Layouten fick stryka på foten när jag gjorde ett fint fynd. Den är nättopp värd en egen bloggpost. Lite som denna.
2010-11-13
Lördagsfråga: Utan en ledtråd
Layouten fick stryka på foten när jag gjorde ett fint fynd. Den är nättopp värd en egen bloggpost. Lite som denna.
2010-11-12
Sämst på radio i år
...Kanske. Reklamradion undantagen, såklart.
Men i SR undrar jag om något sämre program sänts i år än det som hade rubriken:
Är du bara materia, lille vän, eller ett vandrande energifält? - Ingemarsson, SR P1, torsdagen den 11 november kl 15
Huvudgäst var Sanna Ehdin som talade om energier. Inte sådana som går att mäta, utan bara sådana som går att känna. Vad som var psykiskt, fysiskt eller metafysiskt framgår aldrig.
Andra gäster var en bioresonansterapeut och en andningsterapeut. Alla tre fick ohejdat framföra befängda budskap och förvirrade resonemang, inte ackompanjerade av meningsfulla frågor utan medhåll, kemiskt fritt från skepticism, kunskap och intelligens. Lyssna själva.
Jo, Mats-Eric Nilsson fick vara med också. Han som aldrig kan bestämma sig för om E-numren är skadliga eller inte.
Kajsa Ingemarssons program, som bär hennes namn, uppmärksammades jag på när de häromveckan (28 oktober, länk) hade med Keisha Crowther enbart på grund av att hon kallar sig shaman och fått det pittoreska namnet "Little Grandmother". Det verkar ha potential att bli en sorts motsvarighet till journalistiska haverier som tidningen Nära. Inte minst eftersom det, otroligt nog, görs av den s.k. talkshowredaktion som är en del av SR Ekot.
OK, det förekommer säkert värre saker i de mindre övervakade kanalerna. Som när det föregivna mediet Monica Seldahl berättar att Andevärlden är pratsam i SR P4 Jämtland (tips från Nils S.). Varför får just dessa tokar hållas?
Men i SR undrar jag om något sämre program sänts i år än det som hade rubriken:
Är du bara materia, lille vän, eller ett vandrande energifält? - Ingemarsson, SR P1, torsdagen den 11 november kl 15
Huvudgäst var Sanna Ehdin som talade om energier. Inte sådana som går att mäta, utan bara sådana som går att känna. Vad som var psykiskt, fysiskt eller metafysiskt framgår aldrig.
Andra gäster var en bioresonansterapeut och en andningsterapeut. Alla tre fick ohejdat framföra befängda budskap och förvirrade resonemang, inte ackompanjerade av meningsfulla frågor utan medhåll, kemiskt fritt från skepticism, kunskap och intelligens. Lyssna själva.
Jo, Mats-Eric Nilsson fick vara med också. Han som aldrig kan bestämma sig för om E-numren är skadliga eller inte.
Kajsa Ingemarssons program, som bär hennes namn, uppmärksammades jag på när de häromveckan (28 oktober, länk) hade med Keisha Crowther enbart på grund av att hon kallar sig shaman och fått det pittoreska namnet "Little Grandmother". Det verkar ha potential att bli en sorts motsvarighet till journalistiska haverier som tidningen Nära. Inte minst eftersom det, otroligt nog, görs av den s.k. talkshowredaktion som är en del av SR Ekot.
OK, det förekommer säkert värre saker i de mindre övervakade kanalerna. Som när det föregivna mediet Monica Seldahl berättar att Andevärlden är pratsam i SR P4 Jämtland (tips från Nils S.). Varför får just dessa tokar hållas?
2010-11-11
De missförstådda epicyklerna
Förr i tiden låg jorden i mitten (utan att vara platt - läs mycket mer på Faktoider: Jorden är platt) med himlakropparna kretsande runt sig, och allra längst ut fixstjärnornas "sfär". För att förklara planeternas märkliga rörelser - ibland stannade de upp och gick "bakåt" ett tag, för att sedan fortsätta - tänkte man ut epicykler.
Animerade epicykler visas på en rad hemsidor, t.ex. här.
Epicyklerna har sedan dess blivit föremål för en rad missförstånd.
1) De gav dåliga resultat: De gav tillräckligt bra resultat för att fungera i 1500 år.
2) Jorden var i mitten: Ptolemaios förbättrade den befintliga modellen (idén med epicykler var flera hundra år gammal redan på hans tid) genom att förlägga deras centrum till en punkt mellan jorden och en s.k. ekvant.
3) Antikens vise var ointresserade av att undersöka verkligheten: Det kan stämma på vissa, men sannerligen inte på alla. Det stämmer definitivt inte på Ptolemaios.
Before you understand Kepler's laws and Newton's laws, the epicycles are the most obvious strategy for a high-precision description of the observed orbits. And Ptolemy figured out many details that most readers and kibitzers don't even realize. For example, it is damn important that the center of the deferent is in the middle between the equant and the Earth. This assumption properly approximates the equal-area Kepler's law (the conservation of the angular momentum), up to the first subleading order.
- The Reference Frame: Myths about epicycles
4) När modell och verklighet inte stämde överens lade man på fler och fler epicykler: Nej. Ptolemaios modell förbättrades under seklerna, men inte genom att utöka epicyklerna utan genom att förfina parametrarna. Om man lägger på en epicykel för att förbättra resultatet på ett ställe utmed banan, försämras resultatet någon annanstans.
5) Kopernikus avvecklade dem: Nej, Kopernikus arbetade också med epicykler, eller små "epicykletter", för att förklara de skillnader som vi vet beror på planeternas (vagt) ellipsformade banor. Och hans system var varken enklare eller bättre än det geocentriska.
Det var först när Kepler presenterade sina tre briljanta rörelselagar som man fick en enkel och exakt mekanik för solsystemet. Nog är det imponerande att man kan utforma ett helt felaktigt system så väl att inte ens Kopernikus fundamentalt bättre modell gav ett bättre resultat?
Fast den historien är ju inte i närheten lika tacksam att berätta som den välkända, om hur en ensam polsk astronom lyckas kullvälta kyrkans älskade ovetenskapliga och förvirrade teori.
Animerade epicykler visas på en rad hemsidor, t.ex. här.
Epicyklerna har sedan dess blivit föremål för en rad missförstånd.
1) De gav dåliga resultat: De gav tillräckligt bra resultat för att fungera i 1500 år.
2) Jorden var i mitten: Ptolemaios förbättrade den befintliga modellen (idén med epicykler var flera hundra år gammal redan på hans tid) genom att förlägga deras centrum till en punkt mellan jorden och en s.k. ekvant.
3) Antikens vise var ointresserade av att undersöka verkligheten: Det kan stämma på vissa, men sannerligen inte på alla. Det stämmer definitivt inte på Ptolemaios.
Before you understand Kepler's laws and Newton's laws, the epicycles are the most obvious strategy for a high-precision description of the observed orbits. And Ptolemy figured out many details that most readers and kibitzers don't even realize. For example, it is damn important that the center of the deferent is in the middle between the equant and the Earth. This assumption properly approximates the equal-area Kepler's law (the conservation of the angular momentum), up to the first subleading order.
- The Reference Frame: Myths about epicycles
4) När modell och verklighet inte stämde överens lade man på fler och fler epicykler: Nej. Ptolemaios modell förbättrades under seklerna, men inte genom att utöka epicyklerna utan genom att förfina parametrarna. Om man lägger på en epicykel för att förbättra resultatet på ett ställe utmed banan, försämras resultatet någon annanstans.
5) Kopernikus avvecklade dem: Nej, Kopernikus arbetade också med epicykler, eller små "epicykletter", för att förklara de skillnader som vi vet beror på planeternas (vagt) ellipsformade banor. Och hans system var varken enklare eller bättre än det geocentriska.
Det var först när Kepler presenterade sina tre briljanta rörelselagar som man fick en enkel och exakt mekanik för solsystemet. Nog är det imponerande att man kan utforma ett helt felaktigt system så väl att inte ens Kopernikus fundamentalt bättre modell gav ett bättre resultat?
Fast den historien är ju inte i närheten lika tacksam att berätta som den välkända, om hur en ensam polsk astronom lyckas kullvälta kyrkans älskade ovetenskapliga och förvirrade teori.
2010-11-10
Five don'ts
Don't think.
If you think, don't speak.
If you think, and if you speak, don't write.
If you think, and if you speak, and if you write, don't sign your name.
If you think, and if you speak, and if you write, and if you sign your name, don't be surprised.
Thomas Reese sammanfattar vad han kallar "the Vatican spirit". Torde fungera även på andra håll.
If you think, don't speak.
If you think, and if you speak, don't write.
If you think, and if you speak, and if you write, don't sign your name.
If you think, and if you speak, and if you write, and if you sign your name, don't be surprised.
Thomas Reese sammanfattar vad han kallar "the Vatican spirit". Torde fungera även på andra håll.
2010-11-09
Ernst Brunner, pretentiös slarver
För några år sedan fick jag anledning att uppmärksamma Ernst Brunners Carolus Rex. I den hade han nämligen fått myriader saker fel, såväl små som obegripligt stora - som att huvudpersonen Karl XII:s farfar skulle ha varit Gustav II Adolf (snarare än Karl X), vilket påstås flera gånger. Hur klarade den grodan sig genom korrekturet? För fler, se Faktoider: Karl XII enligt Brunner.
Nu har Brunner kommit ut med en ny historisk bok: Anckarström och kungamordet (Albert Bonniers). Med undertiteln "Historien i sin helhet".
Och nu blir det mer att skriva.
Ta det här: Det poängteras lite varstans, i såväl efterordet som förlagets presentation, att han använt sig av tidigare outnyttjade källor. Det är ju mycket intressant, men till vad nytta när han inte vill tala om vilka de är?
[Han ger] den akademiska forskningen en känga. Anser att den oftast förlitar sig på sekundärforskning, vad andra redan har tagit fram och skrivit om. Förstahandskällorna förblir orörda.
- Varför har du inte med en notförteckning i din bok så att man kan spåra var påståenden och citat kommer ifrån?
- Det blev för omfattande.
- Ernst Brunner i DN, "Mina böcker är tidsdokument" 30 oktober 2010
Så källorna får förbli orörda. (Den förteckning över otryckta källor han tagit med listar punkter som "Krigsarkivet", "Kungliga biblioteket" osv.; vill du veta mer får du leta själv, kantänka.) Fast det är kanske lika bra, eftersom källorna ofta inte alls utgörs av primärkällor från tiden ifråga, utan romaner som utspelas på den tiden. Uppgifter och formuleringar återfinns i direkt överfört skick. Icke desto mindre menar Brunner att han "tillhör det utdöende släkte som faktiskt orkar gå till källorna". Sådan uppblåsthet har man inget för när man inte kan leva upp till den.
Som följande kombinerade exempel på praktgroda och klipp-och-klistra. Läs vad en källa har att säga om godset Häringe:
Godset består nu af Häringe och Hammarstad (se detta ord), 7 mtl. säteri med derunder lydande 36 torp, 22 1/3 mtl. frälse och 18 mtl. frälse-skatte. Här är sågqvarn, 3:ne qvarnar och betydligt kalkbrott.
- Svenskt Konversations-Lexicon (1847): Häringe (Google books)
Jämför med Brunners text (som visserligen kan ha gått genom flera led):
Godset bestod av Häringe och Hammarstad, 7 matlag säteri med underlydande 36 torp, 22 matlag frälse och 18 matlag frälseskatte. Häringe hade sågverk, 3 kvarnar, ett betydande kalkbrott.
"Matlag"? Det är Brunners tolkning av den oerhört vanliga förkortningen "mtl", som utläses mantal. Det är - hur ska man säga - ett fel som man inte ska kunna göra. Och som korrekturläsaren på Albert Bonnier inte borde missa. Hur har det gått till?
Liksom att Anckarströms släkt trasslats ihop (när olika personer har samma namn blir Brunner lätt förvirrad), att Gustav III får olika födelseår ...
Brunner uppger att personalen på såväl Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning som Slottsarkivet gått bet på vissa manuskript från 1700-talet; det var bara Brunner själv som, när han lade manken till, lyckades tyda dem. Trot den som vill, om någon som lyckas utläsa "mtl" fel.
Jag har gått igenom vad som finns av tillgängligt material och i vissa avgörande fall kunnat lägga ny kunskap till den gamla. Tidigare teorier har kunnat överges och kända data tolkas ur ett nytt perspektiv.
- Ernst Brunner i Kungamördaren i minsta detalj, Helsingborgs Dagblad 12 oktober 2010
En av Brunners stora grejor är att Liljensparre, polismästaren som raskt sydde in konspiratörer och även mördaren, visste i förväg att Anckarström skulle skjuta kungen. Otroligt! Eller? Ja, om det vore sant.
Citerar Enander i HD:
Det är sannerligen inte mycket till teori.
Det är alltså varning för ännu en ivrig privatspanare som anser sig sitta med alla svaren på fler frågor än någon vettig människa orkar ställa - och det om en sedan 218 år välkänd tyrannmördare.
Till sist Brunner igen:
Boken är en berättelse byggd på fakta men det är inte en roman, understryker han, och tillägger att ingenting är fiktivt men att där finns ett gestaltande.
Jo, det är närmast en roman. "Byggd på fakta" är väl vackert så, men mer är det inte. Den som är intresserad av populariserad historia får leta vidare. Vilket inte bör ta lång tid, så mycket förträffligt som andra skrivit i området.
Recension i DN 12 oktober 2010
Recension i GP 25 oktober 2010
Recension i SvD 30 oktober 2010
Not: Jag har fått hjälp med att skriva ovanstående sågning. Ni vet vilka ni är.
Nu har Brunner kommit ut med en ny historisk bok: Anckarström och kungamordet (Albert Bonniers). Med undertiteln "Historien i sin helhet".
Och nu blir det mer att skriva.
Ta det här: Det poängteras lite varstans, i såväl efterordet som förlagets presentation, att han använt sig av tidigare outnyttjade källor. Det är ju mycket intressant, men till vad nytta när han inte vill tala om vilka de är?
[Han ger] den akademiska forskningen en känga. Anser att den oftast förlitar sig på sekundärforskning, vad andra redan har tagit fram och skrivit om. Förstahandskällorna förblir orörda.
- Varför har du inte med en notförteckning i din bok så att man kan spåra var påståenden och citat kommer ifrån?
- Det blev för omfattande.
- Ernst Brunner i DN, "Mina böcker är tidsdokument" 30 oktober 2010
Så källorna får förbli orörda. (Den förteckning över otryckta källor han tagit med listar punkter som "Krigsarkivet", "Kungliga biblioteket" osv.; vill du veta mer får du leta själv, kantänka.) Fast det är kanske lika bra, eftersom källorna ofta inte alls utgörs av primärkällor från tiden ifråga, utan romaner som utspelas på den tiden. Uppgifter och formuleringar återfinns i direkt överfört skick. Icke desto mindre menar Brunner att han "tillhör det utdöende släkte som faktiskt orkar gå till källorna". Sådan uppblåsthet har man inget för när man inte kan leva upp till den.
Som följande kombinerade exempel på praktgroda och klipp-och-klistra. Läs vad en källa har att säga om godset Häringe:
Godset består nu af Häringe och Hammarstad (se detta ord), 7 mtl. säteri med derunder lydande 36 torp, 22 1/3 mtl. frälse och 18 mtl. frälse-skatte. Här är sågqvarn, 3:ne qvarnar och betydligt kalkbrott.
- Svenskt Konversations-Lexicon (1847): Häringe (Google books)
Jämför med Brunners text (som visserligen kan ha gått genom flera led):
Godset bestod av Häringe och Hammarstad, 7 matlag säteri med underlydande 36 torp, 22 matlag frälse och 18 matlag frälseskatte. Häringe hade sågverk, 3 kvarnar, ett betydande kalkbrott.
"Matlag"? Det är Brunners tolkning av den oerhört vanliga förkortningen "mtl", som utläses mantal. Det är - hur ska man säga - ett fel som man inte ska kunna göra. Och som korrekturläsaren på Albert Bonnier inte borde missa. Hur har det gått till?
Liksom att Anckarströms släkt trasslats ihop (när olika personer har samma namn blir Brunner lätt förvirrad), att Gustav III får olika födelseår ...
Brunner uppger att personalen på såväl Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning som Slottsarkivet gått bet på vissa manuskript från 1700-talet; det var bara Brunner själv som, när han lade manken till, lyckades tyda dem. Trot den som vill, om någon som lyckas utläsa "mtl" fel.
Jag har gått igenom vad som finns av tillgängligt material och i vissa avgörande fall kunnat lägga ny kunskap till den gamla. Tidigare teorier har kunnat överges och kända data tolkas ur ett nytt perspektiv.
- Ernst Brunner i Kungamördaren i minsta detalj, Helsingborgs Dagblad 12 oktober 2010
En av Brunners stora grejor är att Liljensparre, polismästaren som raskt sydde in konspiratörer och även mördaren, visste i förväg att Anckarström skulle skjuta kungen. Otroligt! Eller? Ja, om det vore sant.
Citerar Enander i HD:
Det är sannerligen inte mycket till teori.
Det är alltså varning för ännu en ivrig privatspanare som anser sig sitta med alla svaren på fler frågor än någon vettig människa orkar ställa - och det om en sedan 218 år välkänd tyrannmördare.
Till sist Brunner igen:
Boken är en berättelse byggd på fakta men det är inte en roman, understryker han, och tillägger att ingenting är fiktivt men att där finns ett gestaltande.
Jo, det är närmast en roman. "Byggd på fakta" är väl vackert så, men mer är det inte. Den som är intresserad av populariserad historia får leta vidare. Vilket inte bör ta lång tid, så mycket förträffligt som andra skrivit i området.
Recension i DN 12 oktober 2010
Recension i GP 25 oktober 2010
Recension i SvD 30 oktober 2010
Not: Jag har fått hjälp med att skriva ovanstående sågning. Ni vet vilka ni är.
2010-11-08
Lördagsfråga: Kanaler
- Det japanska transportfartyget Kinugawu Maru vid sin sluthamn Guadalcanal. Ön i Stilla havet är mest känd för intensiva strider under kriget. Namnet inte med någon kanal att göra, åtminstone inte på plats; det kommer från hemstaden för en av upptäckarna, eller åtminstone namngivarna: Guadalcanal, Sevilla. Det namnet kommer i sin tur från arabiskans Wadi al-Qanal. Jag vet vad en wadi är men vet inte huruvida qanal är en faktisk kanal, bevattnings- eller annan. Maru betyder cirkel och återfinns i många japanska fartygsnamn, ingen verkar riktigt veta varför.
- Giovanni Schiaparellis (1835-1910) karta över Mars. Med en mängd canali, som de flesta som läser detta vet på italienska kan syfta på såväl något naturligt som byggt, men översatt till engelska canal enbart det senare. Fantasieggande värre - som om inte hans karta räckte i sig. Jag har inte hittat några jämförelser mellan den och verkligheten.
- Battlefield: Bad Company 2 hälsar på i Panama. Här. Börjar det bli lite otäckt när dataspelen ser verkligare ut än verkligheten?
- Korintkanalen. Fantastisk ingenjörskonst, mindre rolig att färdas igenom - som ett jättelikt krondike i sten. Är tydligen mindre viktig för dagens fraktfartyg p.g.a. begränsad bredd och djup. Vet inte vad bron kallas, om något alls. Kan tipsa om grekiska Wikipedia-artikeln för lite andra bilder än de vanliga.
2010-11-07
Feng shui: ny och gammal
Feng Shui har använts i tusentals år. Det är den tidlösa visdomen om att möblera och inreda på mest harmoniska sätt i sitt hem och sitt arbete. Används även inom trädgårds- och landskapsarkitektur.
- Typiskt citat från European School of Feng Shui - Sweden
Hur gammal är lärorna om Feng Shui? - Det verkar bero på vad man menar.
(Ämnen som dessa är inte de enklaste att studera; utövarnas respekt för påståenden är lika stor som den är liten för källor och belägg, och det som fanns upp på morgonen är "tusenårig visdom" innan kvällen är ung. Jag tar gärna emot korrigeringar och kompletteringar, från folk som kan visa att de vet vad de talar om.)
Den Feng Shui som verkligen praktiserats i Kina i åtminstone ett fyrsiffrigt antal år rör större projekt: placering av byggnader och vägar, stadsplanering, sådant. När man pratar om hem så rör det närmast husets arkitektur.
Den Feng Shui som rör inredning är - såvitt jag kunnat finna - inte i närheten lika gammal. Utförliga beskrivningar börjar dyka upp under 1970-talet, mestadels i västerländska källor med intresse för exotiska ting. Deras beskrivningar har inte alltid matchat de jag hittat i antropologiska, etnologiska och historiska källor. Den enklaste slutsatsen är att nämnda västerlänningar är mindre intresserade av det dokumenterat gamla än det som verkar gammalt och mystiskt - eller ännu enklare, "jeg kenner vad jeg kenner!" - men hur det ligger till, vet jag inte.
Finally, the science of directions allows us to correct or improve the feng-shui of our home: The son of the element of the direction will aid one; the conflicting element will harm one. [...] If our door faces East (wood), we would not want metal wind chimes in front (metal destroys wood). However, we might place a small lamp in front of the door to improve the feng-shui (wood creates fire).
- Yoga Journal, november/december 1980
Om någon känner till ett exempel på inrednings-feng shui från så långt tillbaka som ca 1970 så vore det intressant.
- Typiskt citat från European School of Feng Shui - Sweden
Hur gammal är lärorna om Feng Shui? - Det verkar bero på vad man menar.
(Ämnen som dessa är inte de enklaste att studera; utövarnas respekt för påståenden är lika stor som den är liten för källor och belägg, och det som fanns upp på morgonen är "tusenårig visdom" innan kvällen är ung. Jag tar gärna emot korrigeringar och kompletteringar, från folk som kan visa att de vet vad de talar om.)
Den Feng Shui som verkligen praktiserats i Kina i åtminstone ett fyrsiffrigt antal år rör större projekt: placering av byggnader och vägar, stadsplanering, sådant. När man pratar om hem så rör det närmast husets arkitektur.
Den Feng Shui som rör inredning är - såvitt jag kunnat finna - inte i närheten lika gammal. Utförliga beskrivningar börjar dyka upp under 1970-talet, mestadels i västerländska källor med intresse för exotiska ting. Deras beskrivningar har inte alltid matchat de jag hittat i antropologiska, etnologiska och historiska källor. Den enklaste slutsatsen är att nämnda västerlänningar är mindre intresserade av det dokumenterat gamla än det som verkar gammalt och mystiskt - eller ännu enklare, "jeg kenner vad jeg kenner!" - men hur det ligger till, vet jag inte.
Finally, the science of directions allows us to correct or improve the feng-shui of our home: The son of the element of the direction will aid one; the conflicting element will harm one. [...] If our door faces East (wood), we would not want metal wind chimes in front (metal destroys wood). However, we might place a small lamp in front of the door to improve the feng-shui (wood creates fire).
- Yoga Journal, november/december 1980
Om någon känner till ett exempel på inrednings-feng shui från så långt tillbaka som ca 1970 så vore det intressant.
2010-11-06
2010-11-05
Dödsbok
Länktips: DDSS, Demografisk Databas Södra Sverige: Klassificerade dödsorsaker
Här har man samlat dödsorsaker från mitten av 1600-talet till början av 1900-talet, så som de angetts i papperen. Tål att bläddras i länge och väl.
En tankeväckare bland många andra är att konstatera hur dödliga vissa barnsjukdomar är, som idag lätt vaccineras bort. Det är något att begrunda, för alla de som tycker att vaccinering är onödigt.
Här har man samlat dödsorsaker från mitten av 1600-talet till början av 1900-talet, så som de angetts i papperen. Tål att bläddras i länge och väl.
En tankeväckare bland många andra är att konstatera hur dödliga vissa barnsjukdomar är, som idag lätt vaccineras bort. Det är något att begrunda, för alla de som tycker att vaccinering är onödigt.
2010-11-04
Is Google making us stupid?
Nicholas Carr skrev en artikel som publicerades med rubriken ovan sommaren 2008. Jag känner igen titeln, men engagerade mig inte särskilt, och letade t.ex. inte reda på texten. I efterhand har jag förstått att det blev ett rejält hallå.
Nu hittade jag en uppgift om att rubriken var felsatt. Att Google gör oss dummare skulle varken påstås eller antydas i själva artikeln. Då blev jag desto mer intresserad och letade rätt på den:
Nicholas Carr: Is Google Making Us Stupid?, The Atlantic juli/augusti 2008
Nu har jag läst artikeln. Den första delen är inte utan vank - själv hittar jag det intressanta och vanliga felet om kinesiska ideogram som, i vanlig stil, antyder att kinesiska läses på ett annat, och givetvis bättre, sätt än de bokstäver du läser just nu. Där förekommer en del anekdotisk bevisföring, men bortsett från sådant så är själva slutsatsen intressant.
En konsekvens är att jag inte tänker sammanfatta innehållet. Läs artikeln så förstår ni. När den debatterades som hetast, var det påfallande många som hade åsikter om den som inte hade läst mer än rubriken. Fenomenet torde inte ha blivit ovanligare i Facebooks tidsålder.
I artikelns senare del spårar han ur, först gradvis och sedan totalt. Jag håller inte med den felfinnare som först fick mig att läsa den; Carr antyder definitivt att Googles grundare försöker att skapa en artificiell intelligens, och påstår även att om vi läser tillräckligt mycket i datorer, så börjar vi tänka som datorer. Synd på en fin utgångspunkt.
Fast det kanske inte gör så mycket i det stora hela. Folk läser ju inte så långa texter på skärmen. Eller ens på papper. Eller?
Wikipedia: Is Google Making Us Stupid?
Nu hittade jag en uppgift om att rubriken var felsatt. Att Google gör oss dummare skulle varken påstås eller antydas i själva artikeln. Då blev jag desto mer intresserad och letade rätt på den:
Nicholas Carr: Is Google Making Us Stupid?, The Atlantic juli/augusti 2008
Nu har jag läst artikeln. Den första delen är inte utan vank - själv hittar jag det intressanta och vanliga felet om kinesiska ideogram som, i vanlig stil, antyder att kinesiska läses på ett annat, och givetvis bättre, sätt än de bokstäver du läser just nu. Där förekommer en del anekdotisk bevisföring, men bortsett från sådant så är själva slutsatsen intressant.
En konsekvens är att jag inte tänker sammanfatta innehållet. Läs artikeln så förstår ni. När den debatterades som hetast, var det påfallande många som hade åsikter om den som inte hade läst mer än rubriken. Fenomenet torde inte ha blivit ovanligare i Facebooks tidsålder.
I artikelns senare del spårar han ur, först gradvis och sedan totalt. Jag håller inte med den felfinnare som först fick mig att läsa den; Carr antyder definitivt att Googles grundare försöker att skapa en artificiell intelligens, och påstår även att om vi läser tillräckligt mycket i datorer, så börjar vi tänka som datorer. Synd på en fin utgångspunkt.
Fast det kanske inte gör så mycket i det stora hela. Folk läser ju inte så långa texter på skärmen. Eller ens på papper. Eller?
Wikipedia: Is Google Making Us Stupid?
2010-11-03
Vår vän atomen
Före slutet av detta århundrade kommer atomen att i stor utsträckning ersätta kolet och oljan som energikälla. Den måste göra det: Kol och olja är för dyrbara för att brännas upp. De är värdefulla råmaterial som vår kemiska industri gör en oändlig serie användbara produkter av: textilier, plaster, färgämnen, mediciner. Mycket av vår energi kommer att skapas inuti rena och tysta reaktorer; vattenkraft och solenergi kommer att ge oss resten.
- Heinz Haber, Vår vän atomen (Bonniers 1956), sid 146
Boken och filmen producerades samtidigt, av Walt Disney. Nu plockade jag fram ett framtidsperspektiv vilket är lite orättvist, till största delen utgör de en utmärkt populär framställning av vetenskapshistorien från grekerna till idag.
Här har ni del 1 av 5. Den inleder med reklam för det nyligen öppnade Disneyland. Sektionen Tomorrowland uppvisade framtiden, närmare bestämt världen som den nog kommer att te sig 1986 (den har sedemera uppdaterats i omgångar). Som normen är i siarbranschen säger visionerna mer om den egna tiden än något annat. De oblyga produktplaceringarna vet jag inte hur man uppfattade då, men idag hade till exempel Monsanto House of the Future inte gått.
Haber jobbade som fysiker även under kriget, bl.a. på det anrika Kaiser Wilhelm-institutet. Jag vet inte med vad.
- Heinz Haber, Vår vän atomen (Bonniers 1956), sid 146
Boken och filmen producerades samtidigt, av Walt Disney. Nu plockade jag fram ett framtidsperspektiv vilket är lite orättvist, till största delen utgör de en utmärkt populär framställning av vetenskapshistorien från grekerna till idag.
Här har ni del 1 av 5. Den inleder med reklam för det nyligen öppnade Disneyland. Sektionen Tomorrowland uppvisade framtiden, närmare bestämt världen som den nog kommer att te sig 1986 (den har sedemera uppdaterats i omgångar). Som normen är i siarbranschen säger visionerna mer om den egna tiden än något annat. De oblyga produktplaceringarna vet jag inte hur man uppfattade då, men idag hade till exempel Monsanto House of the Future inte gått.
Haber jobbade som fysiker även under kriget, bl.a. på det anrika Kaiser Wilhelm-institutet. Jag vet inte med vad.
2010-11-02
Anna Svensson, Pär Wahlström och skojeri
Har ni sett den här insändaren? Eller någon av dess varianter, i tidningar, bloggar eller nätforum?
Naturläkemedel borde stödjas
Varför subventionerar inte samhället behandlingsmetoder utanför den traditionella vården? Idag tvingas människor stå ut med kroniska sjukdomar och besvär eftersom alternativa metoder inte anses "rumsrena" i vårdsystemet. Många människor blir varje dag hjälpta av dessa alternativ. Jag har lidit av en kronisk sjukdom i mer än tio år, utan att den vanliga sjukvården kunnat hjälpa mig. Det enda jag erbjöds var mediciner med risk för allvarliga biverkningar och som ändå inte kunde bota mig! Av en god vän fick jag i stället tips om en bok om egenvård med naturmedel med titeln "Må bättre till kropp & själ" [min fetning]. Detta blev vändningen för mig. Idag är jag så gott som symtomfri och mår mycket bättre. Detta trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva efter alla dessa år med sjukdom och smärta.
Men skam den som ger sig!
Anna Svensson
- Insändare i Kommunalarbetaren 18/2010
Den är inte skriven av "Anna" utan av Pär Wahlström, författare till Må bättre till kropp & själ (Pär & Lisa Resonans 2008). Han har ända sedan utgivningen bombarderat alla ställen där texter kan återges med fejkade insändare i denna stil, signerade Anna S. eller några lika fiktiva kolleger. En rolig detalj är att han ett tag gav Anna en bostadsort, som varierat efter respektive tidnings utgivningsort: Skellefteå och Malmö är två exempel. Den "kroniska sjukdom" som nämns ovan har också växlat, reumatism, diabetes ...
Tidningar är medvetna om problemet, men har naturligtvis ingen möjlighet att hålla reda på alla galningar, oblyga lobbyister och allt vad det är. Tips: Hjälp dem. (Jag skrev till KA.)
Vad boken går ut på? Pär Wahlström är "healer" och homeopat, det vill säga kvacksalvare. Förmodligen tror han på sin egen smörja. Så här förklarar han homeopatin:
Troligen så är det inte på "substansnivå" som man kan mäta funktionen, utan i någon uppladdning av energi i elektroner som antar det svängningstal som innehas av det medel som potenseras. Vi känner ju alla till att om man går in i "mikrokosmos" och klyver elektroner, så frigörs sådan energi som vi ser vid atomklyvning, dvs i kärnreaktorer och kärnvapen. Men det går vi inte in mer på här, eftersom den röda tråden för homeopatin inte gäller vad som sker på atomnivå, utan vad som blir resultatet när den i praktiken botar människor och gör dem friskare.
- Ur Wahlström, Må bättre... (länk)
Jag visste till att börja med inte alls att man klöv elektroner, och det är kanske lika bra för Wahlström att han inte går in mer på ämnet. Den röda tråden är desto klarare: vi vet att det funkar. "Jeg kenner vad jeg kenner", för att citera en annan stor tänkare.
Vad den ovanliga och ovanligt påstridiga PR-verksamheten beträffar så verkar Pär/Anna ha kommit igång igen efter att ha haft sin mest intensiva period vid bokens utgivning 2008. En ambitiös sammanställning finns på bloggen Medvetenskap: Förtäckt reklam för vattenmedicin, 20 september 2008. Redan tidigare hade orsakverkan uppmärksammat det i Insändare om alternativ vård. I båda fallen dök Pär W. upp i kommentarfältet och var hotfull, den sistnämnde bloggaren sade han sig rentav ha polisanmält.
Tyvärr var det, som vanligt, bara snack. En homeopat som polisanmälde någon som uppmärksammat deras geschäft vore ett förträffligt tillfälle att berätta vad de faktiskt går för.
För en kort genomgång av vad de går för, se exempelvis Snabbkurs i homeopati på denna blogg.
För en utförligare genomgång av vad Pär Wahlströms (har jag nämt ditt namn tillräckligt många gånger nu?) bok går ut på, se hemsidan Resonans: Må bättre till kropp & själ. Typiskt utdrag:
Homeopatiska naturmedel är helt ofarliga och biverkningsfria och har använts av människor världen över sedan flera hundra år tillbaka. Deras aktiva verkan bygger på våra metafysiska energier och påverkar våra känslor, sinnesstämningar och fysiska kroppsenergier och hjälper oss att återfå balans och harmoni genom att stimulera vår egen förmåga till självläkning.
Förvisso är de fria från biverkningar, vilket beror på att de är fria från verkningar. "Flera hundra år" är ca 200 år, det är ingenting som vuxit ur folkens djup utan en knäpp idé lanserad av Hahnemann strax före 1800. Och vad "naturmedel" beträffar spelar det ingen som helst roll om man börjar med johannesört, bolmört, arsenik eller plutonium eftersom det efter tillräckligt många miljarder utspädningar ändå är rent vatten, i praktiskt eller bokstavligt bemärkelse.
Detta känner homeopaterna naturligtvis till. De känner förhoppningsvis även till att inga kliniska studier visat att deras vatten är bättre än vilket annat vatten som helst (bara mycket, mycket dyrare). Icke desto mindre fortsätter de att propagera för sina värdelösa metoder. Skam den som ger sig!
Naturläkemedel borde stödjas
Varför subventionerar inte samhället behandlingsmetoder utanför den traditionella vården? Idag tvingas människor stå ut med kroniska sjukdomar och besvär eftersom alternativa metoder inte anses "rumsrena" i vårdsystemet. Många människor blir varje dag hjälpta av dessa alternativ. Jag har lidit av en kronisk sjukdom i mer än tio år, utan att den vanliga sjukvården kunnat hjälpa mig. Det enda jag erbjöds var mediciner med risk för allvarliga biverkningar och som ändå inte kunde bota mig! Av en god vän fick jag i stället tips om en bok om egenvård med naturmedel med titeln "Må bättre till kropp & själ" [min fetning]. Detta blev vändningen för mig. Idag är jag så gott som symtomfri och mår mycket bättre. Detta trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva efter alla dessa år med sjukdom och smärta.
Men skam den som ger sig!
Anna Svensson
- Insändare i Kommunalarbetaren 18/2010
Den är inte skriven av "Anna" utan av Pär Wahlström, författare till Må bättre till kropp & själ (Pär & Lisa Resonans 2008). Han har ända sedan utgivningen bombarderat alla ställen där texter kan återges med fejkade insändare i denna stil, signerade Anna S. eller några lika fiktiva kolleger. En rolig detalj är att han ett tag gav Anna en bostadsort, som varierat efter respektive tidnings utgivningsort: Skellefteå och Malmö är två exempel. Den "kroniska sjukdom" som nämns ovan har också växlat, reumatism, diabetes ...
Tidningar är medvetna om problemet, men har naturligtvis ingen möjlighet att hålla reda på alla galningar, oblyga lobbyister och allt vad det är. Tips: Hjälp dem. (Jag skrev till KA.)
Vad boken går ut på? Pär Wahlström är "healer" och homeopat, det vill säga kvacksalvare. Förmodligen tror han på sin egen smörja. Så här förklarar han homeopatin:
Troligen så är det inte på "substansnivå" som man kan mäta funktionen, utan i någon uppladdning av energi i elektroner som antar det svängningstal som innehas av det medel som potenseras. Vi känner ju alla till att om man går in i "mikrokosmos" och klyver elektroner, så frigörs sådan energi som vi ser vid atomklyvning, dvs i kärnreaktorer och kärnvapen. Men det går vi inte in mer på här, eftersom den röda tråden för homeopatin inte gäller vad som sker på atomnivå, utan vad som blir resultatet när den i praktiken botar människor och gör dem friskare.
- Ur Wahlström, Må bättre... (länk)
Jag visste till att börja med inte alls att man klöv elektroner, och det är kanske lika bra för Wahlström att han inte går in mer på ämnet. Den röda tråden är desto klarare: vi vet att det funkar. "Jeg kenner vad jeg kenner", för att citera en annan stor tänkare.
Vad den ovanliga och ovanligt påstridiga PR-verksamheten beträffar så verkar Pär/Anna ha kommit igång igen efter att ha haft sin mest intensiva period vid bokens utgivning 2008. En ambitiös sammanställning finns på bloggen Medvetenskap: Förtäckt reklam för vattenmedicin, 20 september 2008. Redan tidigare hade orsakverkan uppmärksammat det i Insändare om alternativ vård. I båda fallen dök Pär W. upp i kommentarfältet och var hotfull, den sistnämnde bloggaren sade han sig rentav ha polisanmält.
Tyvärr var det, som vanligt, bara snack. En homeopat som polisanmälde någon som uppmärksammat deras geschäft vore ett förträffligt tillfälle att berätta vad de faktiskt går för.
För en kort genomgång av vad de går för, se exempelvis Snabbkurs i homeopati på denna blogg.
För en utförligare genomgång av vad Pär Wahlströms (har jag nämt ditt namn tillräckligt många gånger nu?) bok går ut på, se hemsidan Resonans: Må bättre till kropp & själ. Typiskt utdrag:
Homeopatiska naturmedel är helt ofarliga och biverkningsfria och har använts av människor världen över sedan flera hundra år tillbaka. Deras aktiva verkan bygger på våra metafysiska energier och påverkar våra känslor, sinnesstämningar och fysiska kroppsenergier och hjälper oss att återfå balans och harmoni genom att stimulera vår egen förmåga till självläkning.
Förvisso är de fria från biverkningar, vilket beror på att de är fria från verkningar. "Flera hundra år" är ca 200 år, det är ingenting som vuxit ur folkens djup utan en knäpp idé lanserad av Hahnemann strax före 1800. Och vad "naturmedel" beträffar spelar det ingen som helst roll om man börjar med johannesört, bolmört, arsenik eller plutonium eftersom det efter tillräckligt många miljarder utspädningar ändå är rent vatten, i praktiskt eller bokstavligt bemärkelse.
Detta känner homeopaterna naturligtvis till. De känner förhoppningsvis även till att inga kliniska studier visat att deras vatten är bättre än vilket annat vatten som helst (bara mycket, mycket dyrare). Icke desto mindre fortsätter de att propagera för sina värdelösa metoder. Skam den som ger sig!
2010-11-01
Lördagsfråga: Fyrfärg
- Fight Club (1999) med bl.a. Brad Pitt.
- Par i hjärter, TV-serie som spelades in 1979-84 och sändes i Sverige från 1983 och jag vet inte hur länge.
- Riddarfalken från Malta (1941) såklart, med Bogart som Sam Spade, såklart.
- Diamantfeber (1971), presentation också överflödig.
Ser ni mönstret? Det gjorde Dennis: club, heart, spade, diamond - eller klöver, hjärter, spader och ruter som vi säger på svenska. Inte svårare än så den här gången. Särskilt som det knyter an till de tidigare färg-frågorna.
2010-10-31
EBCDIC
Någonsin hört denna förkortning? Det är, enkelt uttryckt, IBM:s alternativ till ASCII, som i sin tur, mycket enkelt uttryckt, är den standard som alla världens datorer använder för att vara överens om vilka siffror som är vilka bokstäver. Om en dator skickar iväg 01000001, som decimalt skrivet talet 65, så är det stora bokstaven A enligt ASCII-tabellen. Självklart? - Idag ja, men historiskt sett inte alls.
Att vi kan använda datorer och internet som vi gör bygger på myriader sådana här överenskommelser och standarder. Det har ofta krävts blod, svett och tårar - bildligt eller bokstavligt - för dem att sätta sig.
Idag är ASCII så självklart att det verkar märkligt att någon alls kunnat ifrågasätta det. Inte ens Microsoft i sina glansdagar hade kunnat komma på någon sådan idé (vad jag vet), så hur kunde firman IBM göra det? - Därför att IBM under flera årtionden var synonymt med datorer, på ett sätt som varken Microsoft, Google, eller vilka ni vill ens skulle kunna börja drömma om. Jag gissar vilt att det, säg, 1970 fanns fler datorer på planeten från IBM än från alla andra tillverkare tillsammans. Det är ingen slump att persondatorerna fick luft under vingarna på allvar 1981, då IBM lanserade sin Personal Computer, den PC-arkitektur som de flesta datorer som detta läses på fortfarande bygger på.
EBCDIC är för övrigt en jävla dum standard, och det är skönt att den aldrig slog igenom utanför IBM-världen (den lanserades f.ö. efter ASCII). Jag har personligen aldrig haft närmare bekantskap med den än enstaka filer som enkelt kunnat konverteras, men inser att kodmakare i en EBCDIC-värld hade fått lära sig att skriva ytterligare några rader när vissa standardoperationer ska utföras. Som att bokstäverna a-i kodas 129-137, men att man sedan gör ett hopp till blocket j-r på 145-153? Och därefter ännu ett till s-z på 162-169. Anledningen lär faktiskt vara att IBM utgick ifrån en standard som konstruerats utifrån de krav, behov och möjligheter som hålkorten erbjöd. Det skulle exempelvis kunna förklara de till synes godtyckliga grupperingarna av bokstäverna.
Visst kan sådana problem lösas i standardbibliotek. Datarevolutionen och webben hade kunnat bygga även på denna grund (inte för att ASCII är perfekt). Men det är alltid skönt att kunna konstatera att mänskligheten åtminstone ibland valt den bredare rakare vägen, när alternativet erbjudits.
Den enda anledningen till att EBCDIC alls förekommer verkar vara att den användes i IBM:s System/360, en serie maskiner som lanserades 1964 och tog den dåvarande marknaden med ungefär lika mycket storm som sedemera PCn. Vad monopolets välsignelser beträffar, kan man meditera över det faktum att ett antal inbördes inkompatibla varianter på EBCDIC lanserades.
Wikipedia: Extended Binary Coded Decimal Interchange Code
Läs mer på faktoid-bloggen om Bokföringsmaskiner, de icke-elektroniska datorer som IBM konkurrerade med långt innan ENIAC såg dagens ljus.
Att vi kan använda datorer och internet som vi gör bygger på myriader sådana här överenskommelser och standarder. Det har ofta krävts blod, svett och tårar - bildligt eller bokstavligt - för dem att sätta sig.
Idag är ASCII så självklart att det verkar märkligt att någon alls kunnat ifrågasätta det. Inte ens Microsoft i sina glansdagar hade kunnat komma på någon sådan idé (vad jag vet), så hur kunde firman IBM göra det? - Därför att IBM under flera årtionden var synonymt med datorer, på ett sätt som varken Microsoft, Google, eller vilka ni vill ens skulle kunna börja drömma om. Jag gissar vilt att det, säg, 1970 fanns fler datorer på planeten från IBM än från alla andra tillverkare tillsammans. Det är ingen slump att persondatorerna fick luft under vingarna på allvar 1981, då IBM lanserade sin Personal Computer, den PC-arkitektur som de flesta datorer som detta läses på fortfarande bygger på.
EBCDIC är för övrigt en jävla dum standard, och det är skönt att den aldrig slog igenom utanför IBM-världen (den lanserades f.ö. efter ASCII). Jag har personligen aldrig haft närmare bekantskap med den än enstaka filer som enkelt kunnat konverteras, men inser att kodmakare i en EBCDIC-värld hade fått lära sig att skriva ytterligare några rader när vissa standardoperationer ska utföras. Som att bokstäverna a-i kodas 129-137, men att man sedan gör ett hopp till blocket j-r på 145-153? Och därefter ännu ett till s-z på 162-169. Anledningen lär faktiskt vara att IBM utgick ifrån en standard som konstruerats utifrån de krav, behov och möjligheter som hålkorten erbjöd. Det skulle exempelvis kunna förklara de till synes godtyckliga grupperingarna av bokstäverna.
Visst kan sådana problem lösas i standardbibliotek. Datarevolutionen och webben hade kunnat bygga även på denna grund (inte för att ASCII är perfekt). Men det är alltid skönt att kunna konstatera att mänskligheten åtminstone ibland valt den bredare rakare vägen, när alternativet erbjudits.
Den enda anledningen till att EBCDIC alls förekommer verkar vara att den användes i IBM:s System/360, en serie maskiner som lanserades 1964 och tog den dåvarande marknaden med ungefär lika mycket storm som sedemera PCn. Vad monopolets välsignelser beträffar, kan man meditera över det faktum att ett antal inbördes inkompatibla varianter på EBCDIC lanserades.
Wikipedia: Extended Binary Coded Decimal Interchange Code
Läs mer på faktoid-bloggen om Bokföringsmaskiner, de icke-elektroniska datorer som IBM konkurrerade med långt innan ENIAC såg dagens ljus.
2010-10-30
2010-10-29
Heikki Vesa ingen profet
I nummer 1/2009 av tidningen Nära - premiärnumret, faktiskt - spådde Heikki Vesa, mest känd som astrolog, hur 2010 skulle bli. Det var bitvis riktigt detaljerat, vilket också gjorde det hela desto mer intressant. (Till skillnad mot sockervadd som "stora spänningar mot slutet av året" m.m., som inte säger någonting om någonting.)
För ungefär ett år sedan recenserade jag tidningen. Om Vesas profetior:
Där kan vi redan nu få veta att högeralliansen vinner riksdagsvalet med en marginal på mindre än två procent; Kristdemokraterna stannar kvar i riksdagen, nätt och jämnt; Socialdemokraterna hamnar snart under 30 procent; och att Sverigedemokraterna inte får några riksdagsplatser i det valet, men däremot 2014. Det kommer att bli en ny folkomröstning om euron också, där resultatet blir ett ja. Och så kommer mellanösternproblemet att gå mot sin lösning.
- Peter Olausson, Inte i närheten, Folkvett 4/2009
Få se:
För ungefär ett år sedan recenserade jag tidningen. Om Vesas profetior:
Där kan vi redan nu få veta att högeralliansen vinner riksdagsvalet med en marginal på mindre än två procent; Kristdemokraterna stannar kvar i riksdagen, nätt och jämnt; Socialdemokraterna hamnar snart under 30 procent; och att Sverigedemokraterna inte får några riksdagsplatser i det valet, men däremot 2014. Det kommer att bli en ny folkomröstning om euron också, där resultatet blir ett ja. Och så kommer mellanösternproblemet att gå mot sin lösning.
- Peter Olausson, Inte i närheten, Folkvett 4/2009
Få se:
- Högeralliansen vinner valet - rätt
- Med en marginal på mindre än två procent - fel (den egna majoriteten låg rätt nära, men det är en annan sak)
- KD stannar nätt och jämnt kvar - fel, facit 5,6 % (en bedömningsfråga)
- S snart under 30 % - fel, facit 30,66 % (här lurar ännu en bedömningsfråga, när är "snart"?)
- SD får inga riksdagsplatser - fel
2010-10-28
Den magiska kortmannen
Det har gått ett tag nu, så jag tror jag kan avslöja historien. Utan att uppge några namn.
Vi kontaktades av en person som sade sig ha en paranormal förmåga - inte bara övermänsklig, utan övernaturlig! Hur den manifesterade sig?
Jo, han kunde dra ett kort ur en kortlek, ett visst kort som han tydligen hade någon sorts... Affinitet till (utöka ditt ordförråd). Stoppa tillbaka det, blanda leken, och dra samma kort, på måfå. Tillbaka, blanda, och dra samma kort igen. Och upprepa - åtminstone fyra gånger som han beskrev det. Vad är sannolikheten för det..?
Vi konfererade. Att demonstrera en övernaturlig förmåga med just en kortlek... Vilka tog han oss för? Har man en övernaturlig förmåga, så kan man väl demonstrera den med något annat än just en kortlek. Just en sådan attiralj som kommit att förknippas med trollkarlar eftersom dessa är så ohyggligt duktiga på att göra sådant som för en oinvigd ser absolut omöjligt, rentav övernaturligt, ut. Men som en tränad illusionist väl skulle se direkt att, hehe, det där är ju en [fackterm] med en dubbel [fackterm]! - Något i den stilen.
Så vi letade lite. Vi fick inte tag på någon trollis till själva demonstrationen. Och det skulle, visade det sig, inte heller behövas.
För hur gick det? Ett kort drogs -- hm, "fel" kort. Det stoppades tillbaka i kortleken, och så drogs ... Ett nytt kort. Varken det "rätta" eller det föregående. Hm?
Ännu ett nytt kort, i trippel bemärkelse, drogs och stoppades tillbaka. Och så igen. Nämen..?
För att göra en ovanligt pinsam historia kort (hö hö) så var den påstådda övernaturliga förmågan åtminstone inte en bluff. Den var ingenting. Personen ifråga hade förmodligen dragit samma kort ur en lek vid mer än ett sammanhängande tillfälle, något i den stilen, och därefter dragit slutsatsen att någon övernaturlig förmåga fanns att tillgå.
En ovanligt kass förmåga för att vara övernaturlig, kan man tycka, men OK.
Men nu var det alltså inte ens så mycket. TV och radio kommer nog att dröja ännu en stund. För att bara nämna en av de framtidsutsikter som den, vid detta tillfälle fortfarande förhoppningsfulle, nämnde.
För tron försätter inte bara berg, den försätter vad som helst. Det är den stora hemligheten.
Vi kontaktades av en person som sade sig ha en paranormal förmåga - inte bara övermänsklig, utan övernaturlig! Hur den manifesterade sig?
Jo, han kunde dra ett kort ur en kortlek, ett visst kort som han tydligen hade någon sorts... Affinitet till (utöka ditt ordförråd). Stoppa tillbaka det, blanda leken, och dra samma kort, på måfå. Tillbaka, blanda, och dra samma kort igen. Och upprepa - åtminstone fyra gånger som han beskrev det. Vad är sannolikheten för det..?
Vi konfererade. Att demonstrera en övernaturlig förmåga med just en kortlek... Vilka tog han oss för? Har man en övernaturlig förmåga, så kan man väl demonstrera den med något annat än just en kortlek. Just en sådan attiralj som kommit att förknippas med trollkarlar eftersom dessa är så ohyggligt duktiga på att göra sådant som för en oinvigd ser absolut omöjligt, rentav övernaturligt, ut. Men som en tränad illusionist väl skulle se direkt att, hehe, det där är ju en [fackterm] med en dubbel [fackterm]! - Något i den stilen.
Så vi letade lite. Vi fick inte tag på någon trollis till själva demonstrationen. Och det skulle, visade det sig, inte heller behövas.
För hur gick det? Ett kort drogs -- hm, "fel" kort. Det stoppades tillbaka i kortleken, och så drogs ... Ett nytt kort. Varken det "rätta" eller det föregående. Hm?
Ännu ett nytt kort, i trippel bemärkelse, drogs och stoppades tillbaka. Och så igen. Nämen..?
För att göra en ovanligt pinsam historia kort (hö hö) så var den påstådda övernaturliga förmågan åtminstone inte en bluff. Den var ingenting. Personen ifråga hade förmodligen dragit samma kort ur en lek vid mer än ett sammanhängande tillfälle, något i den stilen, och därefter dragit slutsatsen att någon övernaturlig förmåga fanns att tillgå.
En ovanligt kass förmåga för att vara övernaturlig, kan man tycka, men OK.
Men nu var det alltså inte ens så mycket. TV och radio kommer nog att dröja ännu en stund. För att bara nämna en av de framtidsutsikter som den, vid detta tillfälle fortfarande förhoppningsfulle, nämnde.
För tron försätter inte bara berg, den försätter vad som helst. Det är den stora hemligheten.
2010-10-27
Ny kvantpartikel hittad
Vetenskapstidningen Discover rapporterar att fysiker hittat en ny kvantpartikel, kallad "bigon". Den existerar bara i några miljondelar av en sekund, men är, otroligt nog, stor som ett bowlingklot. Forskarlaget, under ledning av fysikern Albert Manque, hittade partikeln av misstag när en dator kopplad till ett av experimenten sprängdes sönder. När man tittade på en filmupptagning kunde man se en glimt av bigonen. Manque föreslog att bigoner kanske kan förklara en mängd andra märkliga fenomen, som klotblixtar, hopsjunkna suffléer och spontan förbränning.
Artikeln publicerades 1996 av den seriösa populärvetenskapliga tidningen Discover. Fast på den tiden tillät man sig en, hm, mindre allvarligt menad artikel i just april-numret, en fin tradition som de tyvärr slutat med. Icke desto mindre kunde man alltid i numret därpå läsa ilskna insändare från läsare som låtit sig luras, eller entusiastiska insändare från andra läsare som låtit sig luras.
Den som är nyfiken på ytterligare detaljer kan markera den vita texten ovan.
Artikeln publicerades 1996 av den seriösa populärvetenskapliga tidningen Discover. Fast på den tiden tillät man sig en, hm, mindre allvarligt menad artikel i just april-numret, en fin tradition som de tyvärr slutat med. Icke desto mindre kunde man alltid i numret därpå läsa ilskna insändare från läsare som låtit sig luras, eller entusiastiska insändare från andra läsare som låtit sig luras.
Den som är nyfiken på ytterligare detaljer kan markera den vita texten ovan.
2010-10-26
Det Ökända: Benny Rosenqvist
I somras bloggade jag om Karsten Torebjer, psychic medium. Det är briljant satir, även eftersom han bara med yttersta svårighet går att skilja från uppenbara skojare som, tja, vem ska vi ta ... Benny Rosenqvist till exempel. Som jag också osökt kom in på i den bloggposten. Bennys påstådda "kontakt" med Ted Gärdestad är tyvärr inte extrem, utan typisk. (Observera njutbara hat-blicken vid 3:08 mot Ann Söderlund som inte kan hålla tillbaka ett fniss. Sweet.)
Igen: Mediala seanser är just så här pretentiösa och smaklösa, om än inte alltid så uppenbart fejkade.
När de som är skickliga på så kallad cold reading - enkelt uttryckt konsten att fiska efter information utan att den utfrågade märker det - är igång så är det ungefär lika enkelt att avslöja dem som en duktig trollkonstnär, dvs. inte alls. Görsvårt när det pågår, men om man kan gå igenom materialet i efterhand kan det däremot bli pinsamt uppenbart vad som hänt. För en sådan genomgång, se artikeln Terry Evans - mästare i cold reading.
Några omslag från Nära
I denna bransch behöver man dock inte vara särskilt duktig för att få uppmärksamhet. Det bevisar Benny Rosenqvist. Han är stående medarbetare i Hemmets Journal och stående omslagspojke på genomvidskepliga tidningen Nära (www.tidningennara.se). Han påstår sig ha mediala förmågor, kontakt med andevärlden minsann, en roll som han är ovanligt dålig på att spela.
För min egen del är sånt här inte så intressant i sig. Tekniker som cold reading är välkända, om än inte helt enkla att utöva på ett trovärdigt sätt. Då är psykologin runt det hela mer spännande: Hur kommer det sig att folk tror på detta? Även när det är uselt framfört? Så till den grad att de betalar tusentals kronor för att höra några ord, bara för att någon påstår att de kommer från döda närstående? Och hur reagerar de när deras idol inte beter sig som han ska?
Benny Rosenqvist höll en storseans i Stenungsund den 21 oktober 2010.
Att han mitt ibland de föregivna kontakterna med döda drog en fräckis - jo, det är en grej Benny kör med rutinmässigt - har fått viss uppmärksamhet, men strunt samma; det är inget brott att vara osmaklig. Däremot är det ett brott mot mediernas egna regler att förutspå tråkigheter, sjukdomar och död.
www.bennyrosenqvist.se: "en unik gåva" - märk väl, unik!
Som att han i tidningen Nära inte bara är stående medarbetare, utan att tidningen i princip är en jättestor annons för honom (liksom det betydligt mindre etablerade namnet Erika Andersson). Som att varje omslag hittills haft med just de två. Sådan kaxighet straffar sig i en liten värld där ryktet är allt.
Å andra sidan kanske slutet är Nära för en tidning vars ena galjonsfigur börjat förknippas med negativa energier?
Här inne finns en man som håller på att bli tokig. Autentisk bild med autentisk bildtext från tidningen Nära 3/2010.
Tipstack till Leo som hittade denna pärla till självinsikt.
Igen: Mediala seanser är just så här pretentiösa och smaklösa, om än inte alltid så uppenbart fejkade.
När de som är skickliga på så kallad cold reading - enkelt uttryckt konsten att fiska efter information utan att den utfrågade märker det - är igång så är det ungefär lika enkelt att avslöja dem som en duktig trollkonstnär, dvs. inte alls. Görsvårt när det pågår, men om man kan gå igenom materialet i efterhand kan det däremot bli pinsamt uppenbart vad som hänt. För en sådan genomgång, se artikeln Terry Evans - mästare i cold reading.
Några omslag från Nära
I denna bransch behöver man dock inte vara särskilt duktig för att få uppmärksamhet. Det bevisar Benny Rosenqvist. Han är stående medarbetare i Hemmets Journal och stående omslagspojke på genomvidskepliga tidningen Nära (www.tidningennara.se). Han påstår sig ha mediala förmågor, kontakt med andevärlden minsann, en roll som han är ovanligt dålig på att spela.
Benny klättrar över en hög av stenar i cellen [i Malmöhus slott], kliver längst in i hörnet där mannen [dvs. "spöket"] sitter.- Tidningen Nära 3/2010
- Jag ska försöka ta hans hand, säger Benny och sträcker fram sin arm. Ja, nu tar han mig i handen!
För min egen del är sånt här inte så intressant i sig. Tekniker som cold reading är välkända, om än inte helt enkla att utöva på ett trovärdigt sätt. Då är psykologin runt det hela mer spännande: Hur kommer det sig att folk tror på detta? Även när det är uselt framfört? Så till den grad att de betalar tusentals kronor för att höra några ord, bara för att någon påstår att de kommer från döda närstående? Och hur reagerar de när deras idol inte beter sig som han ska?
Benny Rosenqvist höll en storseans i Stenungsund den 21 oktober 2010.
Att se och höra Benny Rosenqvist är en enda stor sorglighet, fruktansvärd, avskyvärd. Mina ord räcker inte till [för att beskriva] hur osmaklig denne man är i sitt sätt att vara samt att uttrycka sig till människor.- Signaturen Jardine
Att han mitt ibland de föregivna kontakterna med döda drog en fräckis - jo, det är en grej Benny kör med rutinmässigt - har fått viss uppmärksamhet, men strunt samma; det är inget brott att vara osmaklig. Däremot är det ett brott mot mediernas egna regler att förutspå tråkigheter, sjukdomar och död.
1:a kvinnan: En man i din familj kommer att dö!I landets andliga kretsar har dessa uttalanden (som bekräftats av andra deltagare) tagits emot med bestörtning. Det har även gjort att Benny blivit lovligt byte på andra sätt. Särskilt som han haft fräckheten att sticka ut huvudet på andra sätt.
2:a kvinnan: Du kommer att se bra ut i syrgasmask ute på stan för du har problem med vänster lunga, om du inte slutar att röka, blir det cancer.
3:e kvinnan: Din svärfar har varit otrogen med andra kvinnor, vill tillägga att kvinnan hade ingen som helst aning vad BR pratade om!
4:e kvinnan: Du kommer att skilja dig och träffa en mycket snyggare man än den du har nu.
5:e kvinnan: Du kommer att få en knöl på tån och du måste genomgå en operation, om du inte gör detta så kan det bli cancer.
www.bennyrosenqvist.se: "en unik gåva" - märk väl, unik!
Som att han i tidningen Nära inte bara är stående medarbetare, utan att tidningen i princip är en jättestor annons för honom (liksom det betydligt mindre etablerade namnet Erika Andersson). Som att varje omslag hittills haft med just de två. Sådan kaxighet straffar sig i en liten värld där ryktet är allt.
Å andra sidan kanske slutet är Nära för en tidning vars ena galjonsfigur börjat förknippas med negativa energier?
Här inne finns en man som håller på att bli tokig. Autentisk bild med autentisk bildtext från tidningen Nära 3/2010.
Tipstack till Leo som hittade denna pärla till självinsikt.
2010-10-25
Lördagsfråga: Rött
- På bilden från Normandie den 6 juni 1944 några soldater från USA:s 1. infanteridivision, med det stolta tillnamnet Big Red One. Dessutom visste pazuzu att Omaha Beach hade en sektor kallad Easy Red; ledtrådar frågeledaren inte tänkt på ger guldstjärna.
- Scen ur Pixar-klassikern Red's dream. "Red" är den röda enhjulingen som drömmer att han är på cirkus.
- Scen ur Pokémon Red. Eller Blue, det går inte att se skillnad på dem. Tror jag.
- Röda torget. Vars namn inte alls har med kommunismen att göra - läs vid behov mer på faktoider.nu: Moskovitiskt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)