson plötsligt kände det susa i öronen.

– Aj tusan, menade han, nu är "Hesa Fredrik" i gång på taket.

Rydqvist verkar alltså inte ha varit inblandad i myntandet. Han gav det dess första spridning, och använde det senare som signatur vid enstaka tillfällen. Hans vedertagna byline var och förblev Åbergsson. "Hesa Fredrik" nämns inte ens i den fylliga dödsruna Jolo skrev (publicerad 13 mars 1965).

Det är verkligen inte ofta som Pelle Holm är fel ute. Jag kan inte minnas ha hittat några andra tveksamheter hos honom över huvud taget; har hittat betydligt fler hos mig själv, t.ex.

En till: Det förekommer en dimmig uppfattning om att signalen testas varje månad. Det har varit sant, men det är mycket längesedan.

Under andra världskriget hade man begränsad provning varje helgfri måndag en gång i månaden klockan 15.00. Sedan andra världskrigets slut har testet istället genomförts kvartalsvis.

- Försvarsmakten

Exploderande surströmmingsburkar

Surströmming är oftast inte tillåtet att packa vare sig i handbagage eller incheckat bagage på grund av risken för läckage och skador, kontrollera därför med det flygbolag som du ska resa med vad som gäller.

- Transportstyrelsen: Mat och dryck

Transportstyrelsen nämner inte uttryckligen risken för explosioner (om det inte inkluderas i "skador"). Men det finns det andra som gör.

Several major airlines have banned the fish, arguing they are pressurised goods and must be classified as potentially explosive.

- Sweden fire turns cans of rotten fish into exploding missiles, BBC 2 maj 2014

BBC:s artikel utgår ifrån en brand i en sjöbod där några tusen burkar fisk förvarades. Där var det värmen som fick dem att explodera. Men kan en burk med surströmming explodera på grund av inre tryck? Nej, enligt Ruben Madsen, surströmmingsföretagare på an- och doftrika Ulvön:

Det finns en gammal myt om att surströmmingsburkar exploderar om man tar med dem på flyget. Men de kan inte explodera, möjligen kunde det uppstå läckage i något enstaka fall längre tillbaka. På 1950-talet hade inte flygplanen dagens tryckkabiner och burkarna gjordes i falsmaskiner som inte höll den kvalitet de gör i dag. Uppstod det då ett litet läckage kunde laken spruta ut, ungefär som när en Coca-cola burk med ett pyttelitet hål ligger och pyser ut innehållet.

- Myt om exploderande surströmming krossad, Allehanda 14 december 2005

Samme expert har fått uttala sig fler gånger i media när frågan kommit på tal:

En 24 år gammal surströmmingsburk i Norska Trysil har fått stort genomslag i norska medier. Under en fest kilades burken fast under ett tak och glömdes bort. Sedan dess har jäsningsprocessen gjort att burken expanderat och taket höjts med två centimeter. 

[...] 

Det har funnits farhågor om att burken kommer explodera, men det avfärdar Ruben Madsen. 

– Finns ingen chans i himmelriket, säger han.

- Jäsande surströmmingsburk höjde taket med två centimeter, SVT 8 februari 2014

Även om burkarna inte exploderar så räcker risken för läckage, och därpå följande ersättningskrav och saneringsnotor, mer än väl för att flygbolagen ska förbjuda dem. Men i det allmänna medvetandet föredrar vi naturligtvis explosioner alla dagar i veckan.

Ljud på film

En vanlig svensk långfilm innehåller ungefär 80% synkdialog och 20% eftersynk. En vanlig amerikansk actionfilm innehåller 0% synkljud.

- Wikipedia: Filmljud

Synkdialog/-ljud = Man hör de ljud som spelades in under filmandet. Eftersynk = Ljuden läggs på efteråt. Skådespelarnas repliker är inspelade i en studio. Och vad alla andra ljud beträffar:

I både svensk och amerikansk film är 100% av de övriga ljuden ditlagda efteråt. Det gäller både ljudet av steg, fågelkvitter, trafik och ljudeffekter som skott, slag, dörrar och telefonsignaler.

En del ljudeffekter är färdiginspelade. Men bra många görs på plats i ett särskilt så kallat foleyrum. Det är en studio full med attiraljer för att skapa ljud.

Framför ljudmakaren står mikrofonen och spelar in hennes fotsteg på ett av trä-underlagen

Ta till exempel fotsteg, som utgör en avsevärd del av alla ljudeffekterna (och som svårligen låter sig spelas in under filmandet). Ljudskaparna har en mängd olika skodon och underlag (trä, grus, sten osv) för att återge alla möjliga olika fotsteg. När någon på filmen går på en asfalterad väg, en grässlänt, en tjock matta eller vad det nu är frågan om, så får någon foley artist ta på sig passande skor och gå i takt på lämpligt underlag. Ska någon gå i snö? Då kan man krama en plastpåse fylld med grovt salt eller potatismjöl. Ser vi en hund som går? Då tar någon på sig handskar med gem som "klor" och tassar fram på rätt underlag.

Fotsteg hör till de ljudeffekter som är så subtila och "vanliga" att det är svårt att tänka på dem som ljudeffekter. En annan sådan grupp utgörs av moves, de ljud som uppstår när en person snuddar vid en annan person eller ett föremål. En långfilm kan kräva ett mycket stort antal sådana moves, som får återges så naturligt att publiken inte tänker på dem.

Oväder: Att prassla med en bunt film ger ljudet av regn, att skaka på ormbunksblad ljudet av vind.

En klassisk ljudeffekt är att skaka på en tunn plåt för att få åskljud. Den mest kända är nog när man återger en hästs kloppeti-klopp med halvor av kokosnötter; jomen, den används på riktigt! En fågels flaxande vingar kan återges av en dammvippa som rycks hastigt genom luften. En sprakande eld kan ljudsättas av prasslande med papper. Och så vidare.

Begreppet foley kommer från Jack Foley, som var i branschen och tog fram ljudeffekter i ljudfilmens barndom på 1920-talet. Nog är det fascinerande, att man i en filmvärld som revolutionerats åtskilliga gånger sedan dess, och där den sanslöst sofistikerade digitala tekniken numer gör det möjligt att visa upp vad som helst på duken, fortfarande tar till kokosnötsskal och påsar med potatismjöl när det hela ska ljudsättas.

Wikipedia: Foley (filmmaking)

Lördagsfråga 578: Pulp Fiction

1. First lady Grace Coolidge, med Vita huset i bakgrunden.
2. Wallace och Gromit.
3. A. E. Nordenskiöld poserar med S/S Vega i bakgrunden.
4. Lolita Davidovich och Paul Newman i Blaze (1989), en film som delvis spelades in i Winnfield, Louisiana. (Den här var bra långsökt men jag hittade verkligen inte mycket mer för den här ledtråden.)

(Butch) Coolidge, (Mr & Mrs) Wallace, (Vincent) Vega och (Jules) Winnfield är fem viktiga karaktärer i Pulp fiction. Det satte Tricky genom att hänvisa till Jules favorit-bibelord.

Udda fynd i dialekter

På Tjörn, ön med stenarna där barn jag lekt, finns ännu rester av en finfin dialekt med rötter djupt ner i historien. Nyligen uppmärksammades ordet bockenoll. Det avser något oerhört hårt och används i uttryck som "hart sum bockenoll". Varifrån kommer det? Den allra första tanken är att det rör sig om en forn- eller rentav runsvensk glosa som överlevt. Men icke så i detta fall. Det är det tyska ordet Pockenholtz som av någon anledning lånats in vid något tillfälle. "Djävulsträ" kommer från Sydamerika och är ett av de hårdaste och tyngsta träslag som finns. Det har bland annat använts till lager för propelleraxlar; den marina kopplingen ligger bra till när etymologin för bockenoll ska redas ut. Men att forska i ord för sådana här delmängder av svenskan kan vara ännu betydligt svårare än "vanliga" etymologier, som förvisso inte behöver vara enkla någonstans.

Det är lätt att tänka sig dialekter som förvanskade varianter av svenskan, där orden fått annorlunda uttal och där vissa karakteristiska uttryck formats. Men man kan lika gärna betrakta dialekter som egna, självständiga språk (särskilt som varje naturligt språk började som en dialekt). Till exempel kan ord och fraser vid behov lånas in från vilka språk som helst; de behöver inte passera någon akademi, klarspråksmyndighet eller redaktion för rikstäckande media. Och orden behöver heller inte spridas vidare, om grannarna inte tycker sig ha behov av dem. Å andra sidan behöver inte många tycka att ett ord är användbart för att det ska ta de förunderligaste hopp genom landet; jämför t ex bamba, allmänt uttryck för skolbespisning i västsverige, som även finns i Kiruna, av någon anledning.

Lördagsfråga 578

Ingen mångkultur i grundlagen

I och med den grundlagsändring som gjordes år 2010 så står det nu i vår grundlag att Sverige är ett mångkulturellt land.

- Liza Lundberg och Elisabeth Gullarbergs från organisationen S-kvinnor: Ett mångkulturellt samhälle gör oss alla smartare, debattartikel i Dalarnas Tidning 8 oktober 2018

Som om det inte räckte så ändrades grundlagen hösten 2010, till att gå ut på att Sverige ÄR ett mångkulturellt samhälle.

- 1975, året då Sveriges väg utför började, Petterssons blogg, 25 januari 2016

Sverige är ett i grunden mångkulturellt samhälle. I själva verket är vi så mångkulturella att det är inskrivet i en av Sveriges grundlagar, Regeringsformen.

- Michael Pålsson, advokat: Monokulturen kontra lagen, Magasinet Para§raf, 11 juli 2019

Politiska faktoider brukar förekomma på den ena sidan: Till höger men inte till vänster eller tvärtom, hos Sverigedemokrater o dyl men inte deras motståndare, osv. Men en och annan faktoid förekommer i båda lägren, både hos de som tycker att det är bra och de som tycker att det är dåligt. Då minskar chansen drastiskt att någon ska tänka tanken "är det verkligen sant?"

Här är en advokat som tänkte den tanken om följande påstående: Att mångkultur finns inskriven i Sveriges grundlag. Han kom fram till att det inte är sant.

Inledningsvis kan konstateras att ordet ”mångkultur” inte figurerar i någon av de fyra svenska grundlagarna. Vidare finns markeringar åt det motsatta hållet, inte minst med hänsyn till den särstatus som den svenska uttolkningen av den lutheranska tron givits genom kravet i 4 § successionsordningen på att statschefen (det vill säga konungen) ska bekänna sig till denna.

- Carl Lindstrand: Faktoiden om grundlagen, Kvartal 22 augusti 2019

Lindstrand går även in på myten om proposition 1975:26, som enligt en konspirationsteori var startskottet för invandringsfloden (jämför Petterssons blogg). Både den och grundlagens mångkultur ingår i den stora konspirationsteori som går ut på att Sveriges integrationspolitiska utmaningar är skapade med flit, uttänkta och skickligt regisserade av politiker och "elit".

Det finns mycket att säga om orsakerna till Sveriges nuvarande integrationspolitiska utmaningar, men orsakade av den svenska statens grundlagar är de inte.

Kylslagen

- Ikeas KYLSLAGEN håller förhoppningsvis lägre temperatur än så

Daglig och regelbunden afföring är af vikt. Kan sådan icke erhållas genom dietens reglering, är bäst begagna lavemang med kylslaget vatten (25—30° C).

- Erik Wilhelm Wretlind, Mannens släktliv i normalt och sjukligt tillstånd (1905)

Idag skulle väl ingen kalla 25—30° C för kylslaget. Men ursprungligen avsågs något "vars temperatur (hetta eller köld) blivit mildrad, tempererad; särskilt om vätska, i synnerhet dryck" (SAOB). För över hundra år sedan, eller vid samma tid som Wretlind skrev om fortplantningens fysionomi hos mannen, började det även användas i betydelsen "kylig, sval, kall; särskilt om luft o.dyl.", och så småningom trängde denna undan den tidigare. Ovanligt nog har Svensk Ordbok med båda betydelserna (där den ljumma markerats "ngt åld." vilket torde vara en underdrift), SAOL bara den kyliga.

svenska.se: kylslagen

Baraminologi: Att lasta en ark

Noas ark var en skaplig skuta. Men hur mycket last som helst tog hon inte.

Här har vi en ovanligt ren pseudovetenskap: Den har tänkts ut för att lösa ett problem som aldrig funnits.

Så skall du göra arken: den skall vara 150 meter lång, 25 meter bred och 15 meter hög [...] Av alla rena fyrfotadjur skall du ta med dig sju par av varje art, hanar och honor, och av alla djur som inte är rena skall du ta ett par, hane och hona – också av himlens fåglar sju par av varje art, hanar och honor – så att de kan överleva på jorden.

- 1 Mos. 6:15, 7:2-4

Det finns förvisso många "problem" med den här historien, om man för ett ögonblick skulle låtsas att den verkligen hänt. Här är ett: Det är högst osäkert hur många landlevande djurarter som finns på jorden, men det är glasklart att arkens dryga 50 000 m³ inte skulle räcka till för att förvara dem och deras livsmedel under drygt fem månader (1 Mos. 8).

Detta "problem" känns ungefär lika brännande som att ankorna i Ankeborg alltid går utan byxor. Men det finns ju folk som tar valda delar ur bibeln på största möjliga allvar. De har räknat på saken. Och de har tagit fasta på formuleringen "av varje art", after his kind i King James, den version som de flesta aktiva kreationister hållit sig med.

För som så ofta i bokstavstolkande bibelsammanhang är de här idéerna betydligt yngre än man kanske tänker sig. Till exempel tog den moderna kreationismen inte form på medeltiden eller Darwinstridernas 1800-tal, utan i USA på 1920-talet – för  knappt hundra år sedan. En företrädare hette Frank Lewis Marsh. Han var biolog som ägnade sig åt riktig forskning, och publicerade riktiga artiklar i riktiga journaler. Och så var han kreationist, och hittade på ting som baraminologin: Den pseudovetenskap som förklarar hur Noa kunde få med all världens landdjur på arken.

Begreppet baramin består av de hebreiska orden för "skapad sort" (ogrammatiskt sammanfogade). Enligt baraminologin är världens djurliv indelat i baraminer, som var och en skapades individuellt av Gud. Arterna inom en baramin kan variera men aldrig korsas med arter från andra baraminer eller bilda nya baraminer. När Noa uppmanades att ta två eller fjorton av "varje art" så menades två eller fjorton från varje baramin. På så sätt bevarades skapelsens djurliv på arken utan att behöva ta med miljoner arter.

Vid det här laget kanske man ser framför sig en torr bibelnötare som reagerar på varje utmaning eller fråga genom att bläddra i den heliga skrift, världsfrånvänd och lite rubbad. Men likt Frank Lewis Marsh finns det många baraminologer som har god utbildning inom facket, och som kan använda vetenskapliga metoder och instrument för att såväl bedriva vetenskap som pseudovetenskap.

- En baramin med dinosaurier, framtagen med den baraminologiska mjukvaran BDIST. Doran, N., M.A. McLain, N. Young, and A. Sanderson. 2018. The Dinosauria: Baraminological and multivariate  patterns. 2018. In Proceedings of the Eighth International Conference on Creationism, ed. J.H. Whitmore, pp. 404-457. Pittsburgh, Pennsylvania: Creation Science Fellowship.
– länk

We are trained in evolutionary theory and utilize standard concepts and methods in systematics, such as cladistics, multivariate statistics, the taxonomic hierarchy, founder effect, etc. where such concepts are appropriate. However, we find overwhelming evidence for phylogenetic discontinuity among major groups and, thus, discard the prevailing assumption that all living things are related in a great "Tree of Life". As a result of this departure from conventional science, we have developed additional concepts and methods to meet our needs in studying discontinuity and describing the history of created kinds.

- Creation Biology Society: About the CBS

Inte för att någon ska låta sig luras av utanverket. Många pseudovetenskaper lägger ner mer energi på att se ut som respekterad vetenskap än på något annat: Papers med långa titlar och fina ord, publicerade i journals med väl valda namn och förevisade på internationella konferenser, etc. Men att vanföreställningar kräver dåliga kunskaper och låg intelligens är en mycket spridd missuppfattning – långt mer spridd och därtill skadlig än såväl kreationism som avancerad baraminologi.

Om Frank Lewis Marsh tveksamma skapelse inte fick så mycket uppmärksamhet när den först lanserades så togs det igen 1990. Då fick kreationismen ny vind i seglen; av alla kreationister som är verksamma idag är det få som var igång mycket tidigare än så. För som sagt: Många idéer inom bokstavstolkande bibelsammanhang är betydligt yngre än man kanske tänker sig.

RationalWiki: Baraminology
Wikipedia: Created kind

Lättfelstavat

En del ord är nästan omöjliga att stava fel om man kan stava alls. Andra är desto enklare att stava fel, nämligen ju större skillnad det är mellan det vi skriver och det vi säger. Och så verkar det finnas individuella blinda fläckar; ibland känns det som om jag aldrig kommer att lära mig "tyvärr" eller "följaktligen" till 100 %.

Språkrådet har sammanställt en lista över de vanliga svenska ord som oftast stavas fel. Här är ett urval. [som dessutom fylls på när jag får bra förslag]

abonnemang
annullera
augusti
cykel
definiera
definitivt
diskussion
dubblett
egentligen
emot
fåtölj
följaktligen
förresten
hittills
hämnd
iaktta
intervju
komplettera
konferens
konkurrens
lugnt
material/materiel
mustasch
noggrann
nämnd
omständlig
original
parallell
parentes
religiös
restaurang
statistik
stämning
successiv
terrass
tillfredsställa
tyvärr
villkor
överraskad

Lördagsfråga 577: Dubbelgångare

1. Jeanette Charles agerade Elizabeth II många gånger, här i Den nakna pistolen.
2. M. E. Clifton James liknade som synes Montgomery. Under kriget utnyttjades detta till att försöka lura tysken att en viss landstigning inte skulle ske i Normandie.
3. Mikhail Gelovani som en påfallande bildlik Stalin, en roll han fick göra i en rad allt mer hysteriskt Stalinhyllande filmer tills ledaren dog och karriären kraschade. Tre år senare dog även Gelovani.
4. Eilert Dahlberg, eller Eilert Pilarm (E. P.) som han uteslutande är känd som. Kallar sig "Elvistolkare" på sin hemsida.

De fyra dubbelgångarna satte Magistern, så underfundigt att det tog en stund innan jag fattade hintarna.

Giftig ayurveda

Ayu 69 Shaktiton från Markaryd. Giftig på riktigt.

En redaktion i behov av nyhetsmaterial kan alltid skicka nån att kolla utbudet i s.k. hälsokostaffärer. Där finns garanterat udda, skumma eller direkt olagliga saker. Som när SVT bland s.k. kosttillskott (ett begrepp som bland annat innebär att preparaten inte får tillskrivas medicinska effekter) hittar ett från den ayurvediska skolan:

2013 fick den produkten saluförbud, sedan det upptäcktes att preparatet innehåller för höga halter av bly, arsenik och kvicksilver. Detta kosttillskott fanns också ute för försäljning men drogs in av butiken när SVT Nyheter kontaktade dem. 

[...] 

Det indiska företaget som tillverkar det ayurvediska preparatet skriver till SVT Nyheter att de inte känner till säljförbudet. Och att vissa tungmetaller är nödvändiga i ayurvedisk medicin för att göra den mer verksam. Företaget skriver inte vad de för höga halterna 2013 beror på.

- Trots förbud – farliga kosttillskott säljs i Sverige, SVT 18 augusti 2019

Min markering. Att hitta bly, arsenik och kvicksilver i ayurvediska preparat kan inte komma som en överraskning eftersom det är meningen att ämnena ska vara där. Det räcker att botanisera bland tidigare uppmärksammanden av farliga fynd bland ohälsokosten för att lära sig mer om den ayurvediska smaken för dylikt:

Inom Ayurvedamedicinen finns en särskild gren, som kallas Rasa-Shastra, och där själva poängen är att blanda i metaller i örtmedicinerna för att öka den läkande kraften. Bland de undersökta Rasa-Shastra-preparaten innehöll 40 procent för höga halter av tungmetaller jämfört med 20 procent bland de övriga.

- Örtpreparat med för mycket tungmetaller, SR 27 augusti 2008

Läkemedelsverket går ut med en varning för det ayurvediska preparatet Ayu 69 Shaktiton. Medlet har visat sig innehålla en mycket hög halt av bly.

- Naturmedel innehöll bly, Aftonbladet 16 december 2005

En del fynd av gifter i ayurvediska preparat tillskrivs kontamineringar, vilket väl inte är direkt lugnande, men i många fall är alltså ämnena tillsatta med flit.

En intressant omständighet är den metod som tillämpas för att "avgifta" gifterna:

Rasa shastra is an ancient body of medical folklore in Ayurvedic medicine. It holds that it will do you good to eat mercury, lead, and arsenic, but only if they've been purified by baking them in burning cow shit.

- RationalWiki: Ayurvedic medicine

Men det där begriper vi oss tydligen inte på:

The method of purification and calcination of mercury to make it harmless for use in medicines is around 1500 years old and is known only to India. "There are eight different processes under Sanskar, Sodhan and Maran through which the mercury has to under go before using it in medicines. The westerners are not aware of it."

- Anand Chaudary, "department of rasa shastra, faculty of Ayurveda", Banaras Hindu University (det är ett riktigt universitet som har en ayurvedisk fakultet), citeras i Mercury ban may hit Ayurveda, The Times of India 6 februari 2013

Tills de ayurvediska pillertrillarna börjar tillämpa en avgiftningsmetod som fungerar, vare sig vi enfaldiga västerlänningar begriper oss på den eller inte, så är det säkrast att undvika deras preparat.

Lördagsfråga 577

Varför man missionerar

Quora är en webbplats där folk ställer och besvarar varandras frågor. I december 2018 ställde en frustrerad missionär, gissningvis från någon icke namngiven sekt, följande fråga:

Varför blir folk arga när jag försöker att dela Guds ord med dem? Jag gör det bara för att jag bryr mig om dem och inte vill att de ska hamna i helvetet. Det känns som om en del undviker mig på grund av detta. Finns det något sätt att nå fram till dem?

Ett svar kom från den flitige Quora-deltagaren Doug Robertson. Svaret har blivit omdiskuterat och mestadels hyllat. Det hade varit intressant att se en kommentar från någon med djupare kunskap om sekter. (Min översättning, säkert inte utan vank.)

Det handlar inte om det du tror.

Missionerandet är utformat för att vara obekvämt för den andra personen eftersom det inte handlar om att konvertera dem till din religion. Det handlar om att manipulera dig så att du inte lämnar den.

Om syftet var att få folk att konvertera vore det ett fullkomligt misslyckande. Nästan inga rekryteras som inte var villiga från början. Det vore effektivare att sälja kakor.

Å andra sidan är metoden extremt effektiv för att skapa en djup samhörighet mellan medlemmarna.

Faktum är att motarbetandet är viktigare än de få som man lyckas konvertera. Motarbetandet får dem att känna obehag bland de som de ska försöka tala med. Dessa blir "de andra". Det obehaget försvinner när de kommer tillbaka till sin församling, "stammen" [the tribe].

Om du studerar processen noggrannt blir det ganska tydligt. Vanligtvis utgår religiösa människor från sin egen grupp, som är uppmuntrande och stödjande. De skickas ut i den hårda världen där folk ständigt motarbetar och avfärdar dem. Oftast för att de har tränats i att vara så påfrestande.

Sedan återvänder dessa modiga vittnen från den grymma omvärlden till sin församling där de behandlas som hjältar. Nu är de säkra. De berättar för varandra om hur de försökt att nå ut med sanningen till de gudlösa. De knyts närmare varandra när de utbyter erfarenheter om världen utanför församlingen.

Återigen lär de sig att den enda plats där de accepteras är hos dem som tänker som dem. Det är farligt att lämna gruppen. Världen är din fiende, men vi älskar dig.

Det här är en straff- och belöningscykel som är en vanlig teknik för hjärntvätt. Deltagarna blir mer och mer beroende av sin "stam" eftersom de vet att "de andra" avfärdar dem.

Blanda in lite ritualer och monotont mässande, en skvätt rädsla för att dömas av en osynlig men allsmäktig varelse som älskar dig om du gör som du blir tillsagd, och du får en rätt så kraftfull mix.

Ledsen, men jag tänker inte medverka i någons hjärntvättningsritual.

- Doug Robertson på Quora: Why do people get angry when I try to share the word of God with them?

Rista blodörn

Vad pågår här? Bildsten från Lärbro, norra Gotland, 700-talet.

Det finns ingen mer än han som kan äta kräftor i Sverige, och när han ser någon annan råka äta kräftor säger han: Du kan inte äta kräftor. Först gör han ett snitt omkring kräftans huvud, och sedan han fått hålet för mun, suger han. 

- Det är det finaste, säger han. Sedan lossar han thorax från underredet, ristar blodörn som han kallar det, sätter tänderna i skrovet och suger i djupa drag; därpå släpar han de små benen som sparris. Därpå äter han en nypa dill, dricker en mun öl och biter i smörgåsen.

- August Strindberg: Giftas

När det gäller att uppfinna ruskiga metoder för att plåga och ha ihjäl folk har det aldrig funnits någon brist på fantasi, det är det ingen som ifrågasätter. Däremot har det ofta funnits brist på källkritik när folk tagit påståenden för fakta. Det mest kända tortyrredskapet som hittats på i efterhand är nog järnjungfrun (se bloggposten Iron Maiden). Var blodörnen ligger på den skalan är inte självklart. Fast 1878 var familjebokens författare säkra på sin sak:

Att rista blodörn var ett af våra hedniske förfäder användt grymt sätt att döda, hvilket bestod deri att man genom delinqventens rygg bröt ut hans refben, hvarigenom dessa fingo likhet med blodiga vingar, strödde salt i såren och utslet de inre delarna.

- Nordisk Familjebok: Blodörn

Problemet är, som så ofta i sammanhanget, att källorna är få, sentida, och inte sällan har ytterligare källkritiska problem dessutom. Vi känner till exempel bara till summa två personer som ska ha avlivats med metoden: Kung Ella av Northumbrien och Halvdan högben, son till Harald Hårfagre.

Forskarvärlden är delad i frågan om huruvida blodörnsristande verkligen har ägt rum. Vissa har hävdat att avrättningsmetoden är alldeles för säregen och specifikt grym för att vara ett fantasifoster. De stöder sig på att scener som påminner om blodörnsristande återfinns på gotländska bildstenar. Åsikten har framförts att det rörde sig om en typ av människoffer till Oden. Några bevis finns dock inte, och andra forskare har bestämt hävdat att allt är ett påhitt av skandinaver på medeltiden – eller rentav resultatet av missförstånd.

- Dick Harrison: Att rista blodörn, Historiebloggen i SvD, 29 juni 2014

Wikipedia (eng.): Blood eagle – för övrigt långt överlägsen svenska Wikipedias lilla stub

Det svarta kortet

American Express Centurion Card: En myt som blev verklighet. Skärmdump från Amex svenska hemsida.

These are the happy few that automatically qualify for services like the new American Express "Black Card", the ultra VIP credit card that has a credit line of $500,000 and offers services such as private planes, bodyguards and access to Fifth Avenue stores in the wee hours of the morning for "solo shopping". Obviously at this level the key function of the card is not credit, but identity: "Do you know me? I may look like a twit, but I own Paraguay."

- The New Republic, 14 april 1986

American Express har olika kort i olika färger: Grönt för de otvättade massorna, därefter guldkortet med fler förmåner och högre avgift, och så vidare.

På 1980-talet började det ryktas om att American Express hade ett svart kort. Det var, om man ska tro ryktena, inget som företaget gjorde reklam för eller ens erkände (vad det nu skulle vara bra för). Kortet sades vara reserverat för de allra, allra rikaste kunderna, som inte brydde sig om ifall årsavgiften var si eller så men som ville kunna köpa pärlor och diamanter, sportbilar och jetplan utan krångel när andan föll på. Och som kanske ville ha ett fysiskt bevis på sin förmögenhet och status.

En intressant omständighet är att de där ryktena tydligen inte höll sig till tidens motsvarigheter till Flashback elller Reddit utan även dök upp i etablerade media, som Wall Street Journal och The New Republic här ovan. Jag gissar och tror att något sådant skulle vara åtminstone lite svårare idag.

Så småningom bestämde sig American Express för att det envetna ryktet kanske tydde på ett faktiskt behov.

“There had been rumors going around that we had this ultra-exclusive black card for elite customers,” says Doug Smith, director of American Express Europe. “It wasn’t true, but we decided to capitalize on the idea anyway."

- Snopes.com: Black American Express Card

Jag föredrar definitivt den versionen framför pressreleasens "in response to customer research"-blaj.

NEW YORK, October 14, 1999 -- American Express today announced the introduction of the Centurion Card. The Centurion Card will be offered by invitation only to selected Platinum Card members. 

The black-colored Centurion Card offers customized personal service to help ease the busy and demanding lifestyles of cardmembers. It has been designed for individuals who travel frequently, entertain often and value single points of contact for service. 

“We created the Centurion Card in response to customer research that identified a small but affluent group of cardmembers for whom individual attention and access to previously unavailable elite travel benefits was of great interest,” said James Bush, senior vice president of Consumer Marketing at American Express.

Och jag tror mer på vilken som helst av dem än att Jerry Seinfeldt skulle ligga bakom kortets förverkligande. Han var f ö reklamperson för American Express vid tillfället vilket skulle kunna motivera anekdoten.

[Jerry:] I was waiting for [the crew] to move some cameras, and the crew guy comes up me, he says, 'You got the Black Card?' And I go 'No, what’s the Black Card?' He says, 'There’s only three in the world. The Sultan of Brunei has one, the president of American Express has one, and I thought you would have the third one.' Next morning I call the president of American Express. I go, 'Is there a Black Card?' He says, 'It’s just a rumor. It doesn’t exist.' He said, 'But you know what? It’s not a bad idea.' And so they developed it, and they gave me the first one.

- Alyssa Cerchiai: Is Jerry Seinfeld the Reason That the Amex Black Card Exists?, The Points Guy, 12 juli 2018

Nu när kortet inte längre är en "hemlighet" utan ligger utlagt bland alla andra så förlorar det naturligtvis mycket av sin magi. Det hjälper bara lite att det fortfarande inte går att ansöka om, har en årsavgift på 30 000 m m.

Bättre krig på film

Slaget vid Omdurman den 2 september 1898, som tavla och som fotografi.

Få av ni som läser detta har varit med i krig. Och även i länder och tider som genomsyrats av krig på ett helt annat sätt än dagens Sverige så är det relativt få civilister som sett ett slagfält med egna ögon. Därför kommer bilden av kriget främst genom konsten, som stilla bilder eller rörliga. För även när kameror gjorde det möjligt att dokumentera på plats så upptäckte man snabbt hur oerhört svårt det var att fånga förloppet på ett engagerande eller ens begripligt sätt. Hellre då artists impression som Harry Paynes kavallerichock ovan.

En som upptäckte det den hårda vägen var Frederic Villiers. När det grek-turkiska kriget 1897 bröt ut begav han sig till Grekland för att dokumentera det på plats. Bland annat lyckades han att filma slaget vid Domokos. Resultatet finns inte bevarat vilket kan ha att göra med att filmaren själv blev besviken. Tillbaka i England var ingen intresserad av hans material, som gissningsvis påminde en hel del om bilden från Omdurman. Och varför skulle man nöja sig med sådant när man kunde ta del av långt häftigare action som den nedan?


Villiers var ganska så tvärsäker på att han varit ensam filmare på plats. Därför blev han först överraskad när han fick höra om materialet från den franske filmaren Georges Méliès material. Men snart insåg han att Méliès inte hade varit i närheten av kriget. Den dramatiska sjöstriden hade utspelats i Méliès trädgård. Och det var nog lika så bra, för i det grek-turkiska kriget 1897 förekom inga nämnvärda bataljer mellan örlogsfartyg. För övrigt spelas officeren av Méliès själv. (Några år senare skulle han bli känd för en film om en resa till månen, som bara var lite mer fantasi än sjöslaget 1897.)

The Battle of the Somme var en riktig kioskvältare 1916. Nu kunde hemmafronten med egna ögon se hur deras gossar hade det. Men även om allt material är filmat på plats, som till exempel den väldiga sprängningen vid 1:25, så är allt inte precis lika äkta. När soldaterna beger sig over the top så är det, givetvis, arrangerat; om tyska kulsprutor och kanoner varit i aktion på andra sidan så hade ju filmaren befunnit sig i livsfara. Det är inte den enda anledningen till att verkliga krig är svåra att fånga på film, men en som gäller än idag, all utveckling till trots.

Lördagsfråga 576: Franska revolutionen

1. Ur reklam för prestigestövlar från Dubarry (tittar man noga ser man de karakteristiska horisontella läderbanden på skaften). Vad namnvalet beträffar citerar jag företagets hemsida: "In 1937, the owners of a newly formed footwear company were looking to differentiate themselves from other Irish brands, the owners of the newly formed company decided they needed a continental European flavour for the enterprise, and after some research decided upon the name Dubarry, after Madame du Barry."
2. Skådespelaren m.m. Ray Dalton, här med frun Julie Adams (mest känd från Monstret i Svarta lagunen).
3. Den feniciska hamnstaden Amrit/Marathos/Marat (på arabiska/grekiska/feniciska) plundrades och övergavs 148 f.Kr. för att aldrig mer bebyggas, till glädje för senare tiders arkeologer.
4. Denna grumliga bild hade lätt kunnat bli en egen bloggpost ... Robespierre-monumentet i Moskva uppfördes på order av ingen mindre än Lenin, och avtäcktes den 3 november 1918. Tre dagar senare hade hade den förvandlats till grus. En del skyllde på banditer, andra på bristfällig konstruktion (pga krig, revolution etc gjordes den i betong); ingen dålig profetia för den blivande Sovjetunionen.

du Barry, Dalton, Marat och Robespierre ger givetvis franska revolutionen, som Pölsa Dum svarade och förklarade.

Kärleksbarn

Kronprinsessans första grossess genererade många rubriker. Här ett intressant exemplar från Aftonbladet 17 augusti 2011.

"Kärleksbarn" började som en eufemism men fick så småningom ett eget liv. Få av de som använder det idag vet vad det ursprungligen betydde. Och det är väl lika bra det.

Istället för att dra till med en torr definition ur SAOB (dit ni ju ändå hittar) så får ni här ett stycke ur en följetong:

- Kärleksbarn – så är det. Kan du säga mig, hvad det är för ett slags barn?
Flickan slog upp ett gapskratt.
- Du är då verkligen riktigt dum, det må jag säga – sade hon. - Åh, det är ju ett barn, som ej har någon far.
- Hvad menar du? Har inte hvarje barn en far?
- Jo; men alla fäder vilja inte erkänna sina barn.
- Hvarför inte?
- Jo, när fadren och modren inte äro gifta, så är det liksom fadrens barn ej tillhörde honom – det vill säga, om han är af högre stånd, förstår du.
- Äro då inte fadren och modren alltid gifta?
- Bevara mig väl, nej, visst inte!
- Men är det inte mycket styggt att inte vara gift?
- Jo, fasligt!
- Herre Gud! – suckade den lilla Eola.

- Ur Cripney Grey, "Eola eller Zigenerskas dotter", Nyare Kristianstadsbladet, 10 juli 1867

I Greys engelska original stod det för övrigt love child med samma betydelse.

Lördagsfråga 576

Alla dessa jobb som inte finns än

- En tidigare form av faktoiden, ur filmsnutten Shift Happens 3.0 från 2016, med gammal info trots "updated"

Hur ska en riktigt fet och fin faktoid se ut? Det kan vara ett påstående som:

• valsar från källa till källa
• muterar då och då
• tas på största allvar av såväl avsändare som mottagare
• därmed har möjlighet att påverka samhället
• ingen vet hur det först framfördes eller togs fram
• är uppenbart osant.

Alla punkterna passar på det som i sin senaste form kan formuleras så här: Av dagens elever kommer 65 % att arbeta inom yrken som ännu inte finns.

It is not obvious how one would go about debunking the 60 % or 65 % statistic because it is not obvious how anyone could ever have believed it was true.

- Andrew Old: A Myth for Teachers: Jobs That Don’t Exist Yet, bloggen Scenes From The Battleground 27 maj 2015

Det uppskattas bland annat att hela 65 procent av dagens universitetsstudenter kommer att arbeta med jobb som inte ens finns i dag, och att 85 procent av de jobb som kommer finnas år 2030 ännu inte existerar.

- Framtidens arbetsliv är här!, Trygghetsrådet (2019)

By one popular estimate, 65 % of children entering primary school today will ultimately end up working in completely new job types that don’t yet exist.

- The Future of Jobs Report, World Economic Forum (2016)

Notera skillnaden mellan faktoiden hos WEF (en spelare som verkligen borde veta bättre än att sprida sådana här dumheter) och Trygghetsrådet: Hos de förra avser profetian elever som börjar grundskolan, hos de senare studenter på universitetet. Det var knappast någon på TRR som reflekterade över den revolutionära omvälvning som under några få år skulle ske inom en förvisso smalare del av arbetsmarknaden. I så fall hade uppgiften knappast lagts in som ett slött "det uppskattas". (Att 1) ta en uppgift på allvar och 2) reflektera över vad det innebär att den är sann är två olika ting som inte alls behöver följas åt.)

Nej, de som sprider faktoider tenderar att inte reflektera över dem – det är inte så det går till. Istället tar man till sig och vidarebefordrar påståenden som känns passande, bra och relevanta. Och vad som känns passande, bra och relevant varierar.

Jag ska här inte redogöra för faktoidens historia eftersom det redan gjorts så utförligt som man kan begära. Se Andrew Olds nämnda A Myth for Teachers: Jobs That Don't Exist Yet och Michael Bermans The Undead Factoid: Who Decided 65% of the Jobs of the Near Future Don't Exist Today?, bloggen The Edtech Curmudgeon den 6 juli 2017. De redogörelserna innehåller allt som krävs för att man ska kunna avföra denna faktoid från dagordningen – om det nu behövdes.

Även "självklara" faktoider som denna kan erbjuda intressanta exempel på hur de fungerar. Som att Andrew Old, som var ute tidigare, först kom i kontakt med den äldre varianten "De 10 mest efterfrågade jobben 2010 fanns inte 2004". Det var detta uppenbart osanna påstående som sedan det passerat sitt bäst-före-datum muterade till "65 %". Eller de återkommande källkritiska problemen med dels folk som inte minns var de såg påståendet, dels hänvisningar till källor där påståendet inte finns. Den senare sorten är den avgjort lurigaste. Det ser, för att ta ett exempel från Old, fint ut att ta med en artikel i New York Times i en fotnot. Det ser mindre fint ut när den som tar sig besväret att ta fram och läsa igenom artikeln finner att dess källa är en bloggpost som vid närmare granskning inte tar upp påståendet över huvud taget (den handlar om mammaledighet). Det påminner om en regel vid källkritik: Att inte ta hänvisningar för givna utan faktiskt ta reda på vad en påstådd källa faktiskt säger.

Här är förresten Sveriges för tillfället vanligaste yrken (SCB, senast uppdaterad 7 mars 2019):

• Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende
• Grundskollärare
• Butikssäljare, fackhandel
• Företagssäljare
• Barnskötare
• Butikssäljare, dagligvaror
• Lager- och terminalpersonal
• Vårdbiträden
• Övriga kontorsassistenter och sekreterare
• Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.

Och här är några yrken som bedöms vara bland de mest efterfrågade de närmaste fem åren (Arbetsförmedlingen, 7 februari 2019):

• Barnmorskor
• Civilingenjörer, ingenjörer och tekniker
• Förskollärare
• Läkare och tandläkare
• Läraryrken
• Anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare
• Betongarbetare, murare och målare
• Buss- spårvagns- och lastbilsförare
• Elektrikeryrken
• Kockar

Dessa yrken kan jämföras med Trygghetsrådets förslag på heta framtidsyrken:

• Distansare [inte ett yrke utan en arbetsform]
• Gig-manager
• Robotpersonlighetsdesigner [skojar inte]
• Kulturflätare
• Klimatrevisor
• Vertikalodlare
• Etikutvecklare
• Molnvakt [IT-säkerhet]
• DNA-coach [pseudovetenskapliga vibbar här]
• Oldfluencer

Den som kan ta en sådan lista på allvar är förmodligen i mentalt skick för att även ta påståendet "65 % av dagens studenter kommer att arbeta med jobb som inte finns än" på allvar.

Vad skall villan heta?

För några tiotal år sedan utkom en förordning att alla på evärderlig tid avsöndrade lägenheter vid avsöndringen skulle åsättas namn och nummer. På grund av denna förordning ha under de senaste åren skapats tusentals nya namn på tomter, hus, villor, egnahem m. m.

- Jöran Sahlgren: Vad skall villan heta? (Berlingska 1916)

Det finns gott om enstaka byggnader med egennamn i Sverige. Slott och herresäten är en historia för sig, likaså militära anläggningar, och gårdsnamn kan vara riktigt gamla. Men om man har en relativt oansenlig byggnad, med ett särskilt namn men utan nämnvärda ägor eller annat som sticker ut, så kommer namnet ofta från tiden kring sekelskiftet 1900.

Namnen var inte för skojs skull utan användes som fastighetsbeteckningar och adresser. I nya trädgårdsstäder och egnahemsområden som inte fått gatunamn fanns det desto fler husnamn att hålla reda på. Idag har de flesta försvunnit. Men åtskilliga lever kvar, inom familj, släkt och grannskap, och ibland i vidare kretsar när hus gett namn åt sin omgivning.

När namn ska ges på nya byggnader som ännu inte utmärkt sig på något sätt är det inte märkligt att fantasin tryter. Inspirationskällorna är ofta tydliga. Namn som Lugnet, Fridhem, Helenefrid, Karlsro m fl spårar Sahlgren till Karlsruhe i Baden-Württemberg. I Skåne finns danska spår som namn på -lyst eller -minde/-minne. Utländska och historiska palats dyker upp då och då, som Sorgenfri efter det danska slottet (som i sin tur tagit namnet efter Fredrik den stores Sanssouci) eller Bellevue (efter Madame de Pompadours slott). Tidens nationalromantiska ådra märks i pampiga namn som Valhall och Manhem; det ska dock sägas att dessa var tämligen få. De överlägset största kategorierna var namn som utgick från botanik (Äppelbo, Olivedal, Almedal) och/eller geografi (-kulle, -berg, -backen), och framför allt egennamn, i synnerhet på frun i huset.

När emellertid en lägenhet med ett dylikt namn skiftar ägare, skiftar den vanligen även namn. Den nye ägaren har ju i de flesta fall ingen anledning att i tacksamt minne bevara den Selma, som gett Selmasminne dess namn. Han kallar i stället upp stugan efter sin hustru, medan i lagfartslängderna det gamla namnet står kvar.

- Sahlgren

Boken hade lika gärna kunnat heta Vad skall villa inte heta? När Sahlgren recenserar vanliga och mindre vanliga namn ligger fokus på de som han tycker illa om (och än mer på de som tycker om de namn han tycker illa om). Namnen ska inte vara för vanliga, inte heller för pampiga, de ska inte gå emot verkligheten (som i illustrationerna) och framför allt inte försöka vara roliga. Men namn som anknyter till platsen, dess geografi och historia, gärna med dialektala inslag (jag vet inte vad samtidens "språkvårdare" tyckte om detta), det gick an.


Den detalj som undertecknad fann allra roligast är ändå när Sahlgren citerar Olof Rudbeck d.ä.: "Wij hafva den förmohn nästan för alla andra i heela Wärlden, att aldrig [...] något fremmande Folck är inkommit i wårt Land, som hafwer ombytt des Folcks och orters nampn." (Atland I, s 14). Att se denna pseudovetenskapliga klassiker citerad, inte som pseudovetenskapliga klassiker, exempel på uppblåst göticism eller ens som kuriositet utan som oironisk information, och det i en bok av en ansedd skribent från 1916, var intressant. Och vad våra "nampn" beträffar så har Wij alltid haft en svaghet för fina utländska namn. Även om det var ovanligt tydligt från slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet.

Hur långt bort blixten är

Vi kan räkna hur långt det är mellan blixten och knallen. [blixt] 1... 2... 3. [åska] Det är tre, det betyder att det är tre kilometer bort.

- Eva rör till det i Fem myror är fler än fyra elefanter

Ljudet vi hör färdas med drygt 300 meter/sekund. Om man räknar antalet sekunder mellan blixt och åska och sedan delar med tre så får man avståndet i kilometer.

Denna enkla tumregel, baserad på enkel fysik, är inte för enkel för att lämnas opåverkad i det allmänna medvetandet. Den vanligaste felaktiga tumregeln är att antalet sekunder = antalet kilometer; kanske betryggande, men precis tre gånger fel.

Brevlådor och postlådor

Ännu ett spörsmål man utan problem kan leva ett långt och rikt liv utan att ens känna till ... Men hur som helst: Brevlådan är för utgående post. Postlådan är för inkommande post.

Information om öppettider och adresser till serviceställen och brevlådors placering och tömningstider. 

Du underlättar för brevbäraren om du har en postlåda som är rätt utformad och placerad.

- Postnord, två olika sidor

Lördagsfråga 575: Aug-Nov

1. Anna Järvinen framträder i På spåret. Bakom skymtar husbandet Augustifamiljen.
2. Petra Marklund, som tidigare hade artistnamnet September, var ett tag programledare för Allsång på Skansen. Här med Måns Zelmerlöw.
3. Sean Connery och Sam Neill i Jakten på Röd Oktober.
4. Kevin Kline i Silverado. Kyrkan i bakgrunden återanvändes några år senare i videon till Guns N'Roses November rain.

Den kronologin knäckte Pölsa Dum.

När de stora var små

Om Oliver Cromwells liv innan han fyllde 40 vet vi inte mycket, men lite. Det finns några få belagda fakta bevarade om honom och hans familj, som var en mindre bemedlad gren av en förmögen släkt.

Vi vet däremot inte om Oliver som bebis rövades bort av en apa som släpade upp honom på taket till huset.

Eller om han i tioårsåldern gav sig på en jämnårig pojke som besökte Hinchingbrooke i sällskap med sin pappa och som sedemera skulle bli kung av England som Karl I. 

Eller om han spelade kung i en skolpjäs, snubblade på sin egen mantel och tappade kronan.

Eller om han som barn räddades från att drunkna av en ung präst som många år senare skrek till honom att han önskade att han (prästen) hade låtit den unge gossen Cromwell drunkna. 

Allt detta är historier som började berättas redan under Cromwells livstid och envist levde vidare i biografierna men helt saknar stöd i de historiska källorna.

- Daniel Rydén: Historiens tyranner (Historiska media 2015), s 61

Den här sortens anekdoter från märkvärdiga människors barndom är en fin genre. Ibland är poängen att personliga egenskaper, som så småningom ska forma historien, ger sig tillkänna på ett mycket tidigt stadium. Andra gånger snuddar episoderna vid det profetiska. Som när lille Oliver ger den lille prins stryk, som han som vuxen kommer att medverka till att avsätta och avrätta. (För överskådlighet har jag delat upp Rydéns text i stycken.)

Sådana här berättelser är som regel kalkerade på varandra. Som till exempel bortrövandet av en apa. En gång i tiden var det populärt att berätta mer eller mindre sanna eller sannolika historier om djur som drog iväg med barn (se t ex Faktoider: Örnflickan). Ibland var det de rika och mäktigas barn som kidnappades. En direkt motsvarighet till vad som berättas om Cromwell handlar om Ludvig IV, som långt innan han blev tysk-romersk kejsare skulle ha gjort en ofrivillig tur upp på ett torn som sedan dess kallats Aptornet. Att tornet på Der Alte Hof i München byggdes nästan 200 år för sent är en detalj som inte talar för att episoden verkligen hänt Ludvig. Och den har heller inte hänt Cromwell.

I Sverige ligger Gustav Vasa väl till i genren. Bara en sådan sak som att han torde vara den enda svenska monark som sägs ha fötts med segerhuva, dvs med fosterhinna på huvudet, vilket tolkats som ett strålande tecken. Eller när han valdes till hövding av sina lekkamrater på Tre Kronor, vilket uppmärksammades av kung Hans med en klapp på huvudet och en sentens: "Än bliver du en märkelig man i dina dagar, om du får leva!"

Berättelsen om leken på slottet är en antik anekdot som har förtalts om många olika personer i olika tider och länder; mest känd är den säkert på tal om den store Cyrus i Persien.

- Alf Henrikson, Sveriges historia I (1963), s 206

Eller när Gustav kom ihop sig med sin (danske) lärare, och förklarade för denne att han tänkte slå "juten", dvs dansken, på näsan. Läraren gav lärjungen en avbasning. Då drog han svärd och drev det genom sin lärobok under det käcka ropet "Hej! Jag tör giva dig och din skola tusan!"

Sådana berättelser fanns det fullt av i historieböcker som Olof von Dalins och Anders Fryxells. De gav färg och liv åt historiska skeden och personer, de var lätta att komma ihåg, och de stimulerade intresset. Det är därför inte så konstigt om en och annan lever kvar än i våra källkritiska dagar, där vi oftast har förmågan och viljan att skilja sant från osant.

Lördagsfråga 575

Slut på Weledas kvack

Sista augusti är sista dagen som Weledaapoteket i Järna får sälja sin antroposofiska medicin, med några få undantag.

- Ursula Flatters om stängningen av Weleda-apoteket: ”Det är skamligt”, SVT 1 augusti 2019

Vad är då Weleda och antroposofisk medicin?

Spridda slagningar ger gott om träffar på namnet Weleda. För märket har sålts in hos en rad kedjor, stora som små.

Weleda är ett naturligt, ekologiskt hudvårdsmärke med produkter som är dermatologiskt bevisat effektiva.

- Apotea

Weledas mål är att bevara, förbättra och återställa människors hälsa.

- Kronans apotek

Weledas produkter bygger på 90 års erfarenhet och en unik kunskap om läkeväxter kombinerat med modern produktutveckling.

- Kicks

Om man inte visste bättre kunde man tro att antroposofernas Weleda var som vilket varumärke som helst inom medicin och kosmetika, möjligen ännu varmare och äktare, med ytterligare några skedblad oegennytta nedrörd. Så är förvisso inte fallet, eftersom det är antroposofernas varumärke.

Den antroposofiska medicinen bygger till stor del på homeopati (som, ifall någon missat det, går ut på att späda ut substanser absurt mycket). På denna grund av kvacksalveri har antroposofernas grundare och profet Rudolf Steiner lagt till lite gott och blandat. Läkaren Mats Reimer har plockat fram några exempel på antroposofiska kurer ur dokumentationen.

I en redogörelse för vad 43 patienter fått dominerar preparat baserade på växter, mineral och metaller, till exempel Ferrum siderum ("stjärn-järn") D20, det vill säga järn från meteorit utspätt 100 triljoner gånger. En patient hade (antagligen mot ryggont) fått Disci Comp Cum Stanno med mellankotskivor från nötkreatur, hela myror samt bambu, metalliskt tenn och åkerfräken.

En ung kvinna med ångestsymptom behandlades med den magiska antroposofiska eurytmi-dansen, rytmisk insmörjning med kopparliniment, och en mängd olika antroposofiska homeopatiska preparat, t ex Aurum D10/Stibium D8, mjölksocker med homeopatiskt utspätt guld och antimonsulfid) och Conchae D7 med homeopatiskt silver och ostronskal.

Men mitt huvudargument mot dessa medel är att de inte tagits fram genom naturvetenskaplig forskning utan genom Rudolf Steiners ”andevetenskap”. Det finns ingen anledning för lagstiftaren att skapa en gräddfil för den religiösa antroposofiska medicinen. Nu är det nog och hög tid att avsluta Vidarklinikens 30-åriga bruk av oregistrerade läkemedel.

- Mats Reimer: Vidarkliniken vill inte visa sitt medicinskåp, Dagens Samhälle 4 november 2015

"Dispens"? Riktiga läkemedel som ska börja säljas behöver visa upp dokumenterade effekter och bieffekter. Men tack vare ett skickligt lobbyarbete har antroposoferna ända sedan starten fått dispens för detta krav, och kunnat sälja sina Hogwarts-dekokter utan att behöva dokumentera någonting. På denna gräddfil har de susat fram sedan 1985, då Vidarkliniken grundades i Järna utanför Södertälje.

Företrädaren Flatters förklarar det som att antroposofisk medicin behöver ett eget regelverk:

Problemet just nu är att vi inte har ett regelverk för antroposofiska läkemedel. Och det är skamligt! Rent skamligt att man inte har lyssnat. Så vi vill gärna registrera våra läkemedel, men vi kan inte.

- Ursula Flatters, styrelseledamot och tidigare verksamhetschef på Vidar rehab, f.d. Vidarkliniken, SVT

Men det är vad den antroposofiska medicinen haft fram tills nu. "Regelverket för antroposofiska läkemedel" har gått ut på att de inte har behövt följa regelverket för alla andra läkemedel. Om antroposofiska läkemedel varit minst lika effektiva som alla andra läkemedel så hade de klarat kraven. Så vad är problemet? Att antroposofiska läkemedel är skräp. Och det går inte att skaka av sig misstanken att de som arbetar med antroposofisk medicin vet om det.

Jag tror att läkarna på Vidarkliniken förstår att för andra kollegor framstår innehållet i deras delvis homeopatiska medicinskåp som helt absurt, och därför vill de inte gå in i en diskussion om vad preparaten innehåller (eller i fallet med homeopatin, kunde ha innehållit om de inte spätt ut så mycket).

- Mats Reimer, Dagens Samhälle

Men nu får de suktar efter preparat med obelagd effekt eller belagd oeffekt leta på andra håll. Inte för att alternativ saknas.

Gåtan Harlem

Harlem came out he grabbed a empty bottle on the street and smashed it

- Förhör med den åtalades assistent, ur förundersökningen

I utredningen om ASAP Rocky finns uppgifter om att “Harlem” ska ha slagit en flaska mot en person under bråket i Stockholm.

Men varken artisten eller någon i hans sällskap ville berätta för polisen vem som kallas för Harlem, eller om det är ett uttryck.

- Gåtan Harlem gäckar polisen i ASAP Rocky-utredningen, Aftonbladet 1 augusti 2019

Ett uttryck som "Harlem came out" behöver inte syfta på att en person kallad Harlem kommer ut (ur en byggnad eller vad man nu tänker sig). I sammanhanget är det tämligen klart att det ska tolkas på ett annat sätt. Svenskan har ingen direkt motsvarighet, men om man tänker sig en göteborgare som drar en vits skulle någon kunna beskriva det som att "göteborgaren kom ut [ur densamme]", dvs personen manifesterar en egenskap som anses typisk för göteborgare – för att uttrycka det på ett tillkrånglat sätt. Vad assistenten förmodligen avsåg med "Harlem came out" var alltså att någon surnade till.

Detta kände uppenbarligen inte den polis till som förhörde den åtalade artisten.

Polisen: Vad menar NN när hon i samma konversation skriver: ”Harlem came out he grabbed a empty bottle on the street and smashed it on the person”?
ASAP Rocky: Jag vet inte vem Harlem är.
- Vet du om det är någon annan som kallas för Harlem?
- Nej.
- Varför skriver hon och refererar till någon Harlem?
- Jag vet inte, ni får fråga henne. Hon säger massa saker som jag inte vet varför hon säger. 

Å andra sidan ger inte heller denne intryck av att förstå vad som avses. Men det kanske beror på den komprometterande uppgiften att personen ifråga skulle ha tagit till en krossad flaska som tillhygge.