2023-08-16

Sveriges första svarta präster

Zuluman svensk präst.

- Jönköpings-Posten 31 maj 1901

I slutet av 1800-talet flydde mKhwelantaba, kallad zuluprins, från anglo-zulukriget. Via en svensk missionär kom han till Sverige. Han bytte namn till Josef Zulu och drog landet runt med en cirkus. Men han studerade också teologi, och började arbeta på att bli präst. Så småningom kröntes mödorna med framgång: Han prästvigdes 1901 i Uppsala domkyrka.

Denna intressanta historia har berättats då och då. Bland annat i Amat Levins bok Svart historia – hans sajt svarthistoria.com hade en numera raderad bloggpost om Zulu – och i SR-dokumentären Zuluprinsen blev Sveriges förste svarte präst. Av den sistnämnda framgår något som väl inte är den enda anledningen till att man berättar historien, men som utan tvekan gör att man tycker att den blir intressantare.

Men då inträder en komplikation. För det är mycket lätt att hitta uppgifter om en tidigare svensk svart präst.

Den förste hedning som prästvigts i Sverge är abessiniern Marcus Germei, som i fjol prästvigdes i Upsala och i höst afreser som missionär till sitt hemland.

- Avesta Tidning 17 juni 1890

Markus Germei kom från vad som idag är Eritrea i vad som då var Abessinien. Likt Zulu kom han till Sverige via missionärer, bestämde sig för att bli präst, och såg sedan till att bli det. Han prästvigdes i Uppsala domkyrka 1889. Så vitt känt är, var han Sveriges förste svarta präst.

Så långt en förekommande felaktig uppgift och dess korrigerande. Jag fann båda i följande artikel. Där fann jag även en besynnerlig sårad ton. Det verkar som om Meles och Menghestu tolkar Levins fel som en förolämpning, riktad mot alla eritreaner:

Under mitt besök i Örebro tar Alazar Menghestu upp Amat Levins bok ”Svart historia”, där det alltså påstås att en sydafrikan var den första svarta prästvigda personen i Sverige:

“Var placerar han eritreraner? Är vår historia inte med bland de svartas historia? Räknas vi inte som afrikaner?” 

- Segen Meles: Nej, SR och Levin – historien är en annan, Svenska Dagbladet 15 augusti 2023

Det är möjligt att det finns en bakgrund som jag inte känner till. Men som det som beskrivs är det en helt oprovocerad överreaktion. Sådana gör det inte lättare att få saker rätt. Den som gör ett misstag ska inte behöva bli hudflängd.


5 kommentarer:

Anonym sa...

Hade Markus Germei någon naturfolksreligion från början? Eller var han ursprungligen muslim som de flesta från Eritrea? Med tanke på att han kallades "hedning".

Hexmaster sa...

De flesta från Eritrea är inte muslimer utan kristna, även om grupperna är ganska jämnstora. Jag förutsätter att tidningen som kallade honom ”hedning” hade noll koll utan utgick ifrån att Afrika = hedningar.

lobstar sa...

Den första hedning som prästvigts i Sverige lär ju snarare blivit det omkring 1000 år tidigare, på 800-talet. Eller strikt sett så lär ju prästkandidaten slutat vara hedning en tid för själva vigandet.

Anonym sa...

Eritrea (och Etiopien) hade ganska många judar dessutom:
https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_the_Jews_in_Eritrea#:~:text=The%20history%20of%20the%20Jews,War%20of%20Independence%20with%20Ethiopia.

https://en.wikipedia.org/wiki/Beta_Israel

Relaterat finns ett världsrekord: https://en.wikipedia.org/wiki/Operation_Solomon#:~:text=One%20of%20the%20aircraft%2C%20an,born%20during%20the%20airlift%20process.

MVH

Hans

Anonym sa...

Instämmer att Avesta tidning rimligtvis inte begrep bättre utan trodde att alla i Afrika, utom möjligtvis de vid medelhavskusten var hedningar. Mer anmärkningsvärt är att de inte gitte kolla saken. De hade för all del inte wikipedia och google 1890 men Nordisk Familjebok hade såvitt jag kan förstå gott och väl kommit till "Eritrea" -nog måste de ha haft den på redaktionen. Att folk är för lata eller arroganta för att spendera någon minut på att kolla fakta är alls inget nytt.

"Men som det som beskrivs är det en helt oprovocerad överreaktion. Sådana gör det inte lättare att få saker rätt. Den som gör ett misstag ska inte behöva bli hudflängd."

Instämmer, gissningsvis är det bara tidens sed att bli kränkt för rena misstag (eller låtsas bli kränkt för att få ett billigt övertag).

Sensemaker