Visar inlägg med etikett meteorologi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett meteorologi. Visa alla inlägg

2021-09-22

Ger mycket rönnbär en kall vinter?

61. Om rönnen bär ymnigt, spår man en våt ("sur") vinter. — Sibyllæ Spådom 1873.

62. Mycket rönnbär bådar mycket snö, missväxt å dem åter sträng vinter. — Västergötland.

- Hugo Hildebrand Hildebrandsson (meteorolog): "Samling af bemärkelsedagar, tecken, märken, ordspråk och skrock rörande väderleken", Antiqvarisk tidskrift för Sverige 1884–1885 nr 2 (s 82)

Myriader "visdomar" från förr har glömts bort grundligt. Här har vi ett undantag, vad det nu kan bero på: Att mycket rönnbär ger en kall vinter.

Som så ofta i sammanhanget "gamla spådomar" tillskrivs det som regel Bondepraktikan. (Jag skriver mer om denna vantolkade skrift i bloggposten Bondepraktikan om fruntimmersveckan.) Men som så ofta har jag, trots många tecken i samma stil som finns i Bondepraktikans olika upplagor, inte hittat det där. Däremot har H. H. Hildebrandsson spårat det till en viss bok Sibyllæ Spådom från 1873. Boktiteln var populär (den syftar på de s k sibyllinska spådomsböcker som figurerar i Roms historia), och ett antal vitt skilda "Sibyllans spådom" gavs ut under årens lopp.

Men ironiskt nog är påståendet i Sibyllæ Spådom det omvända: Mycket rönnbär ger en blöt vinter! Den kända versionen tillskrivs "Västergötland", utan mer detaljer än så.

Om det är sant? Redan 1884–1885 avfärdade Hildebrandsson alla botaniska förutsägelser av vädret, och jag tvivlar på att forskning sedan dess haft något att tillägga. Det fina (om än inte unika) med just denna spådom är att man har två alternativ att ta till: Om mycket rönnbär följs av en kall vinter har den västgötska slagit in, om de följs av en sval och blöt vinter har sibyllans (1873) bekräftats. Win-win!


2021-06-29

Om värmerekord

Death Valley, Kalifornien. Här blir det varmt. Kanske rentav varmast på jorden?

Den 10 juli 1913 uppmättes hela 56,7 °C i det lilla samhället Furnace Creek, "masugnsbäcken", i Death Valley, närmare bestämt väderstationen på bilden (som då kallades "Greenland Ranch"; namnet inspirerades inte av ön utan de odlade fälten). Det räknas som världsrekord. Men det har också ifrågasatts, i omgångar.

Inte för att det är det enda värmerekordet som ifrågasatts. Länge var rekordet 58 °C, uppmätt i Libyen 1922. Det fimpades 2012 av en rad orsaker.

For the past 90 years, no place on Earth has come close to beating this reading from Al Azizia, and for good reason--the record is simply not believable.

 - Christopher C. Burt: World Heat Record Overturned -- A Personal Account, Wunderblog 13 september 2012

Kan man räkna ut hur varmt det har varit någonstans? Vet inte, men det är inte det man gör här. Vad man gör är att granska mätdata: Se hur sekvensen där rekordet ingår ser ut, jämföra med mätdata från samma period andra år, jämföra mätdata från närbelägna platser ... På så sätt kan man se om data sticker ut, vad som verkar troligt och vad som verkar otroligt. Och det var på sådant som Al Azizia föll.

Fel som gjorts behöver sannerligen inte ha gjorts med flit. Här är en s k Bellani-Six-termometer, som proffsen använder. Notera den lilla dutten intill 20-10-noteringarna; det är den som anger högsta temperatur sedan senaste mätningen. Och då är det undersidan man ska mäta ... Man kan tänka sig att en och annan observatör, av oerfarenhet eller slarv, mätt från ovansidan, och då fått med sju extra plusgrader.

Vad gäller "rekordet" från 1913 studerade meteorologerna Burt och Reid tillgängliga data (som det ovan) på samma sätt. De visste hur värmen i trakten beter sig, vilka förändringar man kan förvänta sig och vilka man inte kan förvänta sig. Det är bitvis ganska djupt, och jag ska inte säga att jag begrep precis allt — men det är alltid fascinerande att följa folk som verkligen försöker att ta reda på hur det ligger till.

Den viktigaste slutsatsen de drar är att när det är riktigt varmt i Death Valley med omgivning så tenderar värmen att vara jämnt fördelad. Rekordnoteringen i Furnace Creek 1913 borde ha backats upp av data från Lone Pine, Independence, Barstow m fl. Men det gjorde den inte. Tvärtom visar våren och sommaren 1913 upp en rad avvikande data, där grannstationerna har temperaturer som skiljer sig betydligt mer från Furnace Creek än vad de gjort tidigare och senare.

The maximums at surrounding stations would suggest, or support, a daily extreme maximum of about 123°-126°F [50,5–52,2 °C] at Greenland Ranch during the heat wave of July 9-13. Authentic temperatures near and above 130°F [54,4 °C] in Death Valley are not supported by any of the maximums at the closest stations. [Och rekordet skulle alltså ha varit på 134 °F/56,7 °C]

- Christopher C. Burt: An Investigation of Death Valley's 134°F World Temperature Record, Wunderblog 24 oktober 2016 (min markering)

Vilka engagerar sig i sånt här? Meteorologer med smak för historia, historiker med smak för meteorologi, och ytterst få därutöver? — Tvärtom. När hundraårsminnet av "rekordet" firades i Death Valley den 10 juli 2013 samlades en hel del folk.


Souvenirer fanns tillgängliga, prydda med "134 °F" ("-282 ft" står för USA:s lägsta punkt som finns i trakten).

En skeptisk besökare fick rentav en del gliringar från andra besökare, som såg honom som något av en party pooper:
"They thought that by attending this I was somehow confirming the record, or participating in propagating this myth of the 134 degrees," Burt explained. "Which couldn't be further from the truth, because I'm frankly a skeptic of it myself."
- Christopher C. Burt förklarar sig, Doubts Cloud Death Valley's 100-Year Heat Record, 15 juli 2013

Ännu 2013 var värmerekord något man var stolt över. Sånt bör man ha slutat med nu. Ökande temperaturer är inte bra.

Den högsta temperatur som uppmätts i modern tid är på 54,4 °C. Tills vidare, eller tills den stigande världstemperaturen hinner ifatt, har den rangen av en sorts inofficiellt världsrekord. Temperaturen uppmättes den 16 augusti 2020 i Furnace Creek, Death Valley, Kalifornien.


2021-03-10

Varför ska man stänga fönstren när det åskar?

Vid åskväder ska man stänga fönster och dörrar. Det tipset kan man hitta mest överallt. Men varför ska man göra det? Intressant nog varierar anledningarna som uppges. Ska man stänga fönster och dörrar för att

  1. undvika splitter eller
  2. minska brandspridning eller
  3. stoppa själva blixten?

Naturligtvis kan det finnas flera anledningar, även utöver de uppräknade. Men lite märkligt ser det ut när olika källor kommer med olika bud.

Stäng alla dörrar och fönster för att undvika eventuellt glassplitter

- Elsäkerhetsverket: Åska och åskskydd

Stänga alla fönster och dörrar (för att undvika glassplitter)

- Krisinformation.se: Blixtnedslag och åska

Stäng alla fönster i huset — för att försvåra för en eventuell brand att sprida sig

- Folksam: Åska och blixtnedslag

Stäng alla fönster för att hindra brandspridning om åskan slår ner.

- Räddningstjänsten Storgöteborg: Åska

Om huset har dålig åskledning söker sig blixten eller spänningen via konstruktionerna in i byggnaden, eftersom spänningen måste utlösas någonstans. - Så det lönar sig att hålla sig bort från elkontakter och fönster.

- Brandmästare Vesa Berg i Brandmästaren tipsar, Svenska Yle 9 juli 2018

Fönster och dörrar ska stängas eftersom att blixten kan slå ner nära och utvecklas horisontellt och då komma inåt.

- Åskforskare Terhi Laurila i Blixtar och dunder — magiska under, HBL 18 juli 2016

Flera sajter, som t.ex. SMHI, anger att fönster och dörrar ska stängas men inte varför.

Anledning 3) har jag enbart hittat i finska källor. Jag vet inte om det betyder något.

Ännu en anledning som ibland nämns är att husdjur som är känsliga för smällar lugnas om man stänger ute ljudet. Jag har inte tagit med den här.

En annan anledning som jag inte tagit med är den följande:

När åskan går, skyndar man sig att stänga alla fönster och dörrar, och det är förmodligen av samma skäl som dikterat bondepraktikans nyssnämnda råd [att man inte ska springa]: Man tror att blixten följer luftdraget — ett antagande som icke har något som helst stöd i vår kunskap om åskans natur.

- "Tänd lampa hjälper ej mot blixten", SvD 1 augusti 1930


2021-01-26

Halvsnödagen och Bondepraktikan

Plockar du fram Bondepraktikan, den här gamla folkboken från 1600-talet med bland annat väderleksspådomar, och så bläddrar du dig fram till 25 januari. Då står det där att det är "halvsnödagen", ett ordspråk från Sörmland som innebär att hälften av vinterns snö, den ska ha kommit nu.

- Nu firar vi halvsnödagen, Sveriges radio P4 Dalarna 25 januari 2019

Uppdaterat: Har skrivit om denna bloggpost eftersom dagen visade sig ha historisk förankring.

Om man faktiskt plockar fram ett exemplar av "folkboken" och bläddrar fram till 25 januari så hittar man ingenting om någon halvsnödag. Bara typiska klokskaper i den här stilen:

Skijn Solen S. Pauli Dagh klaar (then 25. Januarij.)
Thet betyder wisst ett fruchtsampt Åhr.
Men blifwer thet Regn eller Sniö
Då få wi ett medelmottigt Åhr at see.

- Bondepraktikan (1662), första svenska utgåvan

Några ord om Bondepraktikan ... Många tror att den är en förträfflig källa för kunskap om gamla traditioner och uppfattningar. Det är den inte. Bondepraktikan är en ursprungligen tysk text från 1500-talet som först översattes till danska, och därefter (utifrån den danska förlagan) till svenska. Några småbitar har lagts till ur svenska folktraditioner, men det allra mesta är importerat gods. Till exempel kommer dess medicinska delar mestadels från den medeltida skriften Regimen sanitatis, som gavs ut av den medicinska skolan i Salerno — mycket mindre folkligt blir det inte. Bondepraktikans rykte har gjort att många uppgifter som "känns" som om de kommer från den tillskrivs den, trots att de inte alls kommer från den. Se t.ex. Bondepraktikan om fruntimmersveckan.

Icke desto mindre har det funnits en uppfattning på sina håll om att vintern skulle vara halvgången på Paulusdagen den 25 januari (eller kanske Henriksdagen 19 januari; förmodligen har fler alternativ funnits). Då ska hälften av vinterns snö ha fallit, björnen vänder sig i sitt ide, och vad annat man tänkt ut. Men i Bondepraktikan letar man förgäves efter såväl uppfattningen som ordet.

För "halvsnödagen" är en modern konstruktion. Efter lite gräv hittar jag det första belägget på archive.org:s arkivering av temadagar.se den 26 mars 2011. Närmast tidigare arkivering är den 23 november 2010 och då fanns ordet inte med.

Se även Mattias Axelsson: Vad är "halvsnödagen"? Högtider och traditioner, 25 januari 2021


2020-02-05

Vinterlöst

Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10 plusgrader men högre än 0°.
- SMHI: Höst

Göteborg har fortfarande meteorologisk höst, bortsett från att temperaturen inte är sjunkande.
Den meteorologiska definitionen av vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och över 0° men under 10 plusgrader. 
Om dygnsmedeltemperaturen är över 0°C men under 10°C kallar vi detta för ett dygn med vårtemperatur. Om detta inträffar sju dygn i följd, säger vi att våren anlände det första av dessa dygn. [...] 
Det finns ytterligare ett villkor, nämligen att starten på våren inte får ske före den 15 februari.
- SMHI: Vår

Om dygnsmedeltemperaturen här håller sig ovanför nollan till den 22 februari så kommer det alltså att ha blivit meteorologisk vår. Utan någon meteorologisk vinter emellan.

Sådant har hänt förr i Sverige. Om det inträffat på min breddgrad vet jag inte.