2020-08-19

Pippi-faktoider

Det finns påfallande många faktoider och slikt om Pippi Långstrump. Här är några; säkert finns det fler.

  1. "Den som är stark måste också vara snäll" – Detta säger Pippi aldrig. Det närmaste är när Astrid, i bilderboken Känner du Pippi Långstrump? (1947 med myriader omtryck), gör konstaterandet ("den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll"). Huruvida Bamse någonsin sagt citatet, i befintlig form eller något liknande med samma betydelse, vet jag inte.
  2. "Det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag helt säkert!" – Detta säger Pippi aldrig. När hon vid ett tillfälle ska spela piano frågar Tommy om hon verkligen kan det, varvid svaret blir "Hur ska jag kunna veta det, om jag aldrig försökt?" I tv-serien förekommer ett snarlikt replikutbyte med en trumpet (antagligen pianot redigerat och flyttat): "Kan du verkligen spela trumpet?" "Det vet jag inte, men det går nog lättare nu när jag har en trumpet." Liknande citat men mindre övermodiga.
  3. Lilla Gubben kallas bara "hästen" i böckerna. Namnet fick han i tv-serien.
  4. Herr Nilsson är en markatta i böckerna. I tv-serien är han en dödskalleapa.
  5. Kling och Klang kallas bara "poliserna" i böckerna. Namnet fick de i tv-serien.
  6. Prussiluskan, fru Prysselius, förekommer bara i tv-serien. Hon ersatte den fröken Rosenblom som finns i böckerna och har en liknande roll.

Det är påfallande hur stor del av "arvet" kring Pippi, tankegodset vi rör oss med, som kom via tv-serierna. Vilket inte är något som helst problem eftersom Astrid var mycket engagerad i filmatiserandet och skrev nästan alla manus själv.

Jag tog upp ämnet i en bloggpost för en massa år sedan men sedan dess har jag hittat flera nya fina faktoider.


2020-08-18

Texter med andra melodier

I natt jag drömde, något som
jag aldrig drömt förut
Jag drömde det var fred på jord
och alla krig var slut
Jag drömde om en jättesal
där stadsmän satt i rad
Så skrev de på ett konvolut
och reste sig och sa:
Ko ack ack ack ko ack ack ack ko ack ack ack ack ka
Ko ack ack ack ko ack ack ack ko ack ack ack ack ka
 - Text:  I natt jag drömde (McCurdy – Vreeswijk), mel.: Små grodorna (trad)

Blev nyligen uppmärksammad på detta fenomen: Melodier som händelsevis (alltså inte med flit) passar till andra texter. Exemplen är legio, det ovan valt på måfå.

En ny upptäckt för mig, men knappast för världen. Vad kallas detta fenomen?

2020-08-17

Lördagsfråga 621: Dune

  1. Tomas von Brömssen var faktiskt den andre att spela skrothandlare Herbert Karlsson, Skolgatan 15 i Haga, Göteborg. Den förste var Lennart Lundh, nog så bra men kunde inte jämföras med Tomas. Att det dysfunktionella, genuina göteborgsparet i själva verket är en "lokalisering" av Steptoe & Son som höll till i Shepherd's Bush, västra London har jag nämnt tidigare.
  2. Det är sånt här förlaget Chilton än idag är känt för: Material om bilar och relaterat. Sedan Frank Herbert fått sitt manus – en hopplöst tjock sf-bibba – refuserat av tjugotalet andra förlag skickade han det till Chilton. De antog manuset, gav ut det 1965, och fick sin första storsäljare helt utan sprängskisser, oljenivåer, vridmoment etc.
  3. När Schliemann, mest känd för Troja, grävde i Mykene hittade han denna praktfulla mask. Han sägs ha telegraferat "Jag har skådat Agamemnons ansikte!", utan annan anledning än att det trojanska krigets ena härförare är det gamla Mykenes mest kände kung. Senare har man kommit fram till att masken är flera hundra år äldre än den tidsperioden. Men kopplingen står sig ... Eftersom fadern hette Atreus var Agamemnon en atreid.
  4. Anna-Leena Härkönen, författare och skådespelerska.

Herbert, Chilton, och husen Atreides och (med engelsk stavning) Harkon(n)en ger Dune (1965). Den satte Magistern.


2020-08-16

Plommonstop

Som hattmodell kör vi med Otto von Habsburg* ca 1930, med två kolleger i bakgrunden.

Se, så godt som alla herrarne hade hatt på hufvudet; jag såg till och med en som var nog anspråkslös att uppträda i ett grönskiftande sådant der vanligt rundt plommonstop.

- Sign. Dan i DN den 14 mars 1898

"Plommonstop". Varifrån kommer detta begrepp? Vad betyder det? Urpsrungligen var ordet ett slanguttryck, från skolpojkar i Nyköping närmare bestämt; det är det som ordbokens "(vard.)", vardagligt, minner om, en etikett som ter sig malplacerad idag då "plommonstop" helt enkelt är vad kubben kallas. Det som jämfördes med var, såvitt jag funnit, verkligen ett stop ((dryckes)kärl på 1,3 liter) för plommon – om här finns någon djupare betydelse, gärna humoristisk, så går den mig förbi.

(vard.) bildl.: låg, rundkullig, styv herrhatt; jfr knall-hatt 2 a, kubb, sbst.2 3 a, stop. Landsm. XVIII. 8: 32 (1900; skolpojksuttryck fr. Nyköping). Bergman OllaPodr. 60 (1905). (Chaplin är) en genial komiker, med en underbar mimisk uttrycksfullhet från plommonstopet ned till fotsulan. GHT 1936, nr 83, s. 3. —

- SAOB: PLOMMON-STOP

Det måste vara ovanligt med ett plagg som kan bäras av såväl ärkehertigar som luffare (den senare på sin premiär i Kid auto races at Venice (1914)). Däremot är det inte det minsta ovanligt med ord som går från obskyr gatuslang till att bli fullkomligt etablerade; betydligt vanligare än ord som går andra vägen.

Det är heller inte det minsta ovanligt att hitta äldre belägg för ord än det som anges i SAOB. Det är bara att slå i arkiven.


* Hans fulla förnamnsförteckning var för lång för att ta med ovan, för ståtlig att utelämna; den lyder i sin helhet Franz Josef Otto Robert Maria Carlos Anton Karl Max Heinrich Sixtus Xavier Felix René Ludwig Gaetano Pius Ignazius.

2020-08-14

Jordnötter


Här har vi vårlök Gagea lutea. Men en gång i tiden har den kallats – jag vet inte av hur många eller hur länge, bara att – "jordnöt". Jomen.

Förr i tiden (alla vet väl när "förr" inträffade?) var man inte så petiga med växtnamn. Blommor och buskar kunde heta en sak i ena socknen, en annan i nästa. Flera namn återanvändes. Upplagt för förvirring om man slog i böckerna eller reste en bit. Och sentida historiker har, när frågan haft betydelse, fått identifiera arter på andra sätt – om man alls varit medveten om problemet.

Ett exempel, närmast valt på måfå – det finns säkert namn som använts ännu mer – är jordnöten. Här är, utan djupare granskningar, växter som enligt SAOB tidvis kallats "jordnötter", med nutida svenska namn:
  1. Morgonstjärna Ornithogalum umbellatum
  2. Vårlök Gagea lutea
  3. Alpviol Cyclamen europaeum
  4. Knölvial Lathyrus tuberosus
  5. Knölkummin Carum bulbocastanum
  6. Jordkastanj (en sort) Bunium flexuosum
  7. Ärtväxt (en sort) Apios tuberosa
  8. Jordnöt Arachis hypogaea

2020-08-13

Makrillens matvanor

Ill. Miles E. Rost
Födan utgöres dels af krustacéer [kräftdjur, Crustacea] och andra smärre hafsdjur, dels af fiskyngel och smärre fiskar.
- Nordisk Familjebok (1912): Makrillsläktet

Det där är vad makrill äter. Och omvänt har folk alltid ätit makrill. Åtminstone några.
Under historiens gång har många människor haft en avog inställning till makrillen som under vissa tider ansågs vara oätbar! En annan gammal tro säger att makrillen var asätare. Man trodde att den livnärde sig på lik från drunknade sjömän och att den anföll människor som föll i havet. Fisken slängdes snabbt tillbaka i havet! Nu har vi blivit mer förnuftiga och den första vårmakrillen anses vara en delikatess!
- Sjömatsfrämjandet (Facebook): Makrill, 29 april 2015

Jag vet inte hur många som tagit tanken på hur stort allvar. Var det något man bara sade eller något man faktiskt trodde? Och när inföll "vissa tider"? Det är dock lätt att konstatera att det sedan mycket länge fiskats och ätits makrill i mängd. Liksom att påståendet om asätar-fisken verkligen cirkulerat.
I fråga om makrillen härskar också en gammal seglivad fördom, som påstår att den skulle livnära sig av drunknade. Trots att det sedan länge är bevisat att makrillen ej kan bita sönder någonting, tycks denna legend vara nära på omöjlig att utrota. Låt oss hoppas att en yngre generation av husmödrar definitivt vägrar att tro på detta gamla skrock, så att makrillen, som är både delikat och billig, blir utnyttjad i stor stil under sina säsongsmånader!
- SvD 6 november 1939

2020-08-12

Feynman räknar fel

Den allmänna relativitetsteorin rymmer många "anomalier", eller vad man ska kalla saker som är så ointuitiva så det skriker. Som svarta hål, eller tvillingparadoxen: Om tvilling 1 skickas ut i nära ljushastigheten ett litet – för densamme – tag, så kommer tvilling 2 att ha åldrats rejält vid hemkomsten.

Tiden går alltså långsammare vid högre hastigheter, liksom vid högre gravitation. Detta är inget som rör oss till vardags, om man inte räknar GPS:er; ingenjörerna som kalibrerade systemet fick ta hänsyn till Einsteins ekvationer för att få till precisionen. Inte som vetenskaplig kuriosa utan konkreta problem som behövde lösas. Även om tidsskillnaderna är mycket små så medförde de rejält mycket sämre positionsdata än de korrigerade som varenda mobil kan leverera till oss.

Den plats på jorden där gravitationen är som lägst är i mitten. Det innebär att jordens kärna, allt annat lika, är något yngre än ytan. Skillnaden är inte stor; varje sekund där är nästan lika lång här. Å andra sidan talar vi om en tidsperiod på miljarder år. Hur mycket blir jättelite multiplicerat med jättemycket?

På 1960-talet höll den store fysikern Richard Feynman en serie föreläsningar på Caltech. I en av dem nämnde han, vad jag förstått i förbigående och utan att lägga alltför mycket vikt på påståendet, att åldersskillnaden var en dag eller två. Uppgiften kom sedan att återges lite varstans. Som kuriosa, såklart.

Långt senare var den danske fysikern Ulrik Uggerhøj i färd med att skriva en lärobok i ämnet. Han tänkte ta med anekdoten i boken, och för säkerhets skull räknade han efter – rutin inom vetenskapen. Han kom fram till ett helt annat resultat – också rutin. Han dubbelkollade, frågade kolleger, och till slut blev det ett paper.

We treat, as an illustrative example of gravitational time dilation in relativity, the observation that the center of the Earth is younger than the surface by an appreciable amount. Richard Feynman first made this insightful point and presented an estimate of the size of the effect in a talk; a transcription was later published in which the time difference is quoted as 'one or two days'. However, a back-of-the-envelope calculation shows that the result is in fact a few years.

- Ulrik I Uggerhoj, Rune E. Mikkelsen, Jan Faye: The young centre of the Earth, 19 april 2016

Facit (hittills) är 2,5 år.

Det fina i denna historia är inte att den berömde fysikern, nobelpristagaren etc etc räknade fel med fler storleksordningar än man vill räkna fel. Det fina, tycker jag, är att uppgiften förmedlats så länge utan att kontrolleras. Uggerhøj gjorde en rutinkontroll av ett spritt och, åtminstone i kretsarna, välkänt "faktum", och kom fram till att något var fel. Jag vet inte hur många sådana rutinkontroller av spridda och m e m välkända "fakta" jag gjort, för att komma fram till att de är rena faktoider.

Se även Jacob Aron: Earth's core is two-and-a-half years younger than its crust, New Scientist 22 april 2016


2020-08-11

Vattenådror

vattenåder, källdrag, källåder, enligt gammal folktro föreställning att vatten rinner i jordlager och berggrund i särskilda ådror eller slutna, förgrenade vattendrag.

Det enda tillfälle då den genomsnittlige medborgaren behöver ägna vattenådror en tanke är väl när brunn ska grävas. Då vill man träffa rätt och få friskt, gott vatten utan alltför mycket grävande eller borrande. Och man vill inte missa den där ådern och gräva meter efter meter i snustorr jord ... Eller stöta på en salt åder.

Men så fungerar inte grundvattnet. Som regel är det jämnt fördelat. Om grundvattnet finns två meter ner på den här fläcken, så finns det förmodligen på samma djup en bit bort. Vatten kan förvisso bete sig olika i olika skikt, men de bildar sällan underjordiska flodsystem.

Jag har hittat geologiskt inriktade sidor som förklarar grundvattnets mekanik i detalj. Men jag har inte sett någon geologiskt inriktad sida som passar på att ta upp det välkända begreppet ”vattenåder” och förklara vad det går för. Detta är en av mina käpphästar: Det är lika viktigt att berätta hur det är som att berätta hur det inte är, att dela med sig av fakta som avliva osanna spridda faktoider.

Då är NE desto bättre, åtminstone just här. Deras artikel om vattenåder är faktiskt alldeles förträfflig. Den nämner en anledning till att försöka kartlägga vattenådror som väl (?) är tämligen bortglömd idag: Man ville inte bygga hus på dem. Det berodde inte på praktiska orsaker som vatten i källare utan för att det på något diffust sätt tänktes påverka folks väl och ve.
I dag omfattas den pseudovetenskapliga uppfattningen om vattenådror av kretsar som omhuldar nyandlighet och tro på slagrutor.
- Ibid

Jag har dock en invändning mot artikelns slutkläm: Man behöver varken tro på slagrutor eller vara ”nyandlig” för att tro på vattenådror.

2020-08-10

Lördagsfråga 620: Fratricid

  1. Cain och Moria i något av de tusentals avsnitten av Emmerdale. Att använda det engelska namnet på det som i Sverige heter Hem till gården känns logiskt eftersom de nya avsnitten har ytterst liten koppling till den gamla serien.
  2. Basil Sydney som kung Claudius i en uppsättning av Hamlet (1948) som är mest känd för Laurence Olivier i titelrollen.
  3. Nicolas Mignard (1664): Faustulus kommer hem med ett tvillingpar han hittat. Romulus och Remus skulle omsider grunda en stad och bråka om namnet; sedan frågan lösts fick den heta Rom. (Om Remus överlevt hade den, antar jag, fått heta Rem.)
  4. Scar i en fin nyckelscen precis i början av Lejonkungen (1994).
Kain (och Abel), Claudius (och Hamlet d.ä.), Romulus (och Remus) samt Scar (och Mufasa): Fyra brodermördare. Den satte Tricky.

2020-08-09

Coltåldern

ÖB i coltåldern

Nye överbefälhavaren Stig Synnergren har fått länsstyrelsens tillstånd att från USA införa en coltrevolver av kalibern 22 som han skall använda för "målskjutning här i riket".

- DN 13 februari 1970

Fick upp ögonen för denna rolig felstavning: coltåldern. Som har åldern inne, åtminstone som medveten lustifikation.

Egentligen heter det ju koltåldern, den unga ålder under vilken såväl gossar som töser alla får bära kolt; samstämmiga uppgifter definierar den till 1–3 år. (Med undantag för exempelvis samer, som kan bära kolt livet ut.)

Vad är då "coltåldern"? En del felstavningar är uppenbarligen gjorda med flit, där colten som avses inte är en ung hingst är ett vapen som bär Samuel Colts namn, eller en av de sportiga bilar som fått namnet. Men en del belägg verkar vara ärliga. Jag har svårt att föreställa mig vad de språkbrukarna syftar på; förmodligen tänker de inte på någonting särskilt, utan använder bara ett ord de hört men inte sett rättstavat.


2020-08-07

Gustafs hjärna

Gustaf Retzius (1842–1919) var en mångkunnig man. Han var son till Anders Retzius, som uppfann det berömda och sedemera ökända skallindexet, och växte upp omgiven av berömda forskare i mängd. När han blev stor gifte han sig med Anna Hierta (en Hierna hade varit mer passande), dotter till tidningsmannen och arvtagerska till en rejäl förmögenhet. Med denna kunde Gustaf lämna sin professur och bilda en en-mans-fakultet; han ägnade resten av livet åt forskning och andra verksamheter av olika slag. Mycket olika slag. Åtskilligt han gjorde har lovordats av folk i facket. Som det omsorgsfullt framtagna material han publicerade i sin svit med påkostade (han behövde ju inte bekymra sig för kostnader eller tid) volymer kallade Biologische Untersuchungen. Fast den Retzius-"forskning" som fått mest uppmärksamhet är den rasbiologiska, som när gravplatser vittjades på de eftertraktade skallarna.

Men han ägnade sig som sagt även åt annat. Inte minst det medicinska. Som till exempel hjärnorna.

Vid den här tiden gick den medicinska kunskapen framåt med stormsteg. Bland allt annat var man väldigt nyfikna på hjärnans uppbyggnad. Även om man inte trodde på frenologernas knölar för flit, fosterlandskärlek eller frimärkssamlande så borde väl en omsorgsfull okulärbesiktning kunna skilja mellan hög-, medel- och lågpresterande hjärnor? De förstnämnda genererade givetvis mest intresse. Under en tid var det inne att samla på prima hjärnor, genom att be erkända snillen att donera sina geniknölar till vetenskapen. I Paris bildades 1881 Société d'autopsie mutuelle som så småningom fick ihop ett tiotal exemplar; de mest kända, åtminstone utanför Frankrike, är nog paleontologen Edward Drinker Cope och poeten Walt Whitman (vars hjärna tyvärr gick förlorad sedan dess glasburk tappats i golvet). På Cornell University i New York bildades 1889 Cornell Brain Association som fick ihop ett sjuttiotal. Och i Stockholm bildade Retzius med några kompanjoner Hjärnklubben.

Jag har tyvärr inte hittat direkta belägg för klubben: Hur uppropet såg ut, blanketten hugade donatorer kunde fylla i, eller listan över "medlemmar". Men det framgår att den sistnämnda, trots allt, bara utgjordes av två namn: Retzius och kollegan Tigerstedt.

Men Retzius fick ändå tag på några genihjärnor: Astronomen Hugo Gyldén, matematikern Sonja Kovalevskaja (Sveriges första kvinnliga professor i ämnet), fysikern och politikern (i borgarståndet – det här var länge sen) Per Siljeström, samt en "notabel statsman" vars identitet hans anhöriga inte ville avslöja men som ändå avslöjades medelst frikostiga ledtrådar som "blev finansminister när han var 37". Det rörde sig om Robert Themptander, statsminister 1884–1888.

Vad gav då undersökningarna vid handen? Om vi tar den sistnämnde så var denne långskallig och "genuint svensk" (vad det nu innebar, men det hade väl Retzius om någon koll på ...). Hjärnan togs ut tre dagar efter dödsfallet, vägde 1489 gram och var välbevarad.
The brain is well formed and richly convoluted. Viewed dorsally its shape is symmetrically ovoid with the greatest width in the subparetical region. The height is rather reduced. The association areas of the frontal and parietal regions exhibit a richness and complexity of fissuration, but there is hardly any noteworthy characteristic or redundancy of development in any particular territory. Nor were such findings to be expected. In life the man showed a well balanced intellect; his aptitudes were good in all directions, not in any special direction alone. Endowed with an excellent memory and good reasoning powers, he showed great skill and clearness of thought in parliamentary debate, whithout necessarily availing himself in purely rhetorical art. While not naturally devoted to any particular branch of the sciences, creative arts or human action, he could familiarize himself with all of these in the way of facile understanding. This harmonious construction of the mental abilities is in no small measure correlative with that species of symmetry which this brain exhibited, and which is certainly exceptional in the richly convoluted brains of persons of highly developed but rather one-sided mental superiority. It may be noted, however that the left subfrontal gyre ('Broca's gyrus,' the motor speech center) is somewhat favored in its development as compared with the right side.
- Edw. Anthony Spitzka: "The Brain of a Swedish Statesman", Science 4 november 1904

Jag gillar verkligen Retzius försök att få ihop ministerns intellektuella förmågor i livet med den döda klump han hade framför sig. På sätt och vis var det lika förvrängt som hans rasbiologiska äventyr.

Ur Gustafs hjärnskål: Naturligtvis bevarades Gustafs hjärna, enligt hans önskemål, för eftervärlden. Så här ser den ut.

2020-08-06

Svampmoln, icke-nukleära och oegentliga

Beirut 2020; Hiroshima 1945; Gibraltar 1782.

Bilden längst till höger visar hur ett spanskt "flytande batteri" (ett örlogsfartyg där beväpningen prioriterats före sjövärdigheten) under ett försök att ta klippan från britterna exploderar. Att ett svampmoln uppstod beror på att de kan bildas av varje explosion som är tillräckligt stor. Alla atombomber är tillräckligt stora, och det är därför vi förknippar svampmoln med atombomber, men det räcker utmärkt med betydligt mindre explosioner med konventionella sprängämnen.

Illustration från Wikipedia: Mushroom cloud som visar principen. Eldklotet som explosionen skapar stiger som en annan varmluftsballong, samtidigt som dess inre dynamik omvandlar den till en torus – det är hatten på svampen. Luften som dras upp från marken för med sig damm och skräp, och bildar foten. Ingen skillnad görs på nukleära och icke-nukleära explosioner.

Det sagt så är det på bilder som denna inget egentligt svampmoln vi ser. Denna "hatt" utgörs av kondens som skapats av tryckvågen. "Svampen" varar bara ett ögonblick.

Efteråt bildade det röda molnet ett faktiskt svampmoln, om än lite snett. Jag tror heller inte att det är detta moln som folk som hetsar upp sig över "beirut nuke" tänker på.

Uppdaterat: Det här är den första bilden jag hade med från Hiroshima. Men den visar inte molnet från bomben utan den mycket större och högre rökpelaren från den brinnande staden. Detta uppmärksammades häromåret, sedan bilden använts i decennier som illustration av bombens svampmoln. Det gör den ännu intressantare på denna blogg.



2020-08-05

Den ariska svenskan

- Professor Carl Säve under Svenska Fornminnesföreningens tredje allmänna årsmöte i Visby, 31 juli–2 augusti 1873

En nutida läsare kan studsa vid beteckningen "arisk". Men ordet har inte bara använts inom den pseudovetenskapliga rasbiologin, utan även inom den vetenskapliga språkforskningen. Där var det synonymt med det som idag kallas indoeuropeiska, sedan allt "ariskt" blivit, minst sagt, besudlat.
arier, den egna benämningen på de folk som talar indoiranska språk, den östliga grenen av de indoeuropeiska språken. Termen arier användes i äldre, särskilt tysk, vetenskaplig litteratur för alla indoeuropeiska språkbärare.
- NE: arier

Jag har sett uttrycket i svenska språkvetenskapliga sammanhang efter kriget. Men de beläggen är få.

- Göran Knutssons Hos människor i Himalaya recenseras i SvD 13 december 1954

Idag verkar aryan främst användas i indiska sammanhang, ensamt eller i sammansättningar som indo-aryan. Det minner om ursprunget: Sanskritens ārja, "ädel, av familj". Att detta var en social distinktion snarare än en etnisk är en anledning till att folk slutat använda begreppet. Om nu inte resten skulle räcka.

2020-08-04

Ole Bracke, kuf

I början av augusti 1897 kom ett telegram till Göteborg, adresserat till den nyligen avlidne Oscar Dickson (handelsman, träpatron, filantrop och vansinnigt rik). Ämnet var något så hyperaktuellt som Andrées nordpolsexpedition, som Dickson f.ö. bidragit till. Ballongen Örnen hade lämnat Spetsbergen den 11 juli och sedan dess låtit höra om sig via rykten och blandade påståenden. Varje konkrekt uppgift om expeditionens väl och ve var som vatten för en törstande i öknen. Och konkreta uppgifter var just var telegrammet gav:
Andrée moving south westward, near longitude ten west, towards Edam land [en del av Grönlands nordöstra kust]
Budskapet var undertecknat Ole Bracke. Det hade skickats från Germania (som under första världskrigets av-tyskning skulle döpas om till Lakota), en byhåla i Iowa som man inte ens hittade på någon karta. Vad kunde folk där veta om Andrées position? Direkt när telegrammet anlänt hade ett rykte spritts om att Andrée skulle ha landat i nordamerika; vilket förvisso inte var osannolikt, givet vad man trodde om ballongen. Samtida rapportering (SvD 23 augusti 1897) om telegrammet poängterar något som är lätt glömt idag, nämligen att redan det korta meddelandet ovan kostade motsvarande fyrtio svenska kronor. Den summan hade inte varit något för en Dickson, men desto saftigare för en genomsnittlig yankee. Om någon skojade med svenska folket så var det inget gratis skoj.

Alla som hade råd kunde telegrafera till Germania, Iowa, och det var just vad Göteborgstidningen GHT gjorde. Notera särskilt den träiga telegram-stil som uppstår när texter ansas på småord man klarar sig utan:
Our readers your telegram Dickson anxious learn how you know Andrées actual position please cable [telegrafera] us explanation and write confirmation. Are you a seer?
"Är du en fjärrskådare?"
Yes. Consider my former cables Oscar Dickson indicative Andrées situation
Så var det med den saken.

Ole Bracke var inte den ende kufen som bidrog med desinformation kring Örnen. Men vem var han?

Ole Olafsen Bracke var någorlunda lätthittad i amerikanska arkiv. Inte på grund av Andrée-historien, den är mest omskriven i Sverige. Men när han som redaktör för tidningen News Record, som inte lämnat några djupare avtryck i beläggen, beskrev en påhittad flygmaskin, en populär ank-genre vid den tiden. Eller när han gav ut den oläsbara, men helt säkert allvarligt menade, filosofiska Poems and Prose (1901), "containing a scientific analysis of the system of the human intellect", med författarporträtt. Jag vet inte om där finns några spiritistiska ansatser att integrera andar o.dyl. med allt annat. Men mest uppmärksamhet fick han 1899, då han bestämde sig för att fria till en viss miss Helen Gould, dotter till en av landets förmögnaste. En rad försök att kontakta och sedan besöka hennes bostad i New York slutade med att den förvånade och uppbragte Bracke sattes i finkan och fick genomgå en sinnesundersökning. Han förklarades insane vid Bellevue Hospital, NY och skickades hem. Så var det med den saken.

Enligt uppgifter var Bracké (som namnet stavas i hans bok) 42 år vid tillfället, och hade tjugo år tidigare anlänt från fosterlandet Sverige – eller, av namnet att döma, Norge. Så fick den nya världen ännu en fritänkare, på den gamlas bekostnad.

2020-08-03

Lördagsfråga 619: Utrotade

  1. Bayji, även stavat Baiji, hyser Iraks största raffinaderi.
  2. Babblaren Doddo.
  3. Moa Martinson.
  4. Tarpan Honker är en jeep från Polen.
Vad blir det? Baiji är det kinesiska namnet på asiatisk floddelfin, dodo det engelska på dronten, moafågeln hette just så, och tarpanen var en östeuropeisk vildhäst. De har gemensamt att de tyvärr inte längre finns. Det satte, så småningom, Pölsa Dum.

2020-08-02

Ett problem med naturmedel

När alternativmedicin och liknande diskuteras, nämns ofta att många mediciner kommer från växtriket. En uttalad eller outtalad tanke är att det vore bättre att använda blad och rötter direkt, istället för substanser tillverkade på fabrik. Det förstår väl alla att original är bättre än kopior?

Här är ett exempel på varför syntetiska ämnen kan vara bättre än naturliga.

Svenska Chilepeppar Föreningen är inte bara särskriven utan använder också den lite ovanliga formen chile om pepparn (mer i bloggposten Hot chili in chilly Chile). De har en trevlig databas med massor av chilisorter, där man kan läsa om smaker och styrkor, användningsområden och kuriosa.

- Svenska Chilepeppar Föreningen: Ají Amarillo

Pepparstyrka anges i enheten Scoville. Som exempel ligger klassisk tabasco på 2500–5000. Sålunda är 1000 Scoville relativt milt, 30000 rejält mycket starkare. Man förstår också att detta kan vara ett konkret problem när man rör ihop sitt kolijox med olika pepparsorter.

Styrkan kan alltså variera kraftigt, även i samma sort. Det kan bero på omständigheter odlaren kan kontrollera, som exakt hur mycket ljus, vatten och näring växten fått, men även på slumpen. Om den verksamma substansen capsaicin kan variera så mycket i chili, så kan man tänka sig hur mycket andra substanser varierar i andra växter, särskilt sådana som växer vilt. Och vem skulle vilja ta en tablett där den verksamma substansen varierar med en faktor 30? Det är en anledning till att man övergått från blad och rötter till att tillverka de önskade substanserna på fabrik: Så vi vet hur mycket vi får i oss.

2020-07-31

När världskrigen numrerades

- Svenska Dagbladet 19 maj 1916

Annonsen för Ture Nermans diktsamling är det första belägget jag hittat för "första världskriget" i svensk press. Har inte läst den innantill och vet inte hur framtiden beskrivs (om alls). Den ska dock ha varit pacifistisk och desillusionerad.

Det är all orsak att tro att de under det andra världskriget skola uppträda i stort antal, kanske både på de allierades och de förbundnas sida – och att de då skola spela en mycket viktig roll.
- Dagens Nyheter 17 januari 1917

Beskrivningen av "de nya Jaggernautvagnarna", originellare "jätteugglor" (?),  eller originalets "tanks", ingår i en längre analys av de militära nyheter som lär dyka upp i kommande bataljer, som stridsflyg och maskingevär.