Ryssland i 7000-talet

Problematiken med den julianska respektive gregorianska kalendern är någorlunda väl kända: Att de skiljde sig åt några dagar, trasslet när ett land bytte (fast de problemen verkar ha varit mindre än man skulle kunna tro), trasslen i en värld där olika länder har olika datum, och inte minst det trassel historiker haft och alltid kommer att ha med att inte bara hålla reda på när saker inträffade, utan även vilket när.

De flesta länderna genomförde de där övergångarna för ett bra tag sedan; i de flesta fallen 1500-, 1600- eller 1700-talet, mest beroende på hur katolsk man var eller inte var. Men så finns det ett stort undantag: Ryssland övergick från den julianska kalendern till den gregorianska först 1918. Ett ofta nämnt exempel är att den s.k. oktoberrevolutionen 1917 inträffade i november enligt omvärldens kalendrar (och inte var den mycket till revolution heller).

Vad som är mindre känt är att den julianska kalendern, som när den övergavs gick tretton dagar efter den gregorianska, var riktigt modern jämfört med den kalender som den ersatt. När Peter den Store, landets förnyare, införde den julianska kalendern så hoppade man till år 1700 från år 7208. Det var nämligen så många år som gått sedan världen skapades, enligt den bysantinska kalender som man övertagit av kyrkliga skäl och dittills inte funnit anledning att lämna.

Världen skapades alltså 5509 f.Kr. Ännu närmare bestämt den 1 september, varför det bysantinska nyåret ligger på den dagen. Just nu är det för övrigt år 7523 enligt den kalendern.

Enligt en tyvärr obekräftad uppgift som finns med på olika ställen, bland annat Wikipedia: Byzantine calendar, ska man i Ryssland ha haft en del uppståndelse 1492 (nya eller gamla stilen kvittar). Det året var nämligen år 7000 jämnt. Om uppgiften är sann hade det varit roligt att se belägg för den.


Relaterade bloggposter: Kalender-krångel; 30 februari; Datum som stilfråga

Aztekisk apokalyps 2027

Börjar det inte bli dags för en undergång snart?

Den här känner ni naturligtvis igen - Mayakalendern som inte är det. Eftersom den berömda stenen dels inte är någon kalender utan ett sorts collage av tids-relaterade symboler med osäker innebörd, dels är aztekisk (fyndplats: Mexico City). Men cirkulerade gjorde den naturligtvis ändå när mayakalenderns famösa 2012 var hett, när det nu var.

Få se om den åter kommer till heders ifall aztekernas 2027 skulle slå igenom. För det är den nya given från åtminstone några som inte vill eller kan släppa det indianska undergångstemat.

Exakt hur man räknat är osäkert. Aztekernas kalender har inte de "långa räkningar" som mayaindianerna var så förtjusta i, och med vilka de kunde arbeta med miljontals år åt ena eller andra hållet. Aztekernas längsta enhet var på 52 år, och deras innevarande cykel tar slut 2027. Jo, och enligt uppgift (jag har själv läst det, på det häringa internätet) så trodde de gamla aztekerna att världens undergång skulle inträffa vid slutet på en sådan cykel, oklart vilken.

Ärligt talat har jag svårt att se aztekernas 2027 bli tiondelen så "populär" som mayaindianernas påstådda 2012. Men vem vet.

Mayakalendern som inte är det

Visserligen känns 2012 så 2011... Men hur som helst.

Den 21 december 2012 (beroende på hur man räknar) är, bland mycket annat, den sista dagen i innevarande baktun. Det är en enhet på 144 000 dagar, eller strax under 400 år, i den kalender som klipska mayaindianer klurade ut.


Den berömda solstenen återkommer ideligen i sammanhanget - den självklara illustrationen.

Den är visserligen aztekisk, och därmed en god bit yngre än maya-kulturen (på museet har den också placerats i Mexico-salen snarare än Maya-salen). Dock verkar deras kalendrar vara tämligen lika. Då är det kanske, beroende på vad man tänkt sig, ett större problem att stenen inte är någon kalender. Solen ("den femte") är omgiven av sol-relaterad symbolik, bl.a. de övriga fyra solarna och symboler som används i kalendern.

Solstenen, även felaktigt kallad "den aztekiska kalendern"...

- Museo Nacional de Antropología: Mexica

Wikipedia: Aztec calendar stone

Repris: 30 februari

Idag blir det en repris: Faktoider-bloggen 2011-02-27

En dag med det udda - bildligt talat - datumet har faktiskt inträffat några gånger, en av dem i Sverige: den 30 februari 1712. Jag har beskrivit upptakten till denna historia i en bloggpost från 2007, Kalender-krångel (i slutet av oktober, inspirerad av den nyligen genomlidna vintertids-manövern).

Det hade, som många av er vet, att göra med övergången till gregoriansk tideräkning. Då hoppade man över några dagar för att få kalender och år att gå i takt, och gottgöra för det lilla men ackumulerade felet i den julianska kalendern.

Vad jag inte visste förrän häromdagen var att man inte alls justerade hela felet - man gick inte tillbaka till den passning kalender/år som gällde 45 f.Kr. Man nöjde sig med att gå tillbaka till 325 e.Kr., då det nicaenska konciliet nämligen hölls, och man bland flera andra viktiga frågor bestämde när påsken skulle inträffa.

Den 6 november (g. s.)

Bremen: G2A v. 1

Gustav II Adolf föll, som väl alla fortfarande vet, i dimman vid Lützen, och det inträffade, som väl alla också fortfarande vet, den 6 november 1632.

Fast det beror på hur man räknar. Dagen var den 6 november enligt den gamla julianska kalender som fortfarande användes i bl.a. Sverige, men den 16 november enligt den gregorianska som med påvlig kraft införts i den katolska sfären under 1500-talet. Först 1753 synkades den svenska kalendern.

Om detta klassiska problem har jag skrivit i Kalender-krångel och Datum som stilfråga. Det är värt flera bloggposter eftersom det är så vanligt vid vissa historiska studier: utöver allt annat så får man även hålla reda på vilka kalendrar som använts.

För övrigt är statyn på bilden inte den i Göteborg utan en äldre: Gustav II Adolf den förste.

Den 30 februari

En dag med det udda - bildligt talat - datumet har faktiskt inträffat några gånger, en av dem i Sverige: den 30 februari 1712. Jag har beskrivit upptakten till denna historia i en bloggpost från 2007, Kalender-krångel (i slutet av oktober, inspirerad av den nyligen genomlidna vintertids-manövern).

Det hade, som många av er vet, att göra med övergången till gregoriansk tideräkning. Då hoppade man över några dagar för att få kalender och år att gå i takt, och gottgöra för det lilla men ackumulerade felet i den julianska kalendern.

Vad jag inte visste förrän häromdagen var att man inte alls justerade hela felet - man gick inte tillbaka till den passning kalender/år som gällde 45 f.Kr. Man nöjde sig med att gå tillbaka till 325 e.Kr., då det nicaenska konciliet nämligen hölls, och man bland flera andra viktiga frågor bestämde när påsken skulle inträffa.

Datum som stilfråga

När inträffade slaget vid Lützen? Den 6 november enligt den julianska kalender som då tillämpades i Sverige, den 16 november enligt den gregorianska kalender som då tillämpades i katolska områden på kontinenten.

Det finns fler exempel på datumförvirring från den långa period då olika kalendrar tillämpades i olika länder. Det är därför man ofta kan se bokstavskombinationerna "gs" och "ns", för gamla resp. nya stilen, vid datum.

Det internationellt mest kända exemplet torde vara oktoberrevolutionen 1917. Det inträffade i oktober enligt den gamla julianska kalender som faktiskt fortfarande användes i tsarens Ryssland, men i november enligt den gregorianska kalender som, såvitt jag vet, användes i resten av kristenheten.

Jo, det finns ett andra slag vid Lützen också. Det inträffade den 2 maj 1813 (n s).


Wikipedia (sv.): Slaget vid Lützen (1813)