- En mer eller mindre historisk belägring, återskapad i Lego
När vissa ämnen kommer på tal, är det tradition att vissa uppgifter ska nämnas. Om man till exempel tar upp slott och borgar, så dröjer det inte länge innan standarduppgift #1 luftas: När en borg angreps, kunde försvararna hälla kokande olja över angriparna.
Är det sant?
När man läser vad som skrivits i ämnet, stöter man snart på en lista med tillfällen då kokande, eller åtminstone mycket het, olja ska ha använts: Vespasianus belägring av Yodfat, Palestina 67 e.Kr. (där deltog Josefus), belägringen av Orléans 1428–1429 (hundraårskriget), Malta 1565 … Med flera. Så visst förekom det. Men het olja var inte vad försvararna valde i första hand.
- Vegetius, De re militari, bok IV (1532)
I första hand använde man kokande vatten. Het sand nämns ofta. Eller så tog man något så enkelt som tunga stenar och hävde ner på angriparna, som på illustrationen ur Flavius Vegetius standardverk. Eller vad som helst man hade liggande som man kunde undvara . Varför krångla till det? Olja var naturligtvis effektivt, men var också mycket dyrare än vatten, sten eller sand. Och är man under belägring, och alla resurser är begränsade, så tar man hellre till sådant man kan undvara än sådant man kan ha nytta av till annat. Inte minst för att laga mat.
(En parentes: Jag har alltid utgått ifrån att såväl nutida som dåtida källor avsett sådana oljor som även kan användas som livsmedel. När jag tagit del av nutida diskussioner så inser jag att många, åtminstone idag, tänker på bergoljor, petra oleum. Jag tror inte att det fanns en medeltida handel med petroleum för belägringsändamål.)
Att försvarare hällde het/kokande olja på angripare är alltså inte så mycket myt som ett överdrivet påstående. Jag skulle inte ta upp det här om det inte varit så att det så ofta nämns med just kokande olja i huvudrollen.
5 kommentarer:
Läs Eugène-Emmanuel Viollet-le-Duc (jo, han hette faktiskt så).
Histoire d'une forteresse
https://archive.org/details/histoiredunefort00viol/page/n7/mode/2up
Eller för de som skolkade för mycket från franskan i skolan:
Annals of a Fortress
https://www.gutenberg.org/ebooks/41426
Mycket läsvärd trots sin ålder.
Jag läste den för kanske dryga dussinet år sedan med stor behållning. Strax efteråt så söker läraren till min då 9-åriga dotter en förälder som kan följa med vid en skolutflykt till ett närbeläget slott. Tja, varför inte tänker jag och anmäler mig. Uppgiften består i att hjälpa läraren att se till att inga ungar försvinner under den guidade turen. Vi möts vid skolan och lastar upp i bussen och åker till slottet ifråga. Väl framme går vi in och väntar på guiden som verkligen dröjer. Till slut ringer läraren och det visar sig att det har skett något missförstånd så ingen guide är bokad. Jag tror faktiskt läraren blev rätt impad när Hans utan förberedelser och utan att ha varit där förut hade en guidad tur av slottet där han pedagogiskt förklarade grunderna i fästningsbygge och belägringsteknik.
MVH
Hans
Jag har för mig att jag läst någongång, någonstans (källäget är katastrofalt) att man använde olja för att hälla på fiendens belägringsmaskiner för att sedan tända på. Även att man som angripare hällde olja på exempelvis portar för att elda upp dem. Någon som har hört om det eller ännu hellre har en källa på det?
Jag tror att du redan skrivit om det, för nästan tolv år sedan.
https://faktoider.blogspot.com/2011/11/kokande-olja.html
Sensemaker
Minsann! Hade glömt. Men frågan gäller fortfarande. Och jag formulerade den bättre den här gången.
Jag kan tänka mig att man helst valde olja eftersom det har högre kokpunkt och är klibbigare. Olivolja har (enligt en källa på nätet vars trovärdighet jag inte riktigt kan bedöma) betydligt lägre värmekapacitivitet så den borde överföra mindre värme per grad och kilogram till offret, men det hade man nog inte koll på. Däremot visste man förstås att olivolja var klibbigare, kanske också på det där med högre kokpunkt. Så jag kan tänka mig att man ansåg kokande olja bäst för syftet, men som du skriver var man nog inte så pigg att använda något som är tjänligt som energirik människoföda (och tjänligt för andra ändamål) som ett vapen när man är belägrad. Därför använde man nog hellre något som man bedömde som sämre för syftet men mer umbärligt.
Allt detta är förstås spekulation från min sida. Jag har inga källor.
Sensemaker
Skicka en kommentar