Till Almedalen kommer inte bara politiska partier och media utan även en rad organisationer av olika slag. En av dessa var VoF. En annan var Svenska Föreningen för Vetenskaplig Homeopati. De hade en daglig tvåtimmarsdragning, händelsevis i samma lokal som vi. Jag var med på en av dem. Här följer ett sorts referat, baserat på minnet, några trycksaker jag fick med samt stolpar jag klottrade ner (därav blir det också lite stolpigt).
Marina Szöges inledde med att presentera föreningen (som förresten fyller 100 i år).
Därefter tog homeopaten Barbro Nilsson över. Hon berättade att hon var utbildad sjuksköterska. På 90-talet var hon med om en otäck olycka som vårdapparaten inte intresserade sig för alls. Hon gick med värk i över ett år tills en kompis presenterade henne för homeopatin, en lära hon dittills knappt hört talas om. Men det var ju blommor i preparaten, det kunde åtminstone inte vara farligt ... Och visst löste sig det hela blixtsnabbt. Sedan dess levde hon helt för homeopatin, drev en mottagning som hade mycket god beläggning, i synnerhet sedan en tacksam patient skrivit en översvallande recension i lokaltidningen.
En dag fick hon frågan, "Kan du behandla en treåring?" Hon svarade "Egentligen inte, men idag gör jag det."
En man med ulcerös kolit fick sockerpiller utan svavel. Treåringen fick sockerpiller utan kalk. Kirurg med latexeksem fick sockerpiller utan riddarsporre. Underverk i rader, tårar i floder.
Det finns s.k. konstitutionella preparat. De väljs inte efter symptom utan personlighet, kroppshydda m.m. Mannen med ulcerös kolit var satt, rödblommig, lite slarvig; därför passade tydligen preparat utan svavel, Sulfur, honom.
10M är en mycket hög dos. Den innebär att utspädningen 1:100 gjorts 10 000 gånger. En etta med tjugo tusen nollor; det är utspädning, det. Den dosen använder hon också bara i extrema fall
Homeopaten berättade om hur hon frågar efter patientens livshistoria. När blev du sjuk, och varför? Sedan arbetar de mot sjukdomen så att säga baklänges, med början vid de senaste symptomen för att sedan stegvis gå mot till den grundläggande orsaken. I två av fallen hade chockartade upplevelser lett till mycket olika men grava symptom, en kirurg hade blivit allergisk mot latex eftersom hans fru inte såg honom, med mera.
Nu tog vetenskapsjournalisten Margot Granvik över för att redogöra för forskningsläget.
Det finns 263 RCT-studier om homeopati. Tre är extremt bra.
Det är svårt att utforma studier, sådana som skolmedicinen envisas om, så att de gör homeopatin rättvisa.
Man kan behöva arbeta med ett preparat i ett, tre, tio år innan det är dags att byta preparat. Sådant är svårt att få in i en studie.
"...kvant..."
Homeopatisk hypotes: Preparaten är oscillerande dipoler.
Läkemedel som kortison behandlar symptomet, inte orsaken. Därför är det i längden skadligt.
Kroppen är bra på att flytta sjukdomar till mindre viktiga organ. Huden är mindre viktig än hjärtat och hjärnan, det är därför vi ofta får utslag och eksem.
Homeopatin vill ge minimidos. Just så.
Vad är "klassisk" homeopati? Det är homeopati där man ger ett preparat åt gången.
Vid något tillfälle undrade Margot om ingen hade några frågor att ställa. Det blev tyst i publiken (vi var ett drygt dussin) ett ögonblick. Då frågade hon om inte ens skeptikern hade något att fråga; ja, jag bar givetvis klubbtröjan "Jag är skeptisk"... Jag frågade om hur mycket av de där blommorna etc som fanns i preparaten; homeopaten hade inte antytt vilka mängder det rör sig om. Nu kanske alla visste men man vet aldrig, och det var intressant att få höra om det hela från "experterna". Som att det hela utförs maskinellt, att det kan ta månader att framställa de högre potenserna, och att det av någon anledning måste vara glas i provrören, annars funkar det inte. Ja, och skakandet (kraftigt) är helt nödvändigt, det räcker inte att späda ut.
Vem som helst får kalla sig homeopat.
Nu frågade jag om tystnadsplikten, hur den går ihop med den kravlösa titeln. Skulle jag ha juridisk tystnadsplikt om jag skulle börja kalla mig homeopat..? Här tände det till en smula, till slut bröt Marina in och tyckte att vi skeptiker borde lägga ner den diskussionen; ingen homeopat skulle kunna arbeta om de skvallrade på sina patienter.
Ifall någon av publiken till äventyrs var obekant med homeopatika lät Barbro en burk ur hennes första hjälpen-väska cirkulera. Det var Apis Mellifica, framställt av bin och verksamt mot bistick. Jag hällde ut några av de pyttesmå (som vallmofrön) sockerpillren. "Det där är en mycket kraftig dos", fick jag veta. Jag hällde ut lika mycket till och svalde det hela. Homeopaten blev påtagligt orolig och förklarade att mitt huvud skulle svullna upp.
Spanska sjukan var ett genombrott för homeopatin. Det var större på 40- och 50-talet, sedan minskade det kraftigt i Sverige. (En orsak som bidrog starkt var den homeopatiska fabriken där man helt enkelt hoppade över det tidsödande utspädandet och skakandet; man sålde alltså rena sockerpiller. Den historien måste jag givetvis skriva om någon gång.) Det sista decenniet eller så har homeopatin ökat kraftigt.
Preparat som krockar, även homeopatiska, kan bli mycket allvarligt.
-----------------------------
Direkt efteråt övertog VoF och genomförde vår dragning om psyk-kvack. Homeopaten och Marina satt kvar och lyssnade.
Att sitta på en homeopatisk föreläsning iförd VoF-tröja borde fler pröva på, tycker jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vore intressant att se referenser till de tre studierna som anses vara extremt bra.
Rolig text! Svullnade ditt huvud upp efter "hästdosen"?
Skicka en kommentar