2020-06-20
2020-06-19
Tandfen och tannfén
en áðr en þau Melkorka skilðisk, selr hon í hendr Óláfi fingrgull mikit ok mælti: "Þenna grip gaf faðir mann mér at tannfé, ok vænti ek, at hann kenni, ef hann sér.."
innan han for fick Olaf en tung armring [finger-?] i guld av sin mor Melkorka, som sade, "denna skatt fick jag av min far som tandgåva, och väntar mig att han känner igen den när han ser den".
- Ur Laxdalingarnas saga, 1200-talet
Tandféer blev avgjort till på 1900-talet. De blev stora i USA i mitten av 1900-talet och har letat sig hit under de senaste decennierna.
Mindre känt är att det för länge sedan funnits en nära skandinavisk motsvarighet, inte minst fonetiskt. Den hette tannfé, tandgåva. Ordet "fé" är samma ord som fä, boskap, och i överförd bemärkelse rikedom. "Tandpengar" helt enkelt; rentav mer rakt på sak än sena tiders tandféer. En sådan tandpeng fick ett barn när det fick sin första tand. Oftast var det säkert enkla ting, men det finns även beskrivningar av nog så furstliga tandgåvor, och det inte bara i sagorna.
Wikipedia (sv.): Tandfe (med mer info om tannfé än tandfen)
Straight Dope: What's the origin of the tooth fairy?
2020-06-18
Punch recenserar "Tre män i en båt"
Fr.v. Carl Hentschel (Harris),
George Wingrave (George) och Jerome K. Jerome (J). Hunden Montmorency var uppdiktad.
Tre män i en båt torde vara den bok jag läst flest gånger från pärm till pärm. Bland allt annat som utmärker boken från 1889 är att den inte känns särskilt daterad; detaljer som att de enda motorbåtarna är ångdrivna eller att en cab är hästdragen glöms lätt bort.
Det kan man inte säga om all humor. Som den mest (?) kända brittiska humortidningen Punch, utgiven 1841–1992 (och återupplivad 1996–2002 men det är en annan sak). Den hade jag hört talas om långt innan jag fick det tveksamma nöjet att bläddra i den; man kan gå igenom bra många uppslag innan man så mycket som drar på munnen, och det även i årgångar som är jämnåriga med Three men in a boat.
Humor beror på tider, trender, personligheter och säkert en hel del därtill. Det finns hur många exempel som helst på saker som först lockat få skrattare, därefter desto fler, för att efter ännu ett tag glömmas bort. Därför känns det inte alls märkligt att läsa följande:
To be specific, the reviews ranged from the vitriolic to the merely hostile. The use of slang was condemned as "vulgar" and the book as a whole abused as a shameless appeal to "'Arrys and 'Arriets" – sneering critical terms for working-class Londoners. The magazine Punch dubbed Jerome K Jerome "'Arry K 'Arry".
- Robert McCrum: The 100 best novels: No 25 – Three Men in a Boat by Jerome K Jerome (1889), Guardian 10 mars 2014
Men hur var det med den saken, egentligen? En tacksam källa för uppgifterna är JKJ själv, och han var aldrig främmande för att göra en bra historia bättre.
Jag grävde fram recensionen ur Punch. Även om det är en recension så är den helt i tidningens stil. Hur underhållande den är får läsaren bedöma.
"Bring me my books!" said the Baron, not for the first time. But on this occasion the Baron was a prisoner in bed, and likely to remain so for many days. Consequently, he required amusement. He had heard of a book, called Three Men in a Boat, by Mr. Jerome K. Jerome, some of whose observations, in a collection of papers entitled Stage-land, had caused him to laugh several times, and to smile frequently, for the subject had not been so well touched since Gilbert Abbot à Beckett wrote his inimitable Quizzology of the Drama, which for genuine drollery has never been surpassed. Anticipating, then, some side-splitters from Three Men in a Boat, the Baron sent for the work. He opened it with a chuckle, which, instead of developing itself into a guffaw and then into a fit of uncontrollable laughter, gradually subsided altogether, his smile vanished, and an expression of weariness came over the Baron's face, as after heroically plodding through five chapters he laid the book down, and sighed aloud, "Well, I'm hanged if I see where the fun of this is." The Baron may be wrong, and the humour of this book, which seems to him to consist of weak imitations of American fun, and in conversations garnished with such phrases as "bally idiot," "bally tent," "doing a mouch," "boss the job," "put a pipe in his mouth, and spread himself over a chair," "land him with a frying-pan," "fat-headed chunk," "who the thunder" and so forth – a style the Baron believes to have been introduced from Yankee-land, and patented here by the Sporting Times and its imitators, – interspersed with plentiful allusions to whiskey-drinking, may not be, as it is not, to his particular taste; and yet, for all that, it may be marvellously funny. So the Baron requested an admirer of this book to pick out the gems, and read them aloud to him. But even the admirer was compelled to own that the gems did not sparkly so brilliantly as he had at first thought. "Yet," observed the admirer, "is has had a big sale." "Three Men in a Boat ought to have," quoth the Baron, cheerily, and then he called aloud, "Bring me Pickwick!" He commenced at the Review, and the first meeting of Mr. Pickwick with the Wardle family. Within five minutes the Baron was shaking with spasmodic laughter, and Charles Dickens drollery was as irresistible as ever. Of course the Baron does not for one moment mean to be so unfair to the Three Men in a Boat as to institute a comparision between it and the immortal Pickwick, but he has heard some young gentlemen, quite of the modern school, who profess themselves intensely amused by such works as this, and as the two books by the author of Through Green Glasses, and yet allow that they could not find anything to laugh at in Pickwick.
- "Baron de Book-Worms & Co", Punch 1 februari 1890
Denna recensionen är väl inte ens merely hostile, om man inte ska läsa in mer i hur han avfärdar vad han uppfattar som fikande efter arbetarklassens gillande.
Idag förefaller boken tvärtom ganska förfinad. Om det är något som sticker ut så är det de märkliga stycken av purple prose som lätt hoppas över. Men den som tycker att Pickwickklubben är det roligaste som skrivits – jag gör det inte – kan säkert ha sina problem med den. (För övrigt kan det anmärkas rörande Harris dryckesvanor, som baronen också hade problem med, att förebilden Carl tvärtom var den ende nykteristen i gänget.)
Through Green Glasses skrevs av Edmund Downey under pseudonymen F. M. Allen. Jag känner inte till den boken. Dickens Pickwickklubben finns naturligtvis att läsa på Gutenberg, t.ex. baronens favorit Chapter IV. A Field Day and Bivouac, liksom Jeromes Three men in a boat (to say nothing of the dog).
2020-06-17
Fel fransk revolution
Eugéne Delacroix, "Friheten på barrikaderna". Denna välkända tavla målades hösten 1830 till minne av den så kallade julirevolutionen samma år. Den revolutionen är en helt annan händelse än den stora, välkända och historiskt oerhört mycket viktigare som inleddes 1789.
Men har man en känd revolution utan tavla, och en känd tavla som återger en revolution i rätt land och någorlunda samma tid – vad är en generation eller två på håll – så går det som det går. Det är därför man då och då ser Delacroix tavla illustrera fel revolution.
För exempel och en relaterad faktoid därtill, se den förra bloggposten där jag använde tavlan: Vad trikoloren inte betyder. Syftet var att illustrera trikoloren och revolutionen – fel revolution ...
2020-06-16
Maizena och vanillin
Maizena Majsstärkelse är en klassiker i skafferiet med lång hållbarhet.
- Coop m.fl. verkar återge tillverkarens beskrivning: Majsstärkelse (reklambilden är från 1908)
Maizena har funnits länge och väl. Denna stärkelse har ofta blandats ihop med majsmjöl, som är något helt annat – som skillnaden på potatis och potatismjöl. Fast ska man bara reda en sås så duger såväl stärkelse som mjöl.
En naturligare hopblandning är vanilj och vanillin. I naturlig vanilj finns en mängd olika ämnen som gör det praktiskt taget omöjligt att syntetisera. Man har riktat in sig på det vanligast förekommande ämnet, 4-hydroxi-3-metoxibensaldehyd, mer känt som vanillin. Det tillverkas uteslutande syntetiskt med helt andra råvaror.
Det var inga problem att hitta belägg för missuppfattningen maizena/majsmjöl även från folk som verkligen borde veta bättre. Annons från 1919.
2020-06-15
Lördagsfråga 612: KKK
- Flagga för Magdiwang, en utbrytargren från den filippinska frihetsrörelsen (sent 1800-tal) Katipunan. Dennas fullständiga namn på tagalog var Kataastaasan, Kagalanggalangang Katipunan ng mga Anak ng Bayan, förkortat KKK.
- Frivillig i Kalmuckiska kavallerikåren, vilket även på tyska förkortas KKK. Stred med Tyskland under andra världskriget vilket fick Stalin att exportera så många han kunde av deras folk till Sibirien.
- Bombi Bitt och jag, här som tv-serie (1968). Bombi Bitt och Eli stöter på filosofen Nils som inviger dem i den gruvligt hemliga Ordern, vars blotta namn är så hemligt att det bara får viskas mellan medlemmarna: "Kuck Lusk Lan". Man skymtar den tatuerade dödskallen med KLL under.
- Statoil-mackarna pryddes av trippelflaggor. När man 2016 bytte namn till Circle K fick de nya flaggor med nya loggan, ett stort K i en vit rundel. Upp med flaggorna i triplikat, och ... Hoppsan ...
Den trippeln satte Tricky.
2020-06-14
Blå tornet

Sa jag blå kammaren? Jag menar blå tornet där prinsen ska sova! Hos järnjungfrun!
- Styvmodern i Svanevit (utgiven 1902, urpremiär 1908)
Strindberg tillbringade sina sista år på Drottninggatan 85. Det var han som gav byggnaden, uppförd 1906–1907, namnet Blå tornet. Varifrån kommer det? Tornet är inte blått och har aldrig varit det.
Men det finns ett historiskt blå torn: Fängelsetornet på Köpenhamns slott. Det uppfördes under dimmig medeltid och stod fram till 1730-talet. Där har ett antal berömdheter suttit inspärrade. De mest berömda svenska var kvinnliga släktingar till Gustav Vasa som spärrades in på upprorets 1520-tal; flera av dem dog där. Det blå tornet har också gett namn åt andra fängelser, torn eller inte, verkliga eller uppdiktade (sagospelet Svanevit utspelas inte på någon namngiven plats). Huruvida Strindberg såg sitt Blå torn som ett fängelse eller bara ett torn är en annan fråga; säkert är åtminstone att han visste att det inte var blått.
2020-06-13
2020-06-12
Att snöa in på skitsaker
A friend who’s fully into the covid conspiracies sent me this post that says Captain America predicted the coronavirus outbreak in 2011, and while its obviously bs, I started fixating on that circled image on the right.
- William Mullally, @whmullaly på Twitter 11 juni 2020
Jag har snöat in på skitsaker otaliga gånger. Blivit närmast besatt av dem, på ett sätt som på intet sätt motsvarar deras faktiska betydelse, och grävt efter dem på alla möjliga sätt; och i den digitala tidsåldern är de möjliga sätten både många och mångsidiga. Tidningar och böcker, alla dessa filmsnuttar från alla möjliga och omöjliga sammanhang, Google Maps och Google Earth, fråga folk, och så vidare.
Därför känner jag direkt igen den mycket speciella låga som tändes hos William Mullally. Vad är den där taggiga bollen? Den är inte ditsatt i efterhand, så mycket är klart; den fanns på plats på Times Square när Captain America filmades. Men vad sjutton är den? Hur tar man reda på det?
Den här sortens situation har jag varit i många gånger ... Det är alltså inte frågan i sig som fascinerar, utan själva sökandet.
Naturligtvis kommer Mullally fram till ett svar. Vad det är hittar du i Twitter-tråden jag länkade till. Jag ska inte säga mer än att det inte är ett coronavirus. Inte är det direkt superspännande heller, inte i närheten lika intressant som vägen dit. För det är vägen som är mödan värd, som hon sa.
Etiketter:
faktoider,
film,
konspirationsteorier,
metodik
2020-06-11
Linné grundade inte rasbiologin

I en artikel från 2016 (Lögner är ett farligt vapen mot rasism, SvD) uppmärksammar Dick Harrison affischen "Kort om rasismen" (utgiven av Arvsfonden, Interfem, RFSL Stockholm, RFSL Ungdom och Nätverket för normkritiska skolgrupper). I den nämndes ursprungligen att Carl von Linné skulle ha grundat rasbiologiska institutet. Det måste vara någon tankevurpa, eller riktigt dålig koll; det gick 144 år från Linnés död till inrättandet av SIFR.
Sedan 2016 har man sett till att uppdatera affischen. Nu står det som synes att Linnés arbete "la väl också grunden för rasbiologiska idéer". Uppdateringen har inte kommenterats.
Vad Linné gjorde var att dela upp arten Homo sapiens i undergrupper eller raser.
Kraftigt förkortat lyder Linnés redogörelse: ”Americanus α: röd, kolerisk, rak /…/ Europaeus β: vit, sangvinisk, muskulös /…/ Asiaticus γ: gul, melankolisk, stel /…/ Afer δ: svart, flegmatisk, slapp /…/ Monstrosus ε: av boplats och av konsten (förderflig skötsel)”. Den senaste inkluderar bland annat: ”vidjesmala /’sävlika’/ flickor med åtsnörd midja: Européer”.
- Mats E. Svensson, Linnés teorier banade väg för rasismen med en mer detaljerad SN än den jag klippt ur, SvD 20 februari 2013
Som synes lyckades han även få in humoralpatologin i biologin. Detta är sannerligen inte det enda i Systema Naturae som eftervärlden vägt och befunnit för lätt. Svensson gör en stor poäng av de tillskrivna temperamenten, men jag vet varken om Linné eller hans kolleger såg det som särskilt viktigt. Men Linné var sannerligen varken den förste eller siste att dela upp människor efter hur de såg ut. Med tanke på hur lite man visste om genetiska likheter och skillnader mellan folk och folk – Linné visste ju inte ens att vi är släkt med människoapor, trots att han kallade dem våra "kusiner" – hade något annat varit otänkbart, oavsett hur glimrande vetenskapsman han var.
Svensson noterar även att den europeiska rasen till att börja med placerats högst, vilket skulle vara en värdering, men att den i senare upplagor lagts under Americanus som därmed skulle ses som mänsklighetens blomma.
Trots dessa tendenser till icke-etnocentriskt tänkande kvarstår frågan i vilken grad Linnés teorier bidragit till senare rasism. Om så är fallet, vore det en mycket olycklig följd av spekulation i en föråldrad idétradition.
- Mats E. Svensson
Rasbiologin utvecklades på 1800-talet. Den byggde inte på Linnés antaganden, mer än den självklara utgångspunkten att folk i olika delar av världen ser olika ut. Rasismen står och faller inte med vad Carl von Linné tänkte på 1700-talet. Han grundade inte rasbiologin, lika lite som han grundade det rasbiologiska institutet 1922.
2020-06-10
Svenska nationalsånger
En händelse som bidrog till att Dybecks text i vissa kretsar började få status som nationalsång var att kung Oscar II vid en promotionsmiddag på universitetet i Lund våren 1893 reste sig upp när sången framfördes.- Wikipedia: Du gamla, du fria
Redan innan 1893 hittar man gott om belägg för "Sveriges nationalsång" i källorna. Lurigt nog anges sällan vilken sång som avses – det som tydligen var självklart i respektive sammanhang är det sannerligen inte idag.
Här är några bud jag hittat:

Aftonbladet 28 juni 1845: "Kung Karl den unge hjälte" ("han stod i rök och damm/Han drog sitt svärd från bälte/och bröt i striden fram" osv.) – Tegnérs dikt om hjältekonungen, varav flera delar levt kvar länge i språket. Han hade hand med orden, Esaias. Jag visste inte ens att dikten blivit tonsatt, men det blev den tämligen omedelbart. Resultatet lämnade åtminstone mig tämligen sval. Noterar även niofaldigt hurra.

GHT 20 juli 1846: "Härliga land". Med text av Johan Vilhelm Berger: "Härliga land! Frihetens stamort på jorden! Hell dig, du drottning i Norden! Fädernesland! Fädernesland!" osv. Även kallad "Fäderneslandet", förklarligt nog. Noterar även att det "norrska" broderlandets motsvarighet, här "Mens Nordhavet brusar", kallas flaggsång; antar att nationalsång inte gick för sig i unionen.

Härnösandsposten 16 september 1893 har en insändare som tar upp den "folksång" som Kungssången ("Ur svenska hjärtans djup en gång/en samfälld och en enkel sång") tidigare kallats. Döljer sig Kungssången bakom några av de "Sveriges nationalsång" som nämnts?
2020-06-09
Dåliga äpplen smittar

Every time a cop is caught brutalizing a black or brown person, I hear the same argument: "'Its just a few bad apples."- Sean Illing, Why the policing problem isn’t about "a few bad apples", Vox 6 juni 2020
På sistone har poliser påfallande ofta liknats vid äpplen. Här ett svenskt exempel från ifjol.
För det första uttrycker informanterna [poliser] att det finns ruttna äpplen inom kåren, liksom i övriga samhället.- Rasmässig eller etnisk profilering inom rättsväsendet; skriftlig fråga 2018/19:69 av Linda Westerlund Snecker (V) till Mikael Damberg (S), inlämnad 30 januari 2019
Uttrycket bad apple tolkas som regel som att man i tillräckligt stora skaror inte kan undvika enstaka rötägg. Det är också den betydelsen som verkar ha etablerats i svenskan, i den mån det förekommer. Men då har man tappat bort det viktiga efterledet. Illings artikel påminner om det:
Curiously, the people who recite this trope rarely reflect on the second half of the expression: "A few bad apples spoil the bunch."Att ruttenhet bland äpplen smittar är ett intressant biokemiskt faktum, väl värt att lägga på minnet.
Titta till ditt fruktlager någon gång i veckan och ta bort alla ruttna äpplen. Rutten kärnfrukt kan nämligen "smitta" annan frukt. Detta beror på etylengas, en färglös gas som gör att de andra äpplena mognar snabbare och i vissa fall förstörs. Därför ska äpplen inte heller lagras med andra frukter eller grönsaker.- Gardena: Förvara äpplen
Det ironiska är att de som tar upp bad apples, att hela poliskåren inte ska beskyllas för oprofessionellt uppträdande hos några enstaka individer, använder en jämförelse som säger något helt annat: Att problemet med rötägg är att de kan smitta ner en hel kår.
Fler ordspråk som förkortats i bloggposten Kor på isar och annat rumphugget.
2020-06-08
Lördagsfråga 611: Påstådd död och pina

- Mariage républicain, "republikanskt bröllop", sägs ha varit en avrättningsmetod som användes i Nantes under skräckväldet. Den ska ha bestått i att en man och en kvinna, båda nakna, bands ihop och kastades i vattnet. Källäget är skakigt.
- Rista blodörn sägs ha varit en avrättningsmetod som användes av våra förfäder; se länkade bloggposten. Källäget är mycket skakigt.
- Järnjungfrun är ett tortyrinstrument som uttänktes långt efter att det påstås ha använts. Inget exemplar är äldre än 1800-tal.
- "Grymta månde grisarna" – Ragnar Lodbrok avrättas medelst ormgrop. Jag har inte sett denna tortyr- och avrättningsmetod betvivlas på samma sätt som de ovan, så jag gör det själv: Användes ormgropar verkligen på de sätten?
2020-06-07
D-dagar

- "Snabb allierad landstigning på Peloponnesos", SvD 6 oktober 1944
Redan före den 6 juni 1944 hade begreppet "D-dagen" använts om den allierade landstigning som man visste skulle inträffa förr eller senare. Men även efteråt kunde begreppet användas om helt andra operationer, som här om angreppet mot grekiska Patras samma höst. "Dagen D" är helt enkelt den interna beteckningen för det (givetvis hemliga) datum då man drar igång det som ska dras igång. Jag vet inte i vilken utsträckning den används i dagens svenska försvar.
Det tog ett tag innan D-dagen blev synonym med operation Neptune, landstigningen i Normandie. Neptune var i sin tur "bara" inledningen av operation Overlord, slaget om Normandie. Framgångarna den 6 juni kan ha fått folk att överskatta de allierade framgångarna i stort; det dröjde till slutet av augusti innan man var helt klara. De sista tyska trupperna passerade Seine den 30 augusti.
2020-06-06
2020-06-05
Några källor
Här är några internetresurser (i brist på bättre ord) som jag använder. Först några gratistjänster, från de allmänt kända till de lite mer obskyra:
- Wikipedia
- Google Books
- svenska.se med SAOL, SO (Svensk Ordbok) och SAOB
- archive.org, ett fantastiskt arkiv med inscannade böcker, tidningar o dyl
- Wayback machine på samma adress, nätets oumbärliga tidsmaskin
- tidningar.kb.se med svenska tidningar sen 1600-talet
- Chronicling America, USA:s motsvarighet, och bättre
- ANNO, Österrikes motsvarighet, och ännu bättre
Gratis är gott och de ovan räcker mycket, mycket långt. Men det blir inte mindre spännande när man går till tjänster man får betala för. Det behöver inte vara några betydande summor; man kan få mycket för några kronor om dagen.
- Nationalencyklopedin
- DN:s arkiv för 1864–1992 dras med ett undermåligt gränssnitt men materialet är det inget fel på
- SvD:s arkiv 1884–nu har ett betydligt bättre gränssnitt och maxat innehåll
- JSTOR är ett arkiv med vetenskapliga tidskrifter m.m., brett och djupt
2020-06-04
Elektriska stolen släcker lampor

- När strömmen slås på mörknar det runt Sean Connery; ur Just Cause (1995).
Old-timers in Huntsville, Texas, like to tell tales of public hangings and lynchings at the turn of the century and to reminisce about how, on execution nights at The Walls state prison, the lights would often flicker and dim across town, a signal that the electric chair on the hill was doing its work yet again.- Richard Woodbury, Dispatches, Time 24 juni 2001
När folk avrättas i elektriska stolen på film ser man ofta hur lampor i närheten tappar lyskraft. Det har blivit en trop, som jag dock inte hittar på tvtropes.org.
Stämmer det? Vad jag förstått får elektriska stolar sin ström från en särskild generator. Det är för att man inte ska riskera att avrättningen sinkas eller värre på grund av strömavbrott; kanske spelar det även in att kraftbolag slipper att utpekas som medverkande till fångens död. Men om strömmen inte tas från nätet så kan de ju inte påverka lampor i byggnaden (än mindre i resten av staden, även om uppgiften från Huntsville torde vara en skröna).

Dagen innan Ted Bundy avrättades intervjuades han av James Dobson, psykolog och kristen aktivist. Vid ett tillfälle mörknade lamporna i ca 20 sekunder. Det berodde på att man testade stolen ... Men var det för att den drog ström eller för att man växlade över till fängelsets egen generator?
2020-06-03
Silverryggar och silverrävar
Gorillorna lever i flockar med högst ett tjugotal medlemmar. Sammansättningen är antingen en silverrygg, en vuxen hane, med ett antal honor, eller flera hanar av vilka minst en silverrygg, med flera honor. Dessutom finns "ungkarlsflockar" av hanar som inte lyckats skaffa sig något harem.
- Staffan Ulfstrand, Så fick gorillan sitt erkännande, Forskning & Framsteg 1 januari 2003
Order silverrygg finns inte med i SAOL/SO/SAOB. Men det är bara en tidsfråga. Jag vet inte hur länge det använts i överförd bemärkelse om mänskliga hanar. Men en del år är det, det har blivit väl inarbetat och är idag ett uttryck man förväntas känna till.
– Snart öppnas ett ypperligt tillfälle för en silverrygg att positionera sig, säger statsvetaren Jenny Madestam.
- "Partiledarna blir allt yngre", SvD 2 september 2011
Fast det har fått konkurrens konkurrerar med ett annat begrepp: silverräv. Det används, såvitt jag kan se, synonymt med silverrygg, trots att den gråsvarta varianten av vanlig rödräv inte har några särskilt macho egenskaper. Gissningsvis beror det på en enkel felhörning av någon som inte känner till gorillornas mognadstecken men som av sammanhanget ändå förstår vad som avses. Det är nog inte alls en felhörning av silverrygg som jag först var inne på, utan ett etablerat – rentav äldre? – begrepp för det som också kallats de grå tinningarnas charm.
Sven-Bertil är för övrigt alla eleganta silverrävars elegantaste silverräv.
- Citat från twitter 2014 där det är absolut glasklart vad som avses
2020-06-02
Scunthorpe-syndromet

Börjar med en helt vanlig talgoxe, Parus major. Eller great tit som den heter på engelska. Tit används om små föremål, i synnerhet djur, och är släkt med svenska ordet tita.

Sen ett litet klipp från Wikipedia: Scunthorpe problem. Användarnamnet "ScunthorpeM181" har underkänts eftersom maskinen tolkat det som "misleading, promotional, offensive or disruptive". Gissa vilket som är aktuellt här?
En mängd tjänster på nätet filtrerar bort material som man av en eller annan anledning inte vill ha igenom: spamfilter, porrfilter och allt vad det är. Ett sätt att skilja på getterna och fåren är att leta efter nyckelord. På sådana listor ligger alla m.e.m. runda ord högt – men deras grad av snuskighet beror ofta på sammanhanget. Och när spammarna m.fl. förvränger orden på olika sätt, så att de fortfarande är läsbara för folk men svårare att hitta för programmen, så får filtermakarna hänga efter. Då är det ännu lättare att förstå att det kan bli konstigt ibland.

Det är därför som filter kan rensa ut helt legitima mail från någon stackare som heter Dick i förnamn (så var fallet första gången jag hörde talas om problemet), eller andra möjliga grovheter som inte alls är det. Som när det 1996 var dags för den trettionde Super Bowl XXX, eller den anrika kanadensiska historiska tidningen The Beaver som 2010 bytte namn (etymonline anger "the gynecological sense" till brittisk slang redan 1927). Eller när någon försöker använda det hederliga ortnamnet S-cunt-horpe, som fått ge namn åt fenomenet.
När språk krockar kan det också bli fel. Som när folk med vad som kan tolkas som möjliga snuskigheter i sina namn vill registrera sig. Eller när man vill ta reda på saker om den japanska svampen shitake (kanske delvis därför stavningen shiitake blivit dominerande?), eller talgoxar. Med mycket mera.
Den enklaste lösningen är ofta att vitlista ord som är OK, som Scunthorpe. Andra gånger är det klurigare. Eftersom det finns en mängd olika filter som är olika bra på att hantera sånt här lär vi få gott om exempel även i fortsättningen.
2020-06-01
Lördagsfråga 610: Uppkallade kläder

- Balaklavor används i vitt skilda sammanhang, från skidbackar till terrorism och antiterrorism. I vilken mån brittiska soldater värmde sig med dem i Krimkrigets Balaklava är inte helt säkert; åtminstone verkar ordet inte finnas belagt om plagget förrän ett par decennier senare.
- Rex Harrison och Julie Andrews i My Fair Lady (1964). Begreppet "higginskofta" förekom en tid men idag använder vi åter begreppet cardigan. Det blev känt under Krimkriget sedan earl Cardigan lett en stor del av lätta brigaden i döden vid Balaklava.
- En s.k. raglanärm. Namnet efter plagget efter lord Raglan, vars enärmdhet (minne från Waterloo) den till viss del skulle ha maskerat. Raglan är mest känd som de engelska truppernas befälhavare under en del av Krimkriget.
- En ulster, så som de såg ut vid förra sekelskiftet (klädbeteckningar kan skifta snabbt och mycket). Namnet kommer efter råvaran, yllet från Ulster, Irland.
Den lätte tog Pölsa Dum.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)











