- Försvarsmakten gör reklam. Här kanske finns en klurighet som jag missar. Eller så är det ett inte särskilt ovanligt stavfel.
För uttrycks uppkomst kan tre frågor ställas: När, var och hur. När uppstod uttrycket "ge järnet"?
Maxvarvad fartfilm! Dom lastar kärran med hemlagad sponken och drar på i snutspärrarna. GRABBAR SOM KAN GE JÄRNET KALLAS MOONRUNNERS!
- Typisk bioannons från 1976
Av allt att döma uppstod uttrycket i talspråket ute bland massorna, för att först så småningom leta sig in i tryckta texter som finns bevarade och sökbara. Sådana uttryck och ord är därför mer svårforskade än mången lärd gammal glosa. Trots att det kanske inte är äldre än undertecknad — ett halvt andetag i språkhistorien.
Var uppstod uttrycket? Enligt Kerstin Johanson i Svenska uttryck och deras ursprung (Ordalaget 2016) är det stockholmsslang.
Hur uppstod uttrycket? Det vet jag inte, än. I Språket: Veckans språkfrågor i P1 15 mars 2021 har språkvetare Ylva Byrman ingen hypotes men resonerar utifrån karakteristiska egenskaper som hårdhet och styrka. Exempel som "järngrepp", "järnvilja" och "järnhälsa" ges. Dessa sammansättningar förekom emellertid redan på 1800-talet; jag tvivlar på att de som myntade "ge järnet" på 1970-talet tänkte i de banorna. En gissning: Kanske "järnet" syftar på en gaspedal? Kanske "ge järnet" motsvarar "plattan i mattan", put the pedal to the metal som man säger på engelska sedan 1950-talet, då bilgolven gjordes i metall. I så fall skulle "järnet" syfta på en äldre bilkonstruktion — med kraftig reservation för att det som sagt är gissningar.
Idag ingår "ge järnet" sedan länge i standardspråket. Det känns tidlöst och har bara en mycket lätt air av talspråk över sig; jämför till exempel med jämngamla "schyssta bananer" (äldsta belägg i tidningstext DN 29 juni 1974). Visserligen förekommer "ge järnet" ännu inte i regeringsförklaringar eller lagtexter. Men statsråd kan använda det i intervjuer. Tjugo år senare tror jag heller inte att exempel ens skulle förses med talspråksindikerande citationstecken.
... bonus borde omfatta alla anställda för att de ska kunna "ge järnet", som statsrådet [Britta Lejon] uttrycker sig.
- Mats Johansson, Majoriteten beviljar sig förtroende?, SvD 4 april 2002
Vad "ge gärnet" beträffar är felstavningen av det annars lättstavade "järnet" vanligare än jag velat tro. Vad ett "gärn" är vet jag inte, förmodligen inte felstavarna heller.
6 kommentarer:
Det är alltså fel att stava det som gärnet.
https://www.verdandikorrektur.se/sv/hur-skrivs-det/ge-jarnet-eller-ge-garnet/
Ringer inga klockor med gärnet trots att jag är gammal avdankad officer.
Fast om jag skall ha en soldat bredvid mig så föredrar jag att soldaten är en bra skytt framför att hon eller han är språkvetare.
MVH
Hans
Tanken slog mig just i samband med Moonrunners att det kunde ha samband med järn i betydelsen sup - dvs att de som ger järnet kör smuggelsprit, som i filmen.
Kan motsvarigheten "the pedal to the metal" på svenska också vara "spiken i botten"? En spik gjord av järn.
Hans: Mil-reklamen var främst ett exempel på hur stavfelet används i ett professionellt sammanhang, producerat av yrkesfolk som man kan förvänta sig mer av. Var även nyfiken på om det fanns något klurigt skämt bakom men så verkar inte vara fallet.
Unknown: Klurigt, men allt jag sett tyder på att uttrycket haft dagens betydelse från början, "kör hårt!" eller så.
Björn: Kände inte till uttrycket — en meduziansk lucka — men jag tippar att det är en variant av "gasen i botten". Även om det kan vara svårt att veta hur folk tänkt.
Jag kan tänka mig att det är en medveten poäng. "Du kan inte stå och tveka hela tiden. Fort och fel är ofta bättre än rätt och det tar en evighet. Tveka inte gör det. Ge gärnet."
Alltså en text som i viss mån inte bara uttalar utan exemplifierar det som den försöker säga "hur låter svenskan ejenklien" eller "writing a poem, in seventeen syllables, is very diffic..."
Det är vanligtvis mycket tanke nedlagd bakom en reklamtext. Folks förmåga till stavning litar jag inte på ens när det är rätt många som läst texten, men att de som gjort annonsen inte skulle ha rättstavningsprogram (word säger ifrån ifall du skriver "Ge gärnet" , jag har kollat) har jag svårare att tro. Min gissning är följaktligen att det är en medveten klurighet med poängen "fort och fel är ibland acceptabelt". En viktig poäng med reklamtext är att den skall uppmärksammas och det har de ju lyckats med.
Sensemaker
En, kanske sentida, översättning till "the pedal to the metal" är "plattan i mattan". Men då har vi bytt järngolvet mot gummimattorna i bilen...
Skicka en kommentar