Luthers fläck

Hösten 1517 hade han spikat upp de där teserna och satt hjulen i rullning på allvar. Fyra år senare satt han med hemlig identitet och tryckte på borgen Wartburg i Thüringen. Inte för att "Junker Jörg" lät sig nedslås. Under det knappa år han tillbringade där läste och skrev han stridsskrifter i mängd. Dessutom översatte han Nya testamentet till tyska, eftersom en sådan behövdes.

Och så var det den där bläckfläcken.

När jag först hörde historien så framställdes det som att Luther sagt något i stil med att "i Wartburg kastade jag bläck på djävulen", en uppenbar liknelse som den naiva allmänheten skulle ha tolkat bokstavligt. Men historien är inte belagd riktigt så långt tillbaka. Den första versionen som hittats låter som den saga den är. Och någon "förklädd djävul" finns inte bland Luthers citat; med tanke på hur produktiv och välciterad han var under sin livstid så är det uppenbart att uppgiften kommer någon annanstans ifrån.

The first evidence of a story involving an inkwell dates to the end of the sixteenth century. In that version, a former Wittenberg student claimed to have heard that while Luther was at the Wartburg, the Devil, dressed as a monk, threw an inkwell at the reformer.

En sådan anekdot är ju mer än tacksam att, så att säga, förse med belägg. Särskilt som sådana även kan råkas hittas på andra orter inom Luther-turismen, som tyckte att det var onödigt att bara Wartburg skulle ha en djävulsk fläck.

In 1650 the first book to refer to an inkspot on the wall appeared, and thereafter the story told how Luther threw the inkwell at the Devil. Gradually, an inkspot appeared on the walls of other buildings where Luther had lived, and the story became a widely-known legend.

- Scott A. Hendrix: Legends About Luther, Christian History Institute #34 (1992)

Jag vet inte hur länge det dröjde innan man på de smärre fläckorterna tröttnade på uppdaterandet. Men vid sekelskiftet 1800 torde Wartburg ha varit ensam kvar. Det beror på en källa som utgör såväl belägg som spridare av uppgiften, även om DS-volymerna aldrig blev lika lästa som brödernas sagoböcker:

Doktor Luther satt på Wartburg och översatte Bibeln. Detta ogillades av djävulen, som inget hellre ville än att förstöra Den Heliga Skrift. Men när han gjorde ett försök tog Luther bläckhornet han använde sig av och och slängde det i huvudet på den onde. Än idag visar man upp kammaren och stolen som Luther satt på, och fläcken på väggen dit bläckhornet flög.

- Nr 562 i Jacob och Wilhelm Grimm, Deutsche Sagen vol II (1818)

Så här ser Luthers arbetsrum i Wartburg ut idag. På väggen en samtida bild av den skäggige och långhårige "Junker Jörg". Möblerna är inte i original, utom möjligen pallen, som är en fossiliserad ryggkota från en val. Om väggarna ser bedagade ut så kan det delvis bero på besökare som tagit med sig små souvenirer (om de inte, i en misstänkt katolsk eller rentav hednisk anda, sett dem som flisor av associerad helighet för att bota och förbättra ting i behov av bot och förbättring). Någon bläckfläck har inte synts till på länge.