Vetenskaplig homeopati

Till Almedalen kommer inte bara politiska partier och media utan även en rad organisationer av olika slag. En av dessa var VoF. En annan var Svenska Föreningen för Vetenskaplig Homeopati. De hade en daglig tvåtimmarsdragning, händelsevis i samma lokal som vi. Jag var med på en av dem. Här följer ett sorts referat, baserat på minnet, några trycksaker jag fick med samt stolpar jag klottrade ner (därav blir det också lite stolpigt).

Marina Szöges inledde med att presentera föreningen (som förresten fyller 100 i år).

Därefter tog homeopaten Barbro Nilsson över. Hon berättade att hon var utbildad sjuksköterska. På 90-talet var hon med om en otäck olycka som vårdapparaten inte intresserade sig för alls. Hon gick med värk i över ett år tills en kompis presenterade henne för homeopatin, en lära hon dittills knappt hört talas om. Men det var ju blommor i preparaten, det kunde åtminstone inte vara farligt ... Och visst löste sig det hela blixtsnabbt. Sedan dess levde hon helt för homeopatin, drev en mottagning som hade mycket god beläggning, i synnerhet sedan en tacksam patient skrivit en översvallande recension i lokaltidningen.

En dag fick hon frågan, "Kan du behandla en treåring?" Hon svarade "Egentligen inte, men idag gör jag det."

En man med ulcerös kolit fick sockerpiller utan svavel. Treåringen fick sockerpiller utan kalk. Kirurg med latexeksem fick sockerpiller utan riddarsporre. Underverk i rader, tårar i floder.

Det finns s.k. konstitutionella preparat. De väljs inte efter symptom utan personlighet, kroppshydda m.m. Mannen med ulcerös kolit var satt, rödblommig, lite slarvig; därför passade tydligen preparat utan svavel, Sulfur, honom.

10M är en mycket hög dos. Den innebär att utspädningen 1:100 gjorts 10 000 gånger. En etta med tjugo tusen nollor; det är utspädning, det. Den dosen använder hon också bara i extrema fall

Homeopaten berättade om hur hon frågar efter patientens livshistoria. När blev du sjuk, och varför? Sedan arbetar de mot sjukdomen så att säga baklänges, med början vid de senaste symptomen för att sedan stegvis gå mot till den grundläggande orsaken. I två av fallen hade chockartade upplevelser lett till mycket olika men grava symptom, en kirurg hade blivit allergisk mot latex eftersom hans fru inte såg honom, med mera.

Nu tog vetenskapsjournalisten Margot Granvik över för att redogöra för forskningsläget.

Det finns 263 RCT-studier om homeopati. Tre är extremt bra.

Det är svårt att utforma studier, sådana som skolmedicinen envisas om, så att de gör homeopatin rättvisa.

Man kan behöva arbeta med ett preparat i ett, tre, tio år innan det är dags att byta preparat. Sådant är svårt att få in i en studie.

"...kvant..."

Homeopatisk hypotes: Preparaten är oscillerande dipoler.

Läkemedel som kortison behandlar symptomet, inte orsaken. Därför är det i längden skadligt.

Kroppen är bra på att flytta sjukdomar till mindre viktiga organ. Huden är mindre viktig än hjärtat och hjärnan, det är därför vi ofta får utslag och eksem.

Homeopatin vill ge minimidos. Just så.

Vad är "klassisk" homeopati? Det är homeopati där man ger ett preparat åt gången.

Vid något tillfälle undrade Margot om ingen hade några frågor att ställa. Det blev tyst i publiken (vi var ett drygt dussin) ett ögonblick. Då frågade hon om inte ens skeptikern hade något att fråga; ja, jag bar givetvis klubbtröjan "Jag är skeptisk"... Jag frågade om hur mycket av de där blommorna etc som fanns i preparaten; homeopaten hade inte antytt vilka mängder det rör sig om. Nu kanske alla visste men man vet aldrig, och det var intressant att få höra om det hela från "experterna". Som att det hela utförs maskinellt, att det kan ta månader att framställa de högre potenserna, och att det av någon anledning måste vara glas i provrören, annars funkar det inte. Ja, och skakandet (kraftigt) är helt nödvändigt, det räcker inte att späda ut.

Vem som helst får kalla sig homeopat.

Nu frågade jag om tystnadsplikten, hur den går ihop med den kravlösa titeln. Skulle jag ha juridisk tystnadsplikt om jag skulle börja kalla mig homeopat..? Här tände det till en smula, till slut bröt Marina in och tyckte att vi skeptiker borde lägga ner den diskussionen; ingen homeopat skulle kunna arbeta om de skvallrade på sina patienter.

Ifall någon av publiken till äventyrs var obekant med homeopatika lät Barbro en burk ur hennes första hjälpen-väska cirkulera. Det var Apis Mellifica, framställt av bin och verksamt mot bistick. Jag hällde ut några av de pyttesmå (som vallmofrön) sockerpillren. "Det där är en mycket kraftig dos", fick jag veta. Jag hällde ut lika mycket till och svalde det hela. Homeopaten blev påtagligt orolig och förklarade att mitt huvud skulle svullna upp.

Spanska sjukan var ett genombrott för homeopatin. Det var större på 40- och 50-talet, sedan minskade det kraftigt i Sverige. (En orsak som bidrog starkt var den homeopatiska fabriken där man helt enkelt hoppade över det tidsödande utspädandet och skakandet; man sålde alltså rena sockerpiller. Den historien måste jag givetvis skriva om någon gång.) Det sista decenniet eller så har homeopatin ökat kraftigt.

Preparat som krockar, även homeopatiska, kan bli mycket allvarligt.

-----------------------------

Direkt efteråt övertog VoF och genomförde vår dragning om psyk-kvack. Homeopaten och Marina satt kvar och lyssnade.

Att sitta på en homeopatisk föreläsning iförd VoF-tröja borde fler pröva på, tycker jag.

Almedalen, rapport 3

Torsdagen i Almedalen inleddes på biblioteket. Där pratade Marika Hedin från Gustavianum om vad museerna ska göra med alla dessa skallar, skelett och mumier som antingen krävs "tillbaka" av olika orsaker, eller som åtminstone förtjänar att inte behandlas som vilka inventarier som helst. Arrangören var f.ö. Uppsala universitet, varför det var ett lokalt arrangemang; Gotlands högskola gick samman med UU 2013.

En rolig och udda upplevelse var att träffa folk som jag kände igen från bokmässan, i allehanda sammanhang. Evenemangen är inte så olika varann ändå... En sådan var Tore Gannholm, historiker och lokalpatriot som hade väldigt mycket att berätta om Gotland och Visby.

Dagens VoF-arrangemang var en dragning med Jack Verner som berättade om Viralgranskarnas verksamhet.

En kortare session om hur ideella organisationer kan arbeta med digitalisering blev det sista seminariet för denna min första Almedal.

Därefter avlyssnades Fridolins tal. Ett tag verkade det som om han bara skulle prata om skolan, och då nämnde han en detalj som jag hakade upp mig på: Att staten började satsa ordentligt på skolan för att få folk att stanna istället för att emigrera. Folkskolan infördes 1842 efter många års lobbande, långt innan emigrationen tagit fart. Jag vet inte om någon av de många förstärkningarna därefter motiverades med utvandrandet.

Sedan var det, i princip, slut, för min och VoF:s del liksom för många andras. Politikerveckan äger egentligen rum från söndag till söndag, men i början och slutet är det långt mycket glesare än under de intensivaste dagarna mitt i veckan.

Hur ska det sammanfattas? Almedalen är ett mycket speciellt arrangemang som svårligen låter sig jämföras med något annat. Det är inte bara en firmafest för politiker, här samlas väldigt många från vitt skilda fält (och verkligen inte bara stockholmare, även om de onekligen är bra många). På grund av fokuseringen har det som en gång började som ett sätt att utnyttja nyhetstorkan blivit det motsatta: Politikerveckan är den svåraste tiden på året för att få gehör för utspel och debattinlägg. Men har man minsta intresse i tyckarbranschen så är det nog en oöverträffad mötesplats, inte minst med tanke på placeringen.

Almedalen, rapport 2

Några korta och obearbetade intryck från onsdagen:

Dagen inleddes hos statens medicin-etiska råd. En högintressant dragning om hur det kan bli problem när vetenskap (liksom för den delen ovetenskap) och juridik möts. Filmades och lades ut på www.smer.se. Anbefalles.

Sedan blev det två timmar hos vetenskapliga klassiska homeopater. Jag antecknade några snabba kommentarer på min sida på Facebook. Som jag hade "Jag är skeptisk"-tröja fick jag viss uppmärksamhet och uppmanades att komma med frågor. En intressant stämning uppstod när jag ur en burk Apis som gick runt passade på att överdosera kraftigt; mitt huvud skulle svullna upp. Eller kanske inte.

VoF höll en dragning om den obefintliga regleringen av psyk-kvack. Vem som helst kan faktiskt kalla sig KBT-terapeut, coach el.dyl. och börja behandla även mycket svåra psykiska tillstånd utan att riskera någon uppmärksamhet från myndigheterna; till skillnad från legitimerade utövare som har höga krav på journalföring med mycket mer. En underlig situation då ingen verkar ha något emot att lagen ändras men systemets tröghet innebär att inget görs. Ett exempel på kulturkrock likt det mellan vetenskap/juridik?

Insekter som mat och Jimmie Åkessons tal upplevdes. Ett misslyckat försök till tuttaktivism upplevdes precis intill.

Nästa: Almedalen, rapport 3

Rapport från en Almedal

Almedalen som den inte alls ser ut just nu.

Några spridda intryck efter min allra första dag i Almedalens tyckarkarneval ...

Som bokmässan i en stad, och inte så stor skillnad i inriktning som man skulle tro. Med tanke på hur mycket politik de har på b&b kanske de skulle börja med böcker i Almedalen ...

Det absolut bästa är "lokalen". Istället för att gå mellan anonyma klassrum i en konferensanläggning så är man i en labyrintisk medeltidsstad där evenemangen äger rum i hel- eller halvgamla hus, på innegårdar, bland ruiner och i prång jag inte vet vad de kan heta. Man får se mycket av en mycket sevärd stad.

Ett mingel (det är vad festarrangemangen kallas) jag hittade var förlagt till Gotlands fornsal, salen med bildstenar från ca 500-tal till vikingatid. Obeskrivligt fantastisk inramning. Hoppas att någon mer än jag intresserade sig för klenoderna.

En del nyttoevenemang blev det också. Vårt, det vill säga VoF:s (Vetenskap och Folkbildning) arrangemang för dagen var med Lars Truedson från Medierna i SR P1, som höll en genomproffsig och högintressant föreläsning om hur det är att granska journalistik. Jag lyssnade på Mats-Eric Nilsson, vars försäkringar om att han inte är orolig för tillsatser och E-nummer ständigt missuppfattas. Vetenskap & Allmänhet hade ett längre seminarium om forskningspolitik, skickligt upplagt men om ett ämne som svårligen blir annat än abstrakt (det är tacksammare att diskutera vart forskningsmiljoner ska gå än forskningsmiljarder). Lunch på Plaza, dit återvänder vi om vi har gott om tid. Jo, och Kd:s (dagens parti) dragning med ordf KDU och Ebba själv upplevdes på plats, just därför. Så nu är det gjort.

På kvällen träffade jag i blandade sammanhang diverse gamla och nya bekantskaper. Idag ska jag lyssna på Bergwallkommissionen, Falun Gong-praktikanter och homeopater. Och så håller VoF en dragning om kvack inom psykvården. Vädret är perfekt, och vi är bara mitt i veckan.

Till sist: Rosé i Almedalen är ingen myt.

Nästa: Almedalen, rapport 2