2018-09-27

Göstas gravstenstrappa

I borggårdens norra hörn, d v s i norra längans västligaste del omedelbart norr om västra
borggårdsportalen, finns en rundbågig järndörr med årtalet 1735 inpunsat på låsbommen.
En stentrappa med tolv steg leder från denna ner till ett litet tunnvälvt rum (rum 2).
Trappstegen och golvet i rummet består av flera återanvända gravstenar.
- "Trapprum (rum 2)" beskrivs av Magnus Stibéus i Kalmar slott - bebyggelse och fynd från 1100-1800-talen (Statens Historiska Museer 2015), sid 124

Alla som prövat har mycket snabbt insett hur oerhört mycket bekvämare det är att återanvända sten som någon annan huggit än att hugga den själv. Detta insågs än klarare i det omekaniserade förflutna då varenda moment fick göras för hand. Det är därför huggen sten är en av världshistoriens mest återanvända resurser. Det är därför så många fästningar, borgar, slott, palats och tempel i sten försvunnit, helt eller delvis; de har varken bränts eller ruttnat bort, men omfördelats för att bli andra fästningar, borgar och så vidare.

Gravstenar är extra prima huggen sten: Jämntjocka, släta och tillverkade med ännu mer omsorg än den genomsnittliga stenen i en fästningsmur. Det är därför inte det minsta märkligt att gravstenar återanvänts, åtminstone de som rests till minne av mindre märkvärdiga medborgare för tillräckligt många år sedan.

Att jag tar upp detta på denna blogg beror på en fin liten faktoid som jag överhörde häromdagen: Att Gustav Vasa skulle 1) ha låtit bygga en trappa i Kalmar slott, som 2) hans underlydande hade att gå uppför när de skulle möta sin konung, och att han 3) låtit uppföra den av gravstenar efter 4) hans fiender ...


Det är alltså blaj. Men det är intressant blaj, eftersom åtminstone 3) är ett odiskutabelt faktum: Att gravstenar återanvändes, även i Kalmars stora slott. Så lätt kan fakta och fantasier blandas till fantasifulla faktoider.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Det är lätt att misstänka att en scen från filmen "Schindler's list" också spelat in i skapandet av denna faktoid. Där visas en väg byggd av judiska gravstenar så att judar tvingas trampa på dem. Det finns även gott om påståenden om att nazisterna återanvände judiska gravstenar. Det vore helt i deras stil, men jag vet inte ifall det är sant. Kanske något för framtida upplagor av Tredje Rikets Myter.

Sensemaker

Anonym sa...

Gamla gravstenar återanvänds även i våra dagar som gravstenar (dock med gravrättsinnehavarens medgivande och efter avlägsnande av gamla namn och årtal). Här har t ex en kyrkogårdsförvaltning lagt upp ett urval: https://www.svenskakyrkan.se/ulricehamn/ateranvandning-av-gravstenar

Anonym sa...

Min pappa är begravd i den familjegrav, som tillhört hans farfar med familj. Den gamla gravstenen är vänd så att den gamla framsidan är bakåt och den nya framsidan är försedd med hans (och mammas) namn.

Anonym sa...

Vet inte heller om just den scenen från Schindlers list är sann, men svjv får enligt judisk sed en grav inte röras utan ska vara för tid och evighet, så den sortens återanvändning av gravstenar förekommer väl knappast om det inte är fråga om direkt gravskändning. Och det var väl poängen med scenen.