2021-03-09

Ett brev till Tighnabruaich

- "East Bay, Tighnabruaich"

I många kustområden har gamla byar vuxit ihop till sammanhängande band av bebyggelse och civilisation. Tighnabruaich på den skotska västkusten är ett typiskt exempel. Idag anges befolkningen till flera hundra, hur man nu drar gränserna till grannbyarna. I början av 1900-talet, från den period vykortet är ifrån, var det betydligt lättare att räkna invånarna, eftersom de var färre och mer uppdelade. Och att Tighnabruaich då var en pytteliten håla spelar en roll i denna episod.

En av de få invånarna hette Sir Henry Jones. Han hade en son i vapenför ålder. Under det stora kriget skickades denne iväg och hamnade i vad som idag är Irak. Han deltog i första slaget vid Kut som i april 1916 slutade med kapitulation och fångenskap i Aleppo. Många av fångarna dog, på vägen dit eller väl framme.

Nu fick Sir Henry uppe på skotska västkusten ett kort med posten. Det var ett enkelt brevkort, ett vykort utan vy. Det hade inte ens någon text. Avsändaren var ändå lätt att identifiera, tack vare frimärke och poststämpel. Sir Henry kände bara till en enda person som för tillfället vistades i osmanernas Turkiet. Men vad ville sonen berätta?

Helt utan text var kortet naturligtvis inte; en adress var ju nödvändig. Fast vad var det för adress? "Sir Henry Jones, 184 King's Road, Tighnabruaich, Scotland". Gatan stämde inte, och kunde inte stämma, för Tighnabruaich hade ingen King's Road eller ens några husnummer (på den tiden förekom sådana inte heller på den svenska landsbygden). Det måste vara ett dolt budskap! Vilka var vid den här tiden bäst rustade att klura ut sådant, i synnerhet när det hade med krigsmakten och det stora kriget att göra? — Brevet hamnade i Room 40, landets tvärhemliga centrum för kryptering och dekryptering. Där man så småningom klurade ut budskapet.

Gör du det? Lösningen nedanför i vit text, markera för facit.

> En bibellärd herre föreslog att slå upp 1 Konungaboken — på engelska Book of Kings, ofta bara Kings — 18:e kapitlet, fjärde versen. Och vad hittar vi väl där?

For it was so, when Jezebel cut off the prophets of the LORD, that Obadiah took an hundred prophets, and hid them by fifty in a cave, and fed them with bread and water. (KJV)

När Isebel ville utrota Herrens profeter hade Obadja tagit sig an hundra av dem och gömt dem i två grottor, femtio i varje, och försett dem med mat och dryck. (2000)

- 1 Kung 18:4

Detta tolkades som att unge Jones med kamrater var i fängsligt förvar men i behov av mat. Vilket visade sig vara fallet. <

En uppföljare till denna bloggpost är Anden i Yozgat. Den är ännu bättre!

1 kommentar:

Anonym sa...

Intressant, tack.

MVH

Hans