Redan i början av andra världskriget var många av den brittiska flottans fartyg utrustade med radar. På den här tiden använde de våglängder på flera meter, vilket bland annat innebar att de visserligen kunde avgöra riktningar till ekon med god precision, men inte höjden. Det gick alltså inte att se om ett flygplan närmade sig på 100 meters höjd eller 1 000.
Men en som avgjort befann sig på den högra delen av flottans normalfördelningskurva - så att säga - fann att det faktiskt gick: genom att studera den interferens som uppstod när radarvågorna reflekterades mot havsytan kunde man avgöra på vilken höjd ett eko befann sig. Efter att ha mätt och räknat ritade han upp grafer som fick snabb spridning eftersom de fungerade förträffligt. På så sätt lyckades en teoretiker höja stridsvärdet påtagligt enbart genom att räkna.
Episoden är en av de mindre kända rörande den färgstarke astronomen och matematikern m.m. Fred Hoyle, vilket kanske beror på att det finns så många.
En mer känd rör ett radioprogram som sändes av BBC den 28 mars 1949. Fred beskrev en teori rörande universums uppkomst han trodde på, och en som han inte trodde på; den senare sammanfattade han med begreppet "big bang", som sedan dess blivit minst sagt etablerat. Den sannolika faktoiden i sammanhanget är att han skulle ha använt det på ett raljerande och förlöjligande sätt, något som påståtts men som bl.a. han själv förnekat. I det fallet litar jag helt på honom: Fred Hoyle var inte någon kappvändare som försökte att släta över sina misstag. I detta fallet vet jag inte ens om han någonsin ändrade sig, eller höll fast vid sin steady state-teori livet ut.
Källa: "Sir Fred Hoyle 24 June 1915 -- 20 august 2001", Geoffre Buridge, Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society, sid 217
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar