Visar inlägg med etikett teknikens under. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett teknikens under. Visa alla inlägg

2015-08-21

Radiotelefonen du alltid har med dig

Du vill ringa hem och prata med frugan. Eller du är ute på jobb och måste ringa in till ditt företag. I framtiden kommer man att slippa jaga efter en telefon vid sådana här tillfällen.
- Anders Palm (ill. Sune Envall), Teknikens under (Semic 1983), sid 39

En profetia som slog in ... För en gångs skull, är det frestande att tillägga: "Drömmen" har blivit verklighet.

2015-07-19

Stridsflygplanet SAAB Fenix

Efter Viggen kommer Fenix!
Ur askan efter en seg politisk strid stiger segraren: superfågeln Fenix!
Turerna har varit många i det politiska spelet kring Viggens planerade efterföljare som blir 2000-talets stridsflygplan.
Namnen har passerat revy: B 3 LA, "Norlingen" och allt vad projekten har hetat ... Och så plötsligt, likt den örnliknande sagofågel som enligt gammal egyptisk tradition förbränner sig själv vid hög ålder, och sen stiger upp ur sin egen aska, föryngrad, stiger nu JAS eller stridsflygplanet "Fenix" upp ur sina föregångares spillror.
Enligt de knapphändiga uppgifter som är tillgängliga blir SAAB Fenix ett ultramodernt flygplan när det sätts i produktion i mitten på 1990-talet.
Planet byggs enligt flygteknikens senaste rön, med nya lätta material, så kallade compositer, som i stor utsträckning ersätter metaller i konstruktionen.
Planet blir både snabbare och får större lastkapacitet än Viggen, trots att det blir numret mindre än föregångaren.
Fenix ska besätta alla tunga roller i vårt flygvapen under nästa sekelskifte. Kostnaderna för utveckling blir enorma, men ekonomisk expertis anser ändå att AB Sverige gör en bra affär med tanke på projektets flöde av högteknologi som på sikt kommer hela landets industri tillgodo.
Alternativet till att bygga ett helsvenskt plan hade varit att köpa amerikanska plan och att skrota svensk flygindustri.
Vi väntar med spänning på fortsättningen.
- Anders Palm, illustration Sune Envall, Teknikens under 6 (Semic 1981)

Detta är den enda källa jag sett där Saab 39 Gripen (som tillverkaren kallar den) eller JAS 39 Gripen (som svenska flygvapnet kallar den) betecknas Fenix.

De många alternativa utvecklingsvägarna kände jag inte till, trots att det var undertecknad som fick TU-exemplaret i julklapp. "Norlingen" hittar jag ingenting om, den andra beteckningen nämns bl.a. här i förbigående:
I sin föredragning i propositionen 143 säger försvarsministern inte mycket om detta, men han avslöjar att en studie som chefen för flygvapnet redovisat utmynnar i ett förord för att det inom landet skall utvecklas och tillverkas ett lätt attack- och skolflygplan, kallat B 3 LA och att man skall vidareutveckla Viggen till flygplan A 20.
- Bertil Måbrink (VPK), Riksdagens protokoll 1975/76:82 (11-12 mars 1976)

Vad övriga uppgifter beträffar finns det många som kan mer än jag, men två detaljer är att 39:an har marginellt lägre toppfart än Viggen och en tredjedel till hälften (beroende på modell) av lastförmågan; en Viggen skulle i teorin kunna ta ombord en otankad Gripen på sju ton och ändå kunna lyfta, med ytterligare tre ton till godo.

Vad myten om Fenix beträffar så förlades den av de gamla grekerna till Egypten. Kopplingar till egyptisk kultur och deras egna mytfågel Bennu är osäkra.

Nu hade namnet Fenix inte varit nytt i det svenska flygvapnet. Här ser vi en Phönix D.III, ett österrikisk-ungerskt plan från 1917. Några exemplar av modellen D.III från ödesåret 1918 (de sista exemplaren ska ha tillverkats veckan före krigsslutet) togs över av Fälttelegrafkåren, ett ingenjörförband i Armén som fick svara för de flygande trupperna innan ett regelrätt flygvapen upprättades.

2012-09-13

Teknikens under: Datorn

Teknikens under gick ut på att beskriva olika tekniska framsteg och visioner i serieform, en helsida per ämne. Den började i mitten av 1970-talet. Skrev gjorde Anders Palm och Lasse Lidén (den senare slutade efter några år), ritade gjorde Sune Envall. Årets samlade TU gavs ut som album av Semic.

Jag vet inte hur länge de höll på. Många av "artiklarna" har etsat sig in i minnet. Åtskilliga är värda att återge så här 30-35 år senare, av olika skäl.

Var ska vi börja? I TU #1 (1976) beskrevs de omtalade datamaskinerna...


Datorn är ointelligent - men räknar miljoner gånger snabbare än du!
 
Datamaskinen som nåt slags konstgjord hjärna är en myt. Den är i stället en otroligt snabb och komplicerad elektronisk räknemaskin, utan egen tankeförmåga.

De flesta datorer kan bara ta emot tal som innehåller nollor och ettor! Så dataoperatören måste omvandla alla siffror till "dataspråket". 5 skrivs t ex 101. Hål i hålkort = 1, inget hål = 0.

Genom att tejpa igen hål kan man "ändra belopp" på hålkortsräkning. Men datorns kontrollsystem avslöjar bluffen! Datorn är driftsäker - "fel på datamaskin" är till 99 % felprogrammering...

Snabbaste datorerna matas med plastband med magnetiserbart skikt, istället för hålkort eller hålremsa. Magnetiserad fläck = 1, avsaknad av magnetisering = 0. Folkbokförings- och skatteuppgifter för 50 000 personer ryms på en rulle!

På en timme gör datorn kalkyler som skulle ta en miljon år med papper och penna! För 10 år sedan fanns bara ca 1000 datorer i hela världen, idag är de ca 100 000! I framtiden kommer kanske varje hem att ha sin egen datamaskin!