Danstillstånd före 1956

Krav på danstillstånd finns i ordningslagen sedan 1956.

- Wikipedia: Danstillstånd

Sedan regeringen nyligen uttryckt en intention att avskaffa tillståndskravet för offentliga danstillställningar har den bestämmelsen blivit omskriven. När dess historia ska sammanfattas har man återkommit till årtalet 1956.

På 50-talet poppade dansbanor upp lite varstans i landet. Det ledde till en het samhällsdebatt.

Följden blev att bar-, nattklubbs- och restaurangägare från 1956 behövde ett särskilt tillstånd från Polismyndigheten för att människor skulle få dansa i deras lokaler.

- Krav på danstillstånd tas bort efter 67 år, SvD 12 januari 2023

Men danstillstånd förekom långt tidigare.

Det är inte helt enkelt att säga ”så här var det”. Dels det funnits lokala bestämmelser, inklusive kommunal vetorätt, dels har restriktioner och tillståndskrav funnits för kombinationer av rusdrycker och dans.

År 1901 avskaffades den reglementerade prostitutionen, så yrkesmässig otukt genast beivras efter lösdrivarlagen, och sedan några år tillåtas icke några offentliga maskerader eller offentlig dans inomhus.

- Uppsala polismästare Rudolf von Schultz berättar för riksdagens andra kammare om hur kvinnofriden förbättrats därstädes, 7 april 1916

vid offentlig danstillställning må utskänkning av rusdrycker icke ske i lokal, där danstillställning äger rum eller i annan lokal som med den förstnämnda står i inre förbindelse.

- Rusdrycksförsäljningsförordningen 1919, 55 § 2 mom.

Det är uppenbart att nykterhetsfolket i Göteborg, om de ha för avsikt att fullfölja aktionen mot dansen i huvudrestaurangen, få bereda sig på att anlita myndigheternas hjälp. Det visar sig nämligen att utställningsledningen inte alls är hågad att ingripa mot dansen, och den har utan tvivel goda skäl för sin passivitet i detta avseende. Det förhåller sig nämligen på det sättet att tillstånd till dans i rotundan i vederbörlig ordning givits av myndigheterna.

- Under 1923 års jubileumsutställning i Göteborg, som markerade stadens 302 år, angreps utställningen av militanta nykterister, SvD 1 juni 1923

Nu talar lagen i såväl 1956 som 1993 års version enbart om ”offentliga platser”. I praktiken är tillståndet mest angeläget för ovan nämnda barer, nattklubbar och restauranger, med andra ord lokaler där utskänkning av rusdrycker sker. I det perspektivet är det logiskt att de nya bestämmelserna för danstillstånd kom just 1956, nämligen i samband med att motboken slopades.

Vid det laget hade man länge talat om ”dansbaneeländet”. Visserligen är det första belägget jag hittat för ordet ännu äldre igen:

det inom socknen florerande dansbaneeländet med thy åtföljande dryckenskap, slagsmål och ordnings- och fridstörande uppträden

- Från extra kommunalstämma i Gunnarskogs socken hållen den 21 juni, återgiven i Arvika Tidning den 30 juni 1899

… men problemformuleringen var lika aktuell 1899 som 30, 40 och 50 år senare.

Bonus: Notisen från Gunnarskog 1899 är värd att återges i sin helhet. Även eftersom den allmänna debatten om dansbaneleändet kring andra världskriget (det finns alltid plats för lokala problem) gällde barnen och barnbarnen till den ungdom, som man där och då på ett så sorgligt sätt fått bevittna det demoraliserande inflytandet på.

- Arvika Tidning 30 juni 1899