Filé

det långa och smala, benfria köttstycke, som ligger mellan njurarna och refbenen på slaktdjur och utgör det finaste, mest möra partiet af deras kött

- Nordisk Familjebok: Filé (1908)

i sht kok. o. slakt. (långt o. smalt) benfritt köttparti (äv. av fisk); särsk. om vart särskilt av de långsmala köttpartier som ligga utmed ryggraden på vissa slaktdjur; vanl. bl. om de båda som ligga innanför bakre delen av ryggraden.

- SAOB: FILÉ (1924)

benfritt stycke kött från parti under ryggraden el. fisk

- SAOB: filé (2006)

Vi tar det igen: En filé är ett benfritt parti kött eller fisk. Enligt akademien är det ofta långt och smalt men behöver inte vara det, används särskilt om de långsmala köttpartier som ligger utmed ryggraden på vissa djur, i synnerhet de som ligger innanför ryggradens bakre del. Enligt Familjeboken är det den sistnämnda snävaste definitionen som gäller för nöt och gris. (De musklerna belastas mycket lite, vilket gör dem till mycket mört kött.)

Nu är akademiens ordbok och -lista framför allt beskrivningar av det allmänna språket, snarare än fackspråket. Kanske är det därför som Familjeboken är mer precis; kanske "filé" hos allmänheten användes om benfritt och någorlunda fint kött i allmänhet även för hundra år sedan?

Men sedan några år är det definitivt annorlunda. Och det är fackbranschen som drivit "utvecklingen".

När efterfrågan på kotletter minskade styckades kotlettraden på längden iställer för tvären (minus ben och fett). Resultatet fick ha ett säljande namn, och för några år sedan lanserades fläskytterfilén. Den är inte alls fläskfilé, den är kotlett fast tråkigare (minus ben och fett).

För några år sedan skapade Scan språkhistoria genom att lansera skinka som ädelfilé.

Scan har utgått från en definitionen för filé som beskrivs som en benfri mör produkt. Filé förknippas även av många konsumenter som ett magert, mört och benfritt kött och inte med den anatomiska detaljen. Detta kan jämföras med ytterfilé och kycklingfilé.

- Scan: Ädelfilé av skinkrulle, 15 maj 2009

Här stödde sig branschen på ett förändrat språkbruk som de själva legat bakom. "Filé" är ingen anatomisk detalj utan en styckningsdetalj. Det är inga konsumenter som drivit igenom begreppet ytterfilé. Hur det är med kycklingfilén vet jag inte.

Ädelfilén drogs snabbt tillbaka. Fläskytterfilén säljs fortfarande. Rimligtvis borde denna inte bara få draghjälp av kvalitén på riktig filé, utan även hämma försäljningen av densamma. Varför betala dyrt för fläskfilé när fläskytterfilé låter praktiskt taget likadant men är betydligt billigare? Så enkelt är det att sätta krokben för sig själv.

Om Livsmedelsverket haft några synpunkter på fuskfiléerna är en annan fråga.

Under de senaste åren har flera fall av fusk och bedrägerier upptäckts i Sverige och Europa på livsmedelsområdet. Exempelvis kan en dyr ingrediens ha ersatts med en billigare utan att det framgått av ingrediensförteckningen. I andra fall har enklare råvaror marknadsförts som råvaror av hög kvalitet. Livsmedelsverket och andra myndigheter inom EU arbetar för att förhindra att denna olagliga mat säljs och att de ansvariga anmäls.

- Livsmedelsverket: Pålitlig information