2021-03-28

Skråmärken — andras

- Apotekare i Ferndale, Michigan, hänger 1954 upp sitt klot; bryggeristjärna (och absolut ingenting annat) vid Brauhaus Sternla i Bamberg; tobaksindianer utmed Tobacco Row, Pleasure Island i Pinocchio (1940); brandbil nr 2 i Rutherford, New Jersey

Häromdagen tog jag upp gamla skråmärken som, tack och lov, fortfarande används (Skråmärken — använda). Nu är det dags för några skråmärken som med ett undantag används lite eller inte alls, och som aldrig använts hos oss.

- Firma Whitall, Tatum & Co visar upp sitt sortiment av show jars (1897)

Som nämns i förra bloggposten har svenska apotek kört med Hygieias skål (utöver de enskilda apotekens örnar, hjortar, lejon och allt vad det har varit). I England och USA har man haft något helt annat och mycket bättre. Show globesshow jars eller carboys var runda eller äggformade glasklot, flaskor eller liknande, fyllda med en kulört vätska. Man hängde upp dem eller satte dem i fönstret. Man kunde också montera speglar eller motsvarande för att förstärka de klara fägerna. Notera att det inte var några småpumlor utan stadiga prylar som kunde rymma uppemot sju liter.

När katalogen ovan gick i tryck var de fina kloten på nergång. Bruket dog i stort sett ut under 1900-talet, trots flera återlivningsförsök (herrarna i Ferndale måtte ha varit en anakronism). Någon förklaring ges inte, och när man ser de granna pjäserna är det svårt att komma på någon.

Visst är den läcker?

I likhet med de flesta skråmärkena är ursprunget dels okänt, dels föremål för fantasifullt hittepå som ersättning. Den finaste skrönan härleder bruket ända till Caesars invasion av Storbritannien en stund f Kr minsann; men då var det mycket, mycket glest mellan engelska apotek. Enligt en annan, som inte är fullt lika fantasifull men som jag ändå inte tror på, ska olika färger ha signalerat pest, realisationer etc.

Waring Historical Library: Show Globes; Wikipedia: Show globe

Om sexuddiga stjärnor i Tyskland finns mycket att säga. Men denna stjärna har ingenting att göra med judar eller Israel. Det är bryggeristjärnan eller ölstjärnan, som länge användes av bryggerier i vissa sydliga tysktalande områden.

"Eld + luft + vatten + jord = ölstjärna"

Vad ursprunget beträffar nämner Wikipedia verschiedene Hypothesen. Den populäraste och, tycker jag nog, mest trovärdiga går ut på att det var en kombination av alkemiska symboler.

Wikipedia (ty.): Brauerstern

Hur får man idén att marknadsföra tobak med träindianer? Tja — när europeer först stötte på tobaksrökning var det ju hos indianer (jämför bloggposten Röka tobak är ett bruk). Det har tagits myriader marknadsföringsgrepp i tobaksbranschen som är mycket långsöktare än så här. Och associationen ligger betydligt närmare till hands än ölstjärnan eller apoteksklotet.

Det som främst skiljer indianerna från annan reklam, och som gör att de platsar i denna samling, är att de skulpterades. Tidigt nämndes (citerat på Wikipedia) att de första tobaksindianerna gjordes av skulptörer som specialiserat sig på galjonsfigurer. I mitten av 1800-talet gav marknaden för träfartyg och därmed galjonsfigurer vika, och nya produkter fick tänkas fram. Detta var för övrigt långt innan den moderna visuella reklamen slog igenom. Det är därför jag tycker att tobaksindianerna snarare är sena skråmärken än tidig bildreklam.

Wikipedia: Cigar store Indian

Brandkårer i USA har ofta ett distinkt blomformat kors i sina logotyper. Jag vet inte varifrån det kommer. Det hjälper inte att en fantastisk mängd sidor som säger sig beskriva korset kallar det malteserkors, som är ett välkänt, lätt igenkännligt och helt annorlunda kors. Brandkårskorset kallas ofta Sankt Florians kors. Han är skyddshelgon för bl.a. brandmän, men jag har inte hittat någon koppling mellan honom och korset. (Detta påpekades på Wikipedia: Saint Florian 2008. Någon åtgärd har inte gjorts förrän precis nu, när jag gick in och tog bort stycket. Få se vad som händer.)

Tittar man på logotyper för Sveriges räddningstjänster, som här stor-Göteborgs, ser man ett annat kors eller snarare stjärna. Den ska, enligt en uppgift som återges av ungefär varannan räddningstjänst, ha använts av brandkårer över Europa, eller åtminstone Tyskland, sedan 1800-talet, eller så länge som moderna brandkårer funnits. Så kanske är fallet; jag har ännu inte hittat några sådana stjärnkors i materialet.

En metod som är mycket grov men som i rätt sammahang kan ha ett talande resultat är att bildgoogla. Här en del av resultatet för feuerwehr logo stern.

Jämför med en bildgoogling på polizei logo stern. Har svenska brandkårer fått sin logga från tyska poliser?

Inte heller fanan för österrikiska FF Prellenkirchen från 1877 har varken stjärna eller kors. Istället ser vi Sankt Florian i eldsläckartagen.


2 kommentarer:

Unknown sa...

I Finland hade många kemikalieaffärer ett blått kors. Här sålde en kemikalieaffär kosmetika, sanitetsprodukter, tvättmedel och dylika saker. De som är kvar säljer nuförtiden bara kosmatiska produkter.

Hexmaster sa...

Blåa kors känns igen. Åtminstone från Nils Adamssons firma, som sålde div "sanitets- och sjukvårdsartiklar" via lagom diskreta annonser liksom tobakshandlare m m — på egen risk, eftersom det främst rörde sig om kondomer. Misstänker att det blåkorsade utbudet i Finland hade samma profil. Fast det är en lurigt enkel symbol: ett vanligt kors i en viss färg. Det har också fått symbolisera vitt skilda ting som en nykterhetsrörelse, veterinärmedicin, och säkert mycket mer.