2021-07-06

När barn drack kaffe

- Bild från Gränna, ca 1957

Barn och kaffe är två saker som inte hör ihop, det tycker väl de flesta människor. Barnen blir heller inte tilldelade några kaffekort [kaffe var ransonerat långt efter kriget] förrän det år de fyller 12 år.

- SvD 13 februari 1950

- Thor Modéen tyckte att barn och kaffe hörde ihop; DN 26 maj 1944

När drack barn kaffe?

Jag är förtjust i tidsmarkörer: Detaljer som först kan se irrelevanta ut, om man alls märker dem, men som klart och tydligt visar att detta hände sig under den här eller den här perioden i historien. Särskilt fina är de som "huvudpersonerna" ifråga aldrig tänkte på. Vem hade kunnat drömma om att rökning skulle bli en tydlig indikation av att vi befinner oss på 1900-talet? Eller att hattbärande utomhus någonsin skulle bli ute? Eller att barn inte längre skulle dricka kaffe?

- På Svenska flaggans dag bjödos samtliga barn på kaffe och förfriskningar — DN 7 juni 1926

Idag dricker barn inte kaffe. Det har de inte gjort på decennier. Men en gång i tiden drack barn kaffe. Ibland var det så självklart att det knappt nämns. Andra gånger ojas det, vilket ser besynnerligt ut intill kortfattade konstateranden om kaffedrickande barn.

- "Barn få kaffe som första mål" — DN 23 november 1937

Rubriken syftar på en rapport från medicinalstyrelsen. Där nämns särskilt barn som fick kaffe som första mål på dagen. Sammanhanget är inte glasklart, men jag antar att det främsta problemet var att frukosten enbart utgjordes av kaffe.

Sådana frukostar förekom förvisso.

"Ä du dum du! Bara kaffe och inget bröd begriper du väl på vardagsmåron!" [...] Det fyller inte mycket i magen precis, två koppar kaffe utan bröd ...

- Ester Blenda Nordström, En piga bland pigor (1914)

Nordström nämner även den yngsta kaffedrickaren jag sett belägg för:

Detta förhoppningsfulla barn är åtta månader och undfår nu sin frukost bestående av kaffe och skorpor, som först omsorgsfullt tuggas av modern och sedan serveras i en tesked av bleck.

- Broschyr från Mjölkpropagandan (1926)

Även i skolböcker kunde kaffe pekas ut som det sämre alternativet, särskilt som ensam dryck, och i synnerhet ställd intill det goda alternativet: mjölk.

Jag vet inte om idén om mjölkens nyttighet varit en folklig uppfattning på sina håll (länge dracks inte mjölk annat än i särskilda undantag). Men framför allt var det resultatet av aktivt reklamarbete från föreningen Mjölkpropagandan (så hette den). Deras budskap hittade rentav in i skolböckerna. Ännu långt senare kunde näringsrik mjölk framhållas som den självklara drycken för barn, även när undernäring inte längre var ett problem och ingen, ung som gammal, längre behövde köra med kaffe som enda frukost — ifall man inte ville.


7 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Jag känner igen mig i kaffepojken! :)

linlasj sa...

Jag drack kaffe i början av 60-talet. Började troligen runt 5-6 års åldern enär tanterna drack ju kaffe runt där jag vistades.
Dessutom drack en del kaffe på fat, det såg så fränt ut tyckte jag :-)

Anonym sa...

Jag skulle vilja veta vad du har som källa bakom “Jag vet inte om idén om mjölkens nyttighet varit en folklig uppfattning på sina håll (länge dracks inte mjölk annat än i särskilda undantag)”.

Visserligen är jag själv vegan och det valet har jag gjort av etiska skäl men jag skulle aldrig säga emot att mjölk och andra mjölkprodukter innehåller gott om kalcium. Barn i bl a Sverige får i sig kalcium genom att dricka mjölk plus en del vitaminer.

Genom sekler har bönder verkligen kämpat för att hålla sig med mjölkkor. De hade många gånger svårt att få ihop med tillräckligt vinterfoder för sina kor. För att dryga ut vad de kunde få från sina små åkrar bedrev de myrslåtter och de repade löv på sommaren. Hela fäbodkulturen har sitt ursprung i att få mat till sina kor. Genom att flytta till sin fäbodstuga på sommaren fanns mat åt korna i skogen. Och naturligtvis drack folket mjölken.

Mina föräldrar, födda runt 1910, drack i alla fall mjölk hela livet. Att deras föräldrar druckit mjölk hela livet är en självklarhet. Vanor kan förstås ha skilt sig åt beroende på var man bott.

Men kan du ge mig en källa till det som du skriver om att mjölk bara dracks i undantag är jag villig att ändra mig.

Hexmaster sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Råmjölk är något helt annat än icke-pastöriserad/icke-kyld mjölk. Råmjölk är den första mjöljen direkt efter kalvningen, som är mycket mer proteinrik än vanlig mjölk.
https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5mj%C3%B6lk

Hexmaster sa...

Asch, det visste jag ju. Att jag menade "rå" mjölk snarare än råmjölk framgår förhoppningsvis av sammanhanget. Korrigerar ändå så klart. Tack!

Hexmaster sa...

För det första är jag mindre intresserad av vad vi vet idag än vad man trodde förr. För det andra är jag lika intresserad av alla tider; vad dina föräldrar gjorde på 1900-talet är intressant ur det perspektivet, men historien är ju mycket äldre.

Jag vet inte hur nyttig folk ansett att mjölk eller kärnmjölk (som var dem dryck som främst kom ifråga) var. Inte heller hur rädda man var för salmonella eller tuberkulos. Det var först från mitten av 1800-talet som man fick fram kylning, pastörisering och andra självklarheter. Vid samma tid gav järnvägen transportmöjligheter för den känsliga mjölken. Tillsammans skapade de avsättning för mjölk som dryck på ett sätt som helt enkelt inte funnits tidigare.

Visst har man länge hållit sig med kor, särskilt från 1800-talet, och producerat mjölk. Men eftersom den färska mjölkens hållbarhet var nästan obefintlig gick det allra mesta till smör och ost. De var hållbara och kunde dessutom inbringa pengar.

Det är därför som man, tvärtom vad du fått för dig, såg drickandet av färsk mjölk som slöseri. "Undantag kunde göras för småbarn, åldringar och sjuklingar som kunde få en så kallad silsup, som dracks direkt vid mjölkningen, men det var inget för vanliga vuxna människor." — Håkan Jönsson, "Den svenska mjölkpropagandan", F&F 2006 https://fof.se/tidning/2006/3/artikel/den-svenska-mjolkpropagandan