2011-07-22

Korrespondens med en tankeläsare

Under en tid korresponderade jag med en person i ämnet medialitet och tankeläsning. Upprinnelsen var att jag i den populärvetenskapliga tidningen Vetenskap & Historia dömde ut djurprat som en sorts telepati.

Tankeläsaren i grönt, jag i svart.



Hej !

När jag ser på Din hemsida "faktoider" är det ju ingen tvekan om att Du har åstadkommit mycket. Men frågan är vilket värde det kan vara i det av de skrivningarna som kan vara vettigt.

Jag tänker på det som stod att läsa på sidan 64 i nr 2 av Vetenskap och Historia.


Där skriver Du bl a att "det finns ingen som lyckats utöva telepati med människor eller djur." Jag har själv erfarenheter av att det förekommer. Jag har erfarenhet av annat övernaturligt också.

Bara det avslöjar Dig själv som den humbug Du själv skriver om. Att Du låtsas Dig kunnig på områden som Du inte behärskar. Det Du skriver om utomjordingar är givetvis vettigt och jag håller med om att det verkar tokigt med placebo. Senare års forskning har dock visat att människan gärna låter sig luras av ofarliga preparat till att själv tillverka det som kroppen behöver. Men de uppgifterna har Du väl missat i allt Ditt sökande efter annan humbug.


Hej hej -- att folk påstår sig kunna utöva exempelvis telepati känner jag naturligtvis till, däremot inget fall där man lyckats belägga en faktisk förmåga. Ifall du menar allvar så kan jag varmt rekommendera VoF:s testkommitté "för undersökning av påstått paranormala förmågor", test@vof.se:

http://www.vof.se/visa-testkommitte

Om det konstateras att det är en faktisk förmåga så väntar 100 000 kr:
http://www.humanisterna.se/index.php?option=com_content&view=article&id=27&Itemid=49

Och här 1 000 000 dollar:
http://www.randi.org/site/index.php/1m-challenge.html


Nu berömmer jag Dig för att Du svarade på mitt brev om telepati od. Jag hade faktiskt inte trott att Du med Dina egenskaper skulle svara över huvud taget.

Det är ju bra att Du rekommenderar olika testforum, men jag skrev faktiskt till Dig för att Du skulle ha en chans att utöka Din livssyn och det närliggande.

Men uppenbart är Du inte intresserad av sådant som verkligen har hänt, för det skulle ju kunna störa Dina etablerade inställningar.

Till tidningen Vetenskap och Historia gjorde jag ett inlägg (eller fråga om man så vill) angående det som Du i nr 2 på sid 64 skrev om att tala med de döda.

Hade det varit för några år sedan, hade jag helt hållit med Dig. För när så lite kan förstöra en människa så att det blir som en levande död som det inte går att få någon kontakt med, hur skall man väl då få kontakt med en riktigt död?

Men sedan jag de senaste åren sett de medierna som programmet "DET OKÄNDA" visar i TV4Plus, har jag måst ändra uppfattning. Hur kan de berätta så mycket detaljer om de människor som levat där i trakterna och om vad de råkat ut för, när man först vid efterkontroll i kyrkböcker och liknande fått det bekräftat. Då kan det ju inte vara tankeläsning eller telepati (som Du ändå inte tror på) från efterlevande som har dem i minnet.

Skulle Du ha mod att ställa upp i det nämnda programmet med det medium som heter Terry och som är en fantastisk upplevelse? I utlandet finns ju vissa personer i Din stil som ställer upp för avslöjande. Du vet säkert vilken gammal gubbe som jag tänker på.

Men har glömt hans namn. Han var mycket aktuell för en massa år sedan.

Det sändes ju också "mediala" program från USA där ett antal medier får tävla med varandra. I ett program förra året var det två av de medierna som fick komma till ett hotellrum där det fyrtio år tidigare hänt en tråkig sak. De kunde exakt beskriva vad som hade skett. Det tredje av de tävlande kunde endast delvis antyda händelserna.

Den personen som kände till vad som hade hänt fanns i en helt annan del av byggnaden och studerade och bedömde medierna via TV-förbindelse. Han kunde alltså inte påverka dem själsligt. Men, som sagt, det hade Du ju ändå inte väntat Dig.


Nu blev det lite komplicerat. Vad var det frågan gällde?

- Jag skrev att det inte finns någon som lyckats utöva telepati med människor eller med djur.
- Du sade att det finns det visst.
- Jag föreslog då några instanser som kan testa sådant och skilja intressanta äkta förmågor från ointressanta sammanträffanden, självbedrägeri eller bluff.
- Då svarade du att det inte var det saken gällde: poängen var att jag skulle få en chans att utöka min livssyn.

Det tog bara ett replikskifte innan frågan gick från att gälla förekomsten av tänkbart paranormala fenomen till min personliga frälsning, eller något ditåt. Kan vi ta det från början?

Om du verkligen var lika intresserad av verkligheten som du tycker att jag borde vara, så vore du väl den förste att ta reda på vad det egentligen rör sig om. Påstådda medier som framträder i Det Okända - Vendela Cederholm, Lena Ranehag, Jörgen Gustavsson och vilka de är - kör enkla shower med enkla trick som vem som helst kan lära sig. Däremot är det inte säkert att jag alltid kan genomskåda dem, lika lite som jag kan avgöra hur magikern satte ihop det sönderrivna kortet m.m. Men det är därför det finns instanser som gärna sätter ihop test, och till och med belönar de som klarar av dem. Hur kommer det sig att inget medium ännu klarat av ett sådant?


Tack för att Du ännu en gång tagit Dig tid att besvara mitt klagomål att Du nonchalant i tidningen Vetenskap och Historia påstått att telepati mellan människor inte finns. Jag klagade också på att Du var för självsäker på att man inte kunde komma i kontakt med "den andra sidan" när jag är övertygad om att de programmen "Det Okända", som Du i nu erhållet brev helt dömer ut, är korrekt. Om detta senare skriver jag ett separat brev.

Observera att jag inte håller på med Din personliga frälsning utan jag ville bara att Du skulle veta något, som all Din kunskap till trots, är främmande för Dig.

Jag börjar med telepati och motsvarande.

När jag var i 12-14-årsåldern bodde vi i ett jättelångt gammalt hus som mina förfäder hade haft vagnmakeri i för hundra år sedan. Mina föräldrar köpte det när de skulle gifta sig och ordnade bostadslägenheter i vagnmakeriutrymmena. Där bodde därefter min mormor och mostrarna.

Vid det nämnda tillfället kom en av mostrarnas väninna på besök. Samtalet kom då in på vad den ene morbrodern skulle få tag på för en kvinna. Han hade varit änkeman i något år och fick nu nytta av sitt intresse för det täcka könet. Ett par hade han redan hunnit avverka. Då sade Greta, som väninnan hette:"Vi frågar det runda bordet!"


Jag var med, liksom övriga boende i huset, för där var inga låsta dörrar emellan oss och Greta kände vi alla.

Ett grönaktigt bord, som visserligen snarare var åttakantigt än runt, plockades fram. Jag behöver inte beskriva vad som sedan skedde med text, glas och händer.

Så frågades vad Hjalmars tillkommande skulle heta. Glaset stannade efterhand på bokstäverna som gav namnet INGAR, alltså med ett R på slutet. Det måste ju vara fel, sade de närvarande, för så kan ju ingen heta. Men svaret blev precis detsamma vid förnyad "körning".

Ett år senare presenterade Hjalmar sin nya tillkommande. Hon hette INGAR.

De levde sedan ihop i femtio år.

Hur förklarar Du bort detta?

När jag var i 18-årsåldern var mostrarna gifta. Klara bodde i utkanten av staden och Ebba mera i centrum. Hon hade man och en dotter på ca fem år.

En dag fick Klara en så kraftig ingivelse att åka hem till Ebba, att hon var tvungen att omgående ta sig dit.

När hon kom in i det stora hyreshuset och gått upp för den första stentrappan låg den lilla flickan där med en söndertrasad arm. Hon hade haft något glasföremål med sig, fallit och blivit illa skadad. Mamman hade tydligen inte observerat att flickan gett sig utanför dörren.

Hur förklarar Din klarsynthet denna underlighet att Klara blev kallad till hjälp på ett sådant sätt?

När jag var i trettioårsåldern var min yrkesbana rejält påbörjad. Det var inom tung kemisk industri. Jag hade ofta anledning att cykla runt på området och pratade gärna med olika kategorier. Visserligen klagade mina kolleger och framhöll att arbetare skulle man inte prata med. Men jag körde min egen stil och det fortsatte jag med decennierna ut.

Särskilt bra tyckte jag de var att resonera med en man som ständigt stod utomhus och reparerade lastpallar.

Så blev han pensionerad och jag hade ingen aning om var han blev av. Och hade ingen anledning heller att fundera, eftersom den tiden var förbi för oss.

Tio år senare cyklade jag ned till stadens hamnområde för att beställa storgatsten till den villan vi höll på att bygga. På den färden kom jag helt plötsligt att tänka på just den mannen. Jag vet ingen som helst anledning till att jag skulle tänka på honom.

Men efter att ha cyklat vidare några kvarter, så vem dök upp på en cykel på andra sidan gatan, om inte just denne pallreparatören!

Vi fick en rejäl pratstund.

Även om det givetvis inte var medveten telepati, så tog jag det i alla fall som ett tecken på att våra hjärnvågor kan nå ganska långt ibland. Att vissa människor skulle kunna utveckla en telepatisk kontakt tror jag därför är möjligt.

Nu har jag gett Dig tre exempel på varför jag klandrar Ditt förnekande att det kan finnas verkliga händelser som kan klassificeras som telepati.

Nu blev detta brevet så långt att jag skriver ett nytt inom området typ DET OKÄNDA"


Du antyder förvåning att jag inte nappade på Ditt förslag att kontakta den gruppen som testar olika underligheter. Och framhåller att det ju dessutom är utlovat en belöning.

Då svarar jag att jag har observerat tillräckligt av denna sortens "professorer" för att bli imponerad. Har de fått för sig att misstro en sak, är deras bortförklaringar många gånger rent löjeväckande. Det påminner mig om en grupp riktiga professorer som jag var tillsammans med vid Lunds Universitet. Jag var handledare för en kille som skulle bli doktor i psykologi. En värre röra hade jag inte tidigare upplevt. Ingen lyssnade på den andre och många pratade i munnen på varandra.

Och någon belöning är jag inte i behov av. Däremot är jag i behov av att påtala saker när de blir för tokiga.

I brevet till mig skriver Du att om jag verkligen var lika intresserad av verkligheten som jag tycker att Du borde vara, så vore jag väl den förste som skulle ta reda på vad det egentligen rör sig om.

Medan Du skrev det brevet till mig, så hade jag faktiskt gjort det. Jag har skrivit om Dig till TV4 som ansvarar för de programmen. Eftersom de "civila" personer som får besök av programmakarna och så småningom även ett medium, är angivna med både adress och namn, så kan ju vem som helst ringa och fråga dem. Det är ett av skälen till att jag inte haft någon misstanke att det är fusk. Och i synnerhet som mycket av det mediet sagt, kan bevisas i gamla kyrkoböcker. Som alltså mediet inte hade haft tillgång till.

Att Du jämför dessa medier med magikerna som kan sätta ihop sönderrivna kort, visar att Du måste använda ytterligheter för Dina bortförklaringar. Nu har TV4 skrivit till mig att de är intresserade av att Du får visa Dig på styva linan och avslöja deras program. De har sänt mitt brev vidare till den firman som åstadkommer programmen.

Det var väl inte illa om Du fick rensa upp i vidskepelseljungeln.

Jag har varit mycket förvånad över att de religiösa samfunden inte ljublar över program som bekräftar att det finns något "efter detta". De har ju så många andra härliga beskrivningar på både himmel och helvete. Som de får folk att tro på.

Men de religiösa jag känner är förbjudna att se på sådana program. Det var väl nästan så bra att Du bara av det skälet skulle "bli frälst". Som Du uttryckte det.


> Eftersom de "civila" personer som får besök av programmakarna
> och så
småningom även ett medium, är angivna med både adress
> och namn, så
kan ju vem som helst ringa och fråga dem. Det är ett
> av skälen till att jag
inte haft någon misstanke att det är fusk.

Här har du några exempel på hur det kan gå till:
http://www.vof.se/folkvett/20063terry-evans---mastare-i-cold-reading

> Nu har TV4 skrivit till mig att de är intresserade av att Du
> får visa
Dig på styva linan och avslöja deras program. De
> har sänt mitt brev
vidare till den firman som åstadkommer
> programmen.


Tack för påstötningen. Jag skulle bli förvånad om det blev någon respons eftersom det sannerligen inte är någon nyhet för TV 4, Nordisk Film, Caroline Giertz eller någon annan inblandad att det finns folk som vet vad de håller på med. (Under 2007 debatterade Giertz medier på VoF:s forum.) Men vi får se.


När Du har sådana ideal som Carl von Blixen förstår jag helt Din kunskap om vad som finns mera. Den mannen har jag observerat tidigare och hans vedervärdiga bortförklaringar har tydligt visat vad det är för en.

Det han skriver om Terry är helt missvisande. Så många program jag sett med Terry, så inte mjölkar han de han besöker. Snarare har jag förvånats över att han pratar ytterst lite med dem. Han får direktkontakt med andevärlden.

Hur kan han mjölka personerna på sådant som de inte vet utan som programpersonalen sedan får bekräftelse på i kyrkoböcker som Terry knappast kan ha läst. Han kan berätta om hädelser för kanske hundra år sedan och som visar sig vara riktiga.


Carl von Blixen är inget "ideal". Han gör en redogörelse som jag håller med om till fullo efter att ha sett programmet. Var gör han fel?

Om jag säger att du har en avliden kvinnlig släkting som börjar på A? Hajar du till? Om inte, B då? C, D..?

Om medier verkligen kunde tala med döda skulle de väl säga namnet direkt. Inte hålla på och fiska efter information, pröva sig fram, se reaktioner och återanvända material. Om medier verkligen kunde tala med döda skulle de inte vara beroende av betraktarens välvilja.

Jag bryr mig verkligen inte om ifall du förstår detta eller inte, men har du något argument mot det?

Han kan berätta om hädelser för kanske hundra år sedan och som visar sig vara riktiga.

Kan han prata med Hitler?

Eller någon annan historisk person som är intressant för fler än de närmast sörjande?

Eller för polisen. Ifall du hört att spanings-programmen varit framgångar så är det lögn. Om de varit det hade det varit fantastiskt. Nu är det ett sorgligt geschäft.


Om det är som Du skriver. är jag givetvis tacksam för att få kunskapen om det. Men då är det ju skam om programmen fortsätter att sändas. Jag har just skrivit till TV4 om det.

Har Du orkat läsa mitt långa brev om Telepati. Där är det ju jag själv som är delaktig och kanske svårt för Dig att förklara bort.


> Hur förklarar Du bort detta?

Den enklaste förklaringen är att vi minns meningsfulla, "lyckade" sammanträffanden men inte de övriga. Pröva att ställa hundra frågor till "anden i glaset" och se hur många som slår in.


DIN SKUGGBOXNING SLÅR ALLA REKORD!!!!!!!!


OK, men du har inget som helst minne av hur ofta metoden misslyckats? Eller som du tänkt på personer utan att de dykt upp, etc? Om du funderar på den saken så har du den enklaste förklaringen.

Jag säger inte att det är den faktiska (som du gör).


Det är tråkigt att Du inte fattar hur inskränkt Du är. Jag måtte väl veta att jag oftt tänker på personer utan att träffa dem. Men just den nämnde personen hade jag ju ingen anledning att tänka på. Du får skatta Din tur lycklig att Du inte behöver träffa mig fastän att jag tänker mycket på Dig.

Självfallet är jag helt övertygad om att de flesta "rundabordsfrågor och liknande" blir misslyckade. Men här var det ju ett alldeles speciellt namn som kom frm och dessutom två gånger. Och att det kom ett år i förväg.

Likaså fick min moster beskedet att omedelbart ge sig av till sin syster innan det hade hänt, den nämnda olyckan. Men sådana saker är Du och Dina gelikar bra på att bortse ifrån.
Likaså är utan kommentar det jag skrev om de amerikanska programmen där även tvivlare måste erkänna mediers kompetens. Jag skrev exempel till Dig som Du givetvis nonchalerade.


Jag nonchalerar dem inte men jag har varken tid eller lust att gå igenom hur mycket material som helst. Mediernas tekniker är, som sagt, enkla och lätta att följa när man får se dem dokumenterade i sin helhet. När man ser dem i nerklippt skick, eller när man minns dem efteråt, så är det ju bara träffarna som räknas - vilket du själv konstaterat.

Här är ett gott exempel på hur kass "cold reading" kan te sig när den misslyckas, vilket även duktiga i gebitet som van Praagh kan råka ut för.

http://www.youtube.com/watch?v=t07UzTcApMI

Jag tror på verkligheten. Den är tillräckligt fantastisk utan luftslott.


En tid senare hörde han av sig igen:

Nu måste jag, om än motvilligt, konstatera att i varje fall ett av Dina påståenden är riktiga. Det gäller TV-programmet "Det okända".

Under åtminstone en månad nu har jag sänt flera brev till både TV4 och till progammakarna som gör programmen, att Du inte bara påstår att de sänder bluff utan också namnger i en tidskrift namnen på de bluffande aktörerna.

Eftersom de inte svarar, måste jag ta det som ett bevis för att Du har rätt.

Min princip är att erkänna om jag har fel och berömma, om jag kan, de som har rätt.

Därför berömmer jag nu Dig.


Jag fick även en kopia av det brev (pappers-) han skickat till Myndigheten för Radio och TV:

Betr: Anmälan av TV-programmet DET OKÄNDA i TV4plus.

Under många år har rubricerade program sänts i TV, den senaste perioden i TV4plus.

Vi har under nästan hela tiden varit uppskattande tittare och ansett att programmet är inte bara intressant utan också ger många människor tröst. Givetvis har vi trott att det som visades också var helt korrekt och sanningsenligt.

Så kom för någon månad sedan en av de populärvetenskapliga tidskrifterna som jag prenumererar på. Den heter Vetenskap & Historia. Skribenten Peter Olausson har där varje månad två uppslag där han redogör för myters sanningshalt respektive program och personer som bluffar oss. När han fördömde program liknande Det Okända, blev jag sur på honom. Vi hade ett tag en intensiv brevväxling där han vidhöll sina åsikter.

Min önskan var att han skulle ställa upp i det programmet och få bekräftelse på att det inte var bluff. Om det skrev han till mig att det är ingen risk att de kontaktar honom, för de vet själva att det är ett bluffprogram.

Under tiden skrev jag flera brev till både TV4 och programframställaren. Det enda svar jag fick var från TV4 att de sänt mina brev vidare till programföretaget. Men inte ens de brev jag skrev direkt till programföretaget blev besvarade.

I nästa nummer av den nämnda tidskriften, nr 4 på sid 63, skrev han i klartext ut namnen på de bluffande medierna. Även det påtalade jag direkt för programmakarna men utan reaktion.

Således måste jag konstatera att det nämna programmet missleder människorna i tron på något väsentligt. Genom bluffande medarbetare (medier) framhåller de att verkligheten är en annan än den är. Ingen vet hur det är, men då skall man ej heller ha rätt att påstå något felaktigt.

Om det verkligen varit substans i programmet, hade de ställt upp på min uppmaning att låta en officiell kritiker konstatera det.

Med hälsningar.

---

(Visserligen får jag snart reda på sanningen, är 88 år. Men jag förväntar mig inte ha någon chans att komma tillbaka och tala om den.)

Jag har givetvis skrivit till Peter Olausson och bett om ursäkt för att jag beskyllt honom som en bluffmakare. Hans påståenden är uppenbart riktiga.

2011-07-21

Guillou

Tore Kullgren hittade två spridda oriktiga uppfattningar rörande Ondskan: Vilken internatskola som målas upp med mörka färger, och att boken skulle ha varit Guillous debut.

Den första uppgiften har jag ingen egen uppfattning om, men snabbkollar visar att den felaktiga är någorlunda spridd. Den internatskola som Guillou kallar Stjärnsberg i boken blev nedlagd. Den andra han gick på lever i välmåga, och jag läser på deras hemsida att Guillou hälsat på vid tillfälle.

Jan Guillous debutroman Ondskan kom 1981 och räknas redan som en klassiker inom den moderna svenska litteraturen.

- Bokus.com: Ondskan

Den andra uppgiften känner jag igen, och hade också svarat fel om jag fått frågan. Men Ondskan var hans tredje bok. Debuten från 1971 hette Om kriget kommer. Samtliga var "dokumentära romaner".


Tore skriver om Faktoider: Guillous skola och debutroman


Bonus: Om Jacques Brels bror heter Kjell Brel måste väl Jan Guillous bror heta Jean Guillou.

2011-07-20

Den osannolika atombomben

Efter en beskrivning av hur uranatomer kan klyvas av neutroner tar man upp det faktum att den s.k. fissionen inte bara transmuterar grundämnet och avger energi, utan även att fler neutroner skickas vidare:

Dessa extra neutroner, som verkligen ha upptäckts, ha gett anledning till mycken förskräckelse, som emellertid ha slutat på ett tillfredsställande sätt. Man kom nämligen att tänka på att sådana neutroner, om de genom fission bildades inuti ett stycke uran, borde kunna reagera med andra urankärnor och på så sätt åstadkomma nya kärnklyvningar, vilka i sin tur ge upphov till nya neutroner.

På så sätt skulle det kunna hända att reaktionen tog ett explosionsartat förlopp, så att hela den fantastiskt stora fissionsenergien i ett uranblock på några hundra ton - så mycket måste man enligt en överslagsräkning ha, för att explosionen skulle komma igång - frigjordes på en bråkdel av en sekund. Mot en sådan explosion vore de värsta sprängbomber endast barnlek, den skulle kunna förstöra ett helt land.
Lyckligtvis gav en närmare undersökning det resultatet att en sådan uranbomb efter all sannolikhet aldrig kommer att kunna framställas. Bohr kunde sålunda på teoretisk väg visa att den fissionsprocess, som skulle kunna ge upphov till en dylik explosion, inte härrör från den vanliga uranisotopen med masstalet 238 utan från en mycket sällsynt uranisotop med masstalet 235. Även om jordytan skulle innehålla nog av denna uranisotop till att framställa en uranbomb, och även om den oerhört svåra proceduren att skilja densamma från den vanliga isotopen skulle lyckas, tycks processen enligt de nyaste undersökningarna inte förlöpa så att man bör vänta sig någon explosion.
Senare ha ett par amerikanska forskare genom en partiell rening av små mängder av denna isotop kunnat visa att Bohrs slutsatser äro riktiga. Av det sagda följer inte att ett mera moderat utvinnande av fissionsenergien skulle ligga utanför möjligheternas gränser.
- Vi och vår värld (Svenska Röda Korset 1941), sid 352-353

Redan 1939 började tyskarna att klura på en atombomb. De lade ner projektet 1941, strax innan amerikanerna påbörjade sitt Manhattan (att detta skulle ha varit en direkt orsak av brevet från Einstein-Szilard är en myt jag tagit upp i bloggposten Einsteins atombombs-brev). De negativa resultaten ovan torde därmed inte vara någon sorts avsiktlig mörkning.

I efterhand kan man tycka att sölandet var märkligt. Borde inte militärer och politiker prioritera världshistoriens överlägset kraftfullaste vapen skyhögt?

Men det berodde på att bilden ovan var den allmänna: en "uranbomb" var en teoretisk möjlighet, inte en praktisk. Det var därför tyskarna inte ansträngde sig särskilt mycket. Amerikanerna trodde att tyskarna jobbade frenetiskt, och såg sig därför tvungna att hänga med. Atombomben kom till på grund av en missuppfattning.

Vad uppgifterna ovan beträffar så är "mycket sällsynt" ett alldeles för vagt begrepp för att kunna användas i sammanhanget; U-235 utgör 0,7 procent av allt uran. Inte jättemycket, men inte som radium precis. (Man kan fundera på hur utvecklingen sett ut om en atombomb krävt kilovis av detta ytterst dyrbara ämne.) Att separera isotoperna var onekligen en synnerligen krävande procedur. Å andra sidan krävdes inga hundratals ton: Little Boy klarade sig med 64 kilo.

Notera även att "ett mera moderat utvinnande", dvs. kärnkraft, antas ligga innanför möjligheternas gränser. Det var också därför tyskarna fortsatte arbetet med en sådan ända fram till krigets slut.

2011-07-19

She's poison to insects

Hon är giftig för insekter

En ung kvinna i Clyde har den märkliga förmågan att vara giftig för insekter. Så fort en fluga, mygga, ett bi eller annan insekt biter eller sticker henne så faller den död ner. Bettet lämnar bara en liten prick utan den vanliga uppsvällningen eller inflammationen.

Läkare säger att det beror på en säregen egenskap hos hennes blod, ett resultat av en tidigare förgiftning från någon insekt.
- The Minneapolis Journal, 26 juli 1901

Såna här "tro't om ni vill"-notiser brukar gälla ointressanta och/eller otroliga saker, som Jesus i en omelett eller folk som kan se auror etc. Men den här "superkraften" gillar jag verkligen.

2011-07-18

Lördagsfråga: Försvunnelser


  1. STS-135: Atlantis påbörjar det sista uppdraget. Det avslutas om några dagar. Sedan är de nuvarande rymdfärjorna historia.
  2. Tammy Wynette, countrystjärna med höjdpunkt på 70-talet. Fick en oväntad comeback 1991 när icke-countrybandet KLF hade med henne i Mu mu-hitten Justified and Ancient. (Bland blandade småklipp i videon är några från KLF:s knepiga långfilm The White Room.)
  3. Ys är i princip ett keltiskt Atlantis. Det är knappast någon uråldrig saga, första belägg är från 1600-talet. Inte för att idén om en stad som slukas av havet har någon särskild verkshöjd i mänsklighetens historia, särskilt som det avgjort inträffat då och då... Jo, och så finns det några dataspel som heter Ys, varifrån skärmdumpen är hämtad.
  4. Lemurer. Gav på 1800-talet namn åt en vetenskaplig - just så - teori som förklarade zoologiska och botaniska anomalier i djurvärlden kring Indiska oceanen (hur kommer det sig att lemurer finns på Madagaskar och i Indien men ingenstans däremellan?) med en mellanliggande och sedemera försvunnen landmassa. Sedan dess har vetenskapen fått plattektonik, och Lemuria övergått till kristalltokarnas vård.
Atlantis, Mu, Ys och Lemuria - de satte Magnus utan särskilda problem.


På förekommen anledning kan jag ju påpeka att jag inte har en aning om hur jag själv skulle prestera på dessa frågor, men det är kanske lika bra att inte veta... Däremot har de med åren samlat några riktigt vassa knivar bland er, vars ibland nästan övernaturliga förmåga att spåra även de mest absurt långsökta samband fått mig att höja svårighetsgraden allteftersom.

2011-07-17

Den påhittade mästerfilmaren

Idag är Peter Jackson världskänd som Sagan om Ringen-regissören. 1995 blev han känd för något helt annat. Åtminstone i Nya Zeeland.



Forgotten Silver handlade om hur Jackson och filmarkollegan Costa Botes hittar gamla filmer. När de går igenom materialet tappar de hakan. Upphovsmannen visar sig vara en Colin McKenzie. Idag är han helt bortglömd, men på sin tid var han med om en rad historiska händelser, i den mån han inte bidrog till dem själv. Så uppfann han ljudfilmen och färgfilmen, han filmade landsmannen Richard Pearse och bevisade därmed att denne verkligen flög märkesåret 1903, han var med vid Gallipoli och filmade striderna där, och till slut kom han till det spanska inbördeskriget - där kameran rentav dokumenterade McKenzies egen död.

En sensation! Eller? Tveklöst, om det varit sant. Men det var det naturligtvis inte.

Vilket det tog ett tag innan hela den nyazeeländska TV-publiken förstod. Och när de insåg hur det låg till, blev alla inte lika glad. Så att säga. Jag är naturligtvis mest nyfiken på de riktigt ilskna. Man får inte luras!

Letters to the Editor: negative response

Afterwards the radio was crammed with people wanting to express their delight at the extraordinary story that in a brief 70 minutes gave us a hero, gave us an extraordinary past and also showed 'proof' that we were the first nation to fly. I know that everybody was fooled, so I am not embarrassed to admit I was too and I don't think it's funny. It has made me unable to trust anything that TV1 puts on again.

- En tittare som inte begriper att han blivit klokare

Jag har inte sett filmen i sin helhet. Det ska naturligtvis åtgärdas.

2011-07-15

I väntan på Sputnik

När man berättar om hur världen hösten 1957 fick besked om ryssarnas satellit, så poängteras ofta förvåningen. Att ingen, ens på höga politiska och militära nivåer, förväntade sig något sådant. Jojo.

En gång inom en icke allt för avlägsen framtid kommer ni, då ni går ut i den klara morgonen, som ännu bidar solens uppgång, att få se en ny stjärna på himlen, klarare än morgonstjärnan. Men den kommer inte att likna någon stjärna ni sett förut, ty den här "himlakroppen" rör sig fullt förnimbart över himlavalvet.
- Poetisk vision i Tekniken idag 1956 (1955), årsbok för tidningen Teknikens värld

"We have created the rockets and all the equipment and instruments necessary to solve the problem of the artificial earth satellite."
- Den sovjetiska vetenskapsakademiens ordförande intervjuas av Pravda vilket citeras av New York Times den 2 juni 1957

Många som inte kände till sådana uttalanden eller tog dem på allvar var utan tvivel överraskade. Andra som gjorde det var utan tvivel överraskade av att det var proletärernas efterblivna paradis som stod för prestationen, inte minst sedan USA därpå gjorde flera misslyckanden i rask följd. Att ingen utanför von Braun-folket (eller hur man ska uttrycka det) förväntade sig en konstgjord satellit är dock osant.

Denna faktoid tog jag upp i bloggposten Sputnik x 3.

Se även Dwayne Day, The Sputnik non-surprise, The Space Review, 8 september 2009

2011-07-14

Upp flyga orden

Den klassiska frasen "scripta manent, verba volant", som i vår tid har kommit att betyda "det som är skrivet blir kvar, det som talas försvinner i luften", betydde förr raka motsatsen. Det myntades som en hyllning åt det talade ordet, som har vingar och kan flyga, jämfört med det tysta ordet på sidan som är orörligt, dött.

- Alberto Manguel, En historia om läsning (Ordfront 1999), sid 51

Intressant. Om det är sant. Är det sant? Jag hittar inte ens något antikt sammanhang (eller när "förr" nu inträffade) där det används, än mindre det första kända. Upphovsmannen var heller inte enkelt, på Wikipedia nämns en viss senator Caius Titus, men det kommer med en i sammanhanget ovanlig varning "according to most sources".

2011-07-13

Utveckling och övertro

The Chinese were generally puzzled as to how it was possible for people who are able to build locomotives and steamships to have a religion based on a belief in devils, ghosts, impossible miracles, and all the other absurdities and impossibilities peculiar to the religion taught by the missionaries.

- Hiram S. Maxim, Li Hung Chang's Scrapbook (1913)

Den begåvade mångsysslaren Hiram Stevens Maxim - mest känd för kulsprutan, men som även studerade mångahanda andra ting - gav ut en bok vari han försökte visa kineserna att alla västerlänningar inte är dårar (hans egen formulering). Titelns Li var en kinesisk general som levde 1823-1901 och tydligen formulerat sin förvåning enligt ovan. Jag har inte funnit någon text att studera närmare, och exempelvis ta reda på huruvida Maxim riktade sig mot religion i allmänhet eller kristna missionärer i Kina i synnerhet, eller i vilken mån Li kände till sina landsmäns vidskepelser, som även på den tiden var legio.

2011-07-12

Heta vax

WARNING: Historical recordings may contain offensive language.

- Disclamier på National Jukebox

National Jukebox är en samling med uppemot sekelgamla skivor, fonograf-rullar och andra inspelningar som digitaliserats och lagts ut av Library of Congress. Här finns mängder av musik: självaste Caruso (som var öppen för modern teknik och gärna sjöng in i fonograftratten), en hel del låtar på svenska (inspelade och marknadsförda i USA för "emigrantpubliken") m.m. Liksom en del annat material, som inspelade tal. Och måhända det här och där finns en del som en del finner det mödan värt att irritera sig på.

Emigrant- och sporthumor: Charles G. Widdén om base ball (24 september 1923)

Cylinder Preservation and Digitization Project är ett liknande projekt på University of California. Prima tips från Engan i bloggposten om Cotton Eyed Joe. En pärla är My south polar expedition där Shackleton själv läser innantill. Jomen.


Vad uttrycket "heta vax" beträffar har jag för mig att man en gång i tiden värmde vaxet på skivan/rullen när det skulle spelas in. Vet inte om det stämmer eller om uttrycket kommer därifrån.

2011-07-11

Lördagsfråga: MGN


  1. Prins Karim, Aga Khan IV, nämligen den nuvarande imamen av en ismailitisk gren av shia (för att förenkla). Han lär också vara ättling till profeten själv i rakt nedstigande led (för att förenkla igen). Grejer.
  2. Franklin D. Roosevelt i en något yngre upplaga än vi är vana att se honom. Inte för att det blev svårare, en del är sig lika i alla åldrar.
  3. Lyndon B. Johnson levererar ett s.k. Johnson treatment; "an almost hypnotic experience [that] rendered the target stunned and helpless" som jag hittade i WP:s LBJ-artikel.
  4. Mao Zedong, där familjenamnet föregår personnamnet. "Ordförande Mao" är alltså inte så familjärt som om vi skulle säga "statsminister Fredrik".
Aga, FDR, LBJ, Mao. Steamboat Willie tog den lätte.

2011-07-10

VoF, pseudovetenskapens tåtrampare

Lite information till nytillkomna läsare av denna blogg.


En gång i tiden var det en som hävdade att Gamla Uppsala skulle ha varit identiskt med Atlantis. Det är ett klassiskt stolleprov som många skrattat och häpnat åt sedan dess. Vad färre verkar ha klart för sig är att det än idag går runt folk med minst lika stolliga åsikter, och som till skillnad från gamle Rudbeck har inflytande över dagens sjukvård, opinion och politik.

Häromdagen tog Christer Fuglesang med flera en rejäl överdos sömnmedel i Almedalen. Att de klarade sig beror på att preparatet var homeopatiskt, vilket innebär att det saknar effekt (jo, faktiskt; läs en Snabbkurs i homeopati för de bisarra detaljerna).

De som arrangerade "självmordsförsöket" var föreningen Vetenskap och Folkbildning, VoF. Jag har varit medlem där ett bra tag, och har de senaste åren suttit i styrelsen.

Föreningen är, enkelt uttryckt, för vetenskap och mot pseudovetenskap, vidskepelse och övertro. Vill du tro på vad du vill? Klart att du får - vi är ingen åsiktspolis, vad som än påstås i frågan - men om du försöker att påstå något utan att ha belägg för det så är det naturligtvis en helt annan sak. Det gäller i än högre grad om du vill påverka folks väl och ve; som att få skattesubventioner för ockult sjukvård (antroposofernas Vidarklinik), få 1 Mosebok jämställd med evolutionen (kreationister lite varstans), få acceptans för homeopati (Patrik Sjöberg, otroligt nog), få föräldrar att inte vaccinera sina barn (Vidarkliniken igen) osv.

Föreningen skiljer sig från de flesta andra på så sätt att det finns få som är mot lika mycket som vi. Homeopati, astrologi, ayurveda, slagrutor, Bermuda-triangeln, biodynamisk odling, folk som talar med spöken, kreationism, scientologi, förintelseförnekande, vaccinationsmotstånd, klimatskepticism, evighetsmaskiner och så vidare; allt sådant är frågor som kan avgöras vetenskapligt, och där det av olika anledningar finns folk som helst inte gör just det.

Men en sådan dagordning - i praktiken ändlös, det finns hur mycket som helst och nytt tillkommer ständigt - är det inte konstigt att man skaffar sig fiender. De dyker upp mest överallt, i kommentarsfält på nätet, vårt välbesökta forum, bloggar som denna eller deras egna, ett exempel till. Deras färdigheter i att debattera går givetvis utmed hela skalan, från mycket skickliga till det bottenlösa träsket. Kritik, skäll och hot blir snart lika självklara delar av tillvaron som källkritik och kritisk granskning av de egna uppfattningarna. Vetenskap i koncentrat, enkelt uttryckt.

Inte för de fega, men för de skeptiska. VoF: Bli medlem!


Länkar:
SvD där en flane till homeopat försöker att försvara sin irrlära
VoF-bloggen där kritiken avvisas

2011-07-08

Astronautens homeopatiska självmord

Inför ett hundratal nyfikna Almedalsbesökare drack Christer Fuglesang sin överdos av sömnmedlet Coffea Alfaplex i eftermiddags.
- Jag mår alldeles utmärkt. Jag kan väl säga att jag känner mig varken bättre eller sämre än strax före den här överdosen, sade han efteråt till SvD.se:s reporter på plats.

- Fuglesang genomförde sitt "självmordsförsök", SvD 7 juli 2011

Att påvisa hur värdelösa homeopatiska medel är genom att ta en rejäl överdos "sömnmedel" är en klassisk demonstration. Jag vet inte vem som först kom på idén, men James Randi har utfört den otaliga gånger, och jag har själv fått tillfälle att utföra den inför publik.

För den bredare allmänheten och media var den tydligen ny. När VoF dessutom fick med sin kanske mest namnkunnige medlem, den svenske astronauten, i Almedalen så blev det en bra grej. Vi som bemött kvacksalveri vet hur debattglada förespråkarna är, det tog inte lång stund för SvD:s artikel att få ett fyrsiffrigt antal kommentarer (här).

Man kan hoppas att fler härmed fått upp ögonen för vad homeopatin går ut på: ingenting (snarare än att vara en variant av "naturmedicin" el.dyl.). Kanske rentav Patrik Sjöberg, som i SVT Debatt uttryckte förvåning över att homeopati jämställs med healing. Men de står på precis samma hylla i det vidskepliga skafferiet.

Att homeopati är märkvärdigt populärt inom idrotten gav mig f.ö. impulsen att ge en Snabbkurs i homeopati, tillägnad Yannick Tregaro med kolleger.

2011-07-07

Ännu en Bonnier-bok

Bonniers är Sveriges rikaste förlag. De tycker tydligen inte att de har råd med språkkunniga korrekturläsare. Det här är en skam för vad som i allt för mångas ögon fortfarande är en symbol för litterär smak och traditionstyngt förlagsarbete: de gav ju för helvete ut Strindberg osv osv.

- Ännu ett Bonnierfiasko: Vertigomannen korrekturläser sid 1 ur Wallentin, Strindbergs stjärna

Jag håller inte med om alla Edenborgs markeringar, men några. Då är jag mer nyfiken på vad han skulle ha att säga om Jens Lapidus verk (köp fler röda pennor?). Och i artikeln i senaste Filter, som utifrån den redaktionella misshandeln - eller vad man ska kalla det, när man genom att inte göra sitt jobb låter författaren göra bort sig och skämmer den gemensamma produktionen - läser jag även om Stieg Larssons tunga trilogi; vilket väl visar att vad publiken än vill ha, så är det i första hand inte säker redigering. (Jag har läst mycket av Larsson som jag gillar, men inte Millennium.)

Detta samtidigt som jag ger klartecken till att låta mitt nästkommande verk gå till tryck, på annat Bonnier-förlag. Den har korrekturlästs och faktagranskats, kan jag lova. Och är det något som inte håller måttet är det, givetvis, mitt fel och ingen annans.

2011-07-06

Den omöjliga soffan

I Dirk Gently's Holistic Detective Agency, som jag f.ö. nog föredrar framför någon H2G2-bok (men jag är inte säker) förekommer en soffa i en trappa. Den kommer inte upp, och den kommer inte ner. En som räknade på fysiken kom fram till att soffan inte hade kunnat komma dit den var; den var en anomali.

Nu har jag stött på samma fenomen på riktigt: en säng som inte kunde tas ner från den våning där den befann sig. Varken trappa eller fönster tillät något sådant.

Hur hade den kommit dit då? Sedan den kommit upp hade huset och trappan byggts om. Så var det med den saken. Det var också en sådan händelse som en gång inspirerade Douglas Adams till episoden. Nu får den en helt annan sorts lösning i boken, men det är en annan sak.

2011-07-05

Om den vårdslöshet hvarmed fornminnen behandlas

För flera år sedan höll fornforskaren m.m. Holmberg ett föredrag i d.v. konstnärsgillet, "om den vårdslöshet, hvarmed nordens minnesmärken i allmänhet behandlas; hvarjemte han särskildt lade de på sommarfärder utresande konstnärerne på hjertat, att hvar de kunde komma öfver, afteckna de qvarvarande lemningarne, på det att, när en 100 år härefter man kunde antaga att intet spår af våra minnesmärken är till finnandes, så vida förstörelsen skulle fortgå som hittills, vi åtminstone kunde (i afbildning) uppvisa hvad vi af dessa dyrbara minnesmärken egt."
- Ur förordet till G. Brusewitz, Elfsyssel (1864)

Älvsyssel är ett gammalt norskt namn på södra Bohuslän, "G. Brusewitz" är förvisso inte Gunnar utan Gustaf (släkt? vet ej) och Holmberg, sist men inte minst, är Axel Emanuel som var den förste att beskriva Bohusläns fornminnen på allvar.

Det var alltså A. E:s varning som fick Brusewitz att ta till pennan, vilket var bra. Även om en beskrivning från 1800-talet verkar sen när det gäller ett fornminne från bronsåldern, så kan det mycket väl vara oerhört värdefullt, nämligen i de fall som minnet ifråga idag är just ett minne; bortodlat, rivet, återanvänt...

Pieteten rörande sådana ting har verkligen varierat å det grövsta genom tiderna. Sådant som vi idag knappt vågar släppa fram arkeologer med ekorrhårspenslar till, kan för bara några generationer sedan ha setts som potentiell schaktmassa och inget mer. Det går heller inte alltid att skylla på andra; när Colosseum liksom Bohus fästning använts som stenbrott, så har det varit av folket i trakten. Och många har påpekat att när en mängd gamla stadskärnor blev grus under kriget, så såg vi i Sverige själva till att få det fixat några år senare.

2011-07-04

Lördagsfråga: Mac(k)


  1. Richard Dean Anderson i en roll strax innan han blev MacGyver.
  2. T.v. Dag Stålsjö, som gjorde Västgötaskolan känd för allmänheten, t.h. Mac Key, en av de som utvecklat det hela. (Det var ingen ny idé på 80-talet, även om man kunde få det intrycket.) Här en scen där de konstaterar att s.k. rödjord är järnhaltig.
  3. Judas Mackabaios var en upprorsledare som fått två böcker i GT, de räknas dock som apokryfiska i protestantiska kyrkor.
  4. Speedee var en tidig McDonalds-maskot, som jag skrev i bloggposten McDonalds 1955?

Det satte Dennis lätt och snabbt.

2011-07-03

1901 års flygmaskiner

Flygmaskiner för de som har råd

För tvåtusen dollar får du en flygmaskin på den öppna marknaden

Bridgeport, Connecticut, 17 november - Inom ett halvår kommer en flygmaskin att börja säljas för $2000, om Gustave Whitehead från staden får som han vill. Mr Whitehead säger att han har fått projektet finansierat och är säker på framgång. Han har nu femton mekaniker i arbete.

För sex månader sedan gjorde Whitehead, vars namn är anglifierat från Wilskopf [sic; de menar Weisskopf], de första testerna av en maskin, vars principer tillämpats i en modell som han säljer till envar som är intresserad. Whitehead avslöjar inte namnet på den som pengarna kommer ifrån, men han har ofta besökt verkstäderna och sägs bo i New York. Maskinen drivs med ånga och mycket stora [immense] vingar och en propeller för den genom luften. En bil används för att få upp den i luften.

Whitehead berättar att när han först fick idén till en flygande maskin hade han tänkt på hur fåglar springer en kort sträcka för att få fart innan den lyfter, och därför tog han till bilen. Han är säker på att hans maskin kan komma upp i 70 km/h och säger att han redan färdats så fort i hans gamla modell. Maskinen kommer, säger uppfinnaren, att kunna ta sex personer.

- The San Francisco Call, 18 november 1901

Tysk-amerikanen Gustave Whitehead sägs ha lyft med en flygmaskin i augusti 1901 och några gånger därefter. Påståendet cirkulerade som synes vid denna tid, men inte i närheten så mycket som man hade kunnat förvänta sig. Snart nog skulle han glömmas bort, och han verkar inte ha arbetat för att få upprättelse; han dog 1927.

Däremot fanns och finns det andra som stred för honom. Som han som 1934 intygade att han och Whitehead redan 1899 flugit en halv mile i en ångdriven flygmaskin. Eller Stella Randolph som i flera böcker argumenterade för att Whitehead borde tillskrivas den ära som annars ges bröderna Wright. Whitehead-apologeterna är en sorts flyghistorisk Västgötaskola; de är få och har klent på fötterna, men hittar då och då folk som är nyfikna på det förment omstörtande budskapet.


Whitehead med sin lilla dotter intill Maskin nr 21: "the very image of how a proper flying machine of that time should appear".

Hur var det med beläggen då? Tidningen American Inventor utlovades fotografier, av "Maskin nr 22" i luften. Whitehead hade tagit bilder i januari 1902 men tyckte inte att de hade blivit tillräckligt bra för att publiceras. Eller var det för att han föredrog att flyga på natten för att undvika folksamlingar? Eller, för att ta hans mest briljanta argument, så gick det inte att fotografera hans flygande maskiner eftersom de gick för fort ...

Ifall det inte har framgått så ansluter jag mig till konsensus i branschen: Gustave Whitehead var en habil men inte briljant konstruktör, han hade avgjort mytomana drag, och berättelserna om hans flygturer 1899, 1901 och 1902 är påhitt.

Artiklar som den från 1901 kan tolkas som att pengar kunde ha varit ett motiv för att frisera sanningen. Jag har inte sett att detta tagits upp i nämnvärd omfattning i debatterna.


Utöver självklara Wikipedia rekommenderas sajten Flying Machines (citerad i bildtexten ovan) för läsning om Whitehead, som verkar ha varit minst lika märklig som några av hans maskiner.

Fler fotnoter i flygets tidiga historia i bloggposten Den första flygmaskinen - inte.

2011-07-01

Vetenskap och Fernet



Fernet Branca har blivit en grej bland svenska skeptiker. Hur kommer det sig?

Kvällen den 22 maj 2007 träffades ca 10 göteborgska skeptiker. Vi hade umgåtts med varann länge och väl, i flera fall i åratal, på nätet, men det här var första gången vi sågs IRL/AFK. Ingen av oss hade träffat någon annan på riktigt innan dess; det var sålunda självklart att titulera varann med de nicknames vi använde på forumet (en tradition som historiker idag skulle kunna nyttja för att kartlägga våra kontakters etablerande).

Vi inledde på en trevlig krog. När den slog igen för natten var vi några tappra muntra kvar* som inte kände för att bryta upp. En av oss (pema) bodde i närheten och bjöd in resten. Av de våtvaror han hade att bjuda på råkade det starkaste vara Fernet Branca. I detta brunsvarta osannolika skålade vi tills vi bröt upp, några timmar innan det var dags att gå till jobbet.



Den majnatten inleddes ett samarbete som pågår än. VoF Göteborg konstituerades som faktisk lokalförening 2009. Fram till skrivande stund har den utgjort den intensivaste delen av VoF, och - med förlov sagt - det skeptiska Sverige över huvud taget.



Men långt innan dess blev FB en återkommande rit bland oss, en sorts skeptiskt sekulärt sakrament som vi drog fram närhelst vi möttes för att minnas hur det hela började. Och på något sätt kom denna sed så småningom att spridas.

Idag kan man, har jag hört, stöta på FB bland avslappnade skeptiker utan koppling till eller ens kunskap om ritualens instiftande. Vilket inte bara är okej, utan just vad som kännetecknar levande traditioner.
- Tre Fernet, tack.
- Vi har ingen Fernet.
- Det hade ni ju igår..?
- Ja.
- Rapporterat från det internationella skeptikermötet TAM London 2010 (WP)


* pema, dokken, Hex, Myelina, pwm, smiskos och UFA. Nicks, som sagt.

2011-06-30

Nazi-design

Bland övriga egenheter i bokutgivning ingår detta, att läsare och författare så ofta är så att säga ur fas. När Tredje rikets myter kommer ut i september har jag tillbringat snart två år med idén (detaljer i bloggposten Kronologi för en bok). Den text som jag gått igenom fler gånger än jag orkar tänka på, och förmodligen kan citera långa stycken ur ordagrant, är då ny, fräsch och oläst för er. Samtidigt som jag vid det laget är höggradigt involverad i nästa projekt (f.n. har vi muntligen kommit överens om inlämning i oktober) så förväntas jag att ställa upp och prata för detta ämne.

Men då är det väl bra att det är ett ämne som är så mångfasetterat, djupt och, otroligt nog, fortfarande intressant. Det är något att tänka på när man ska bestämma sig för vad man ska skriva om: är detta något man kan ägna år och tusentals timmar utan att kräkas på det? (Folk som ger ut dussindeckare vet jag inte hur de fungerar. Jag hade inte fixat det.)

Här är en fundering bland myriader, jag citerar mig själv:

SS uniformer är välkända: stiliga och svarta, med SS-runor och dödskallar. De har verkligen satt sig i det allmänna medvetandet, och gjort dem till en obligatorisk detalj i skildringar av Tredje riket, i synnerhet spelfilmer. Fram till 1932 hade SS samma uniform som SA, som de ju också var en del av; det är svårt att tänka sig att den bruna skjortan hade gjort samma lycka i Hollywood.

En mycket viktig del av nazismen, då som nu, är dess estetik, inte minst eftersom de var så duktiga på det. Fanan med hakkorset är verkligen oerhört skickligt utformad - kan politiskt symbolspråk bli mycket bättre? Jämför t.ex. med hammaren och skäran.

Och så SS-uniformerna. Här illustrationer ur Organisationsbuch der NSDAP (1937) som Kim E tipsade om när jag skrivit om Nazi-propaganda; en Rottenführer och Sturmbannführer kan se ut så här, samt två SS-loggor som nyfikna kan läsa mer om på sid 423.



Run-S:en är nästan lika väl valda som hakkorset: de är busenkla att rita upp och känna igen, de kan användas i olika sammanhang med olika varianter osv.

Var nu nazisterna världsbäst på utformningar? Det intrycket kan man få av de goda exemplen.

Här har vi en äkta brunskjorta, en SA-man (affisch för filmen S A Mann Brand). Det är denna uniformering som jag har svårt att tänka mig göra samma lycka i Hollywood. (Sen finns det förvisso fler faktorer som spelar in, som skillnaderna mellan SA och SS i uttagning, mentalitet m.m.)



Och så deras logotyp. Ja, vad ska man säga.

2011-06-29

Septentrionalis

Utöka ditt ordförråd:



I en världskarta från 1689 kan man hitta beteckningen America Septentrionalis. Det sistnämnda är latin och läses "de sju tröskoxarna". Hm?

De sju "oxarna" är stjärnorna i Karlavagnen, eller möjligen Lilla Björn. Det som avses är alltså det nordliga väderstrecket; och kartan visar det vi idag kallar Nordamerika.

Om liknelsen verkar sökt kan man jämföra med det närliggande och högst levande som bildades utifrån den ena eller båda björnarna, arktos på grekiska, det vill säga Arktis.


SAOB: Septentrional


Ta gärna en närmare titt på utsnittet ur Gerard van Schagens fina världskarta från 1689. Med Nya Amsterdam, ön Kalifornien, Cibola och annat. Finns i sin helhet på Wikipedia.

2011-06-28

Galningar #10 - Olof Amkoff, profet

Ängeln sa till Percy att hans hus ligger på 1120 km nivån och erbjöd honom att få se det. De steg in i "den helige Andes hiss" som tog dem fram till dörren på hans hus. Hela dörren var besatt av enorma diamanter och hela huset var av guld.

Pastor Percy Collet kom 1982 till himlen - och tillbaka, ovanligt nog, efter några dagar. Himlen är faktiskt en planet, jättejättelångt borta och med en omkrets på 3 218 000 km. Man får begära landningstillstånd av en "navigationsängel", och ... Sen är det långt fler och galnare detaljer än korta citat kan återge.

När själar har vunnits för Jesus, kungörs detta i himmelen. Då blåses trumpeter och bjällror låter ovanför Guds tron. Då och då säger Gud till 500.000 änglar att blåsa i sina 4,5 meter långa trumpeter! När de har spelat färdigt börjar Gud att tala.

Amkoff återger fler visioner av himlen. Jesse Duplantis var där några timmar, och blev mer fascinerad av människorna än guldgatorna (just så). Möblerna är gjorda av guld och trä och kan tala, änglar undervisar i kryddodling, där finns trianglar på vilka man kan spela alla toner, och så vidare.

Olof Amkoff: Himlakul!


Är det en parodi? "Tidningen MAD läser Swedenborg"? Tyvärr. Collett och Duplantis berättelser är deras egna; jag vet inte om de tror på sina egna historier. En som verkar göra det är Olof Amkoff. Måhända han tycker sig veta, eftersom han själv är en profet. Han har sin (inte särskilt väluppdaterade) hemsida rubricerad "Modern kristen tro", vilket redan det är en lögn.

OK, bland hederliga profetiska syner, homofobi, EU-kritik m.m. så finns några udda blomster jag inte tror jag sett förut - lite nyskapande i patologiska religionsfacket? Som t.ex. denna utläggning där jag får intrycket av att "vilddjurets märkning" är inplanteringar à la vaken.se:

Till slut kommer hela världen att ha två klara alternativ att välja mellan: Vilddjursriket med obligatorisk 666-märkning eller den sanna kristna Församlingen med fullt mått av den helige Andes nådegåvor och frukt i funktion, med en egen parallellekonomi som bygger på kärlek mellan alla troende, och som sagt med dagliga bespisningsunder och egendomsgemenskap.

Fråga Olof: Inplanterade chip


Men det märkligaste av allt är ändå detta: De allra flesta är överens om att berättelserna Amkoff återger är galenskap och/eller hittepå, men meningarna går isär på ett helt annat sätt beträffande likvärdigt material från folk som Johannes, Muhammed, Joseph Smith och Rudolf Steiner. Vari ligger skillnaden? Säg det, den som kan.

2011-06-27

Lördagsfråga: Johannes


  1. Örnen är av tradition evangelisten Johannes symbol.
  2. En sida ur Johannes Gutenbergs berömda bibel. Just denna med översättaren Hieronymus kommentarer, som brukade bifogas skriften.
  3. Så här illustreras Johannes Keplers andra lag, som enkelt och tydligt visar hur en himlakropp rör sig med varierande hastighet i bana kring en annan himlakropp.
  4. Johannes Vermeer, Astronomen (ca 1668). Enligt artikeln på Wikipedia har man, tydligen på någorlunda goda grunder, föreslagit att mannen på bilden är ingen mindre än van Leeuwenhoek, annars betydligt mer känd för sina studier av det mycket lilla.
Johannes alltså, vars namn ju midsommarhelgen ju också bär. Kransen till pazuzu.

2011-06-26

The holy pint

En pyramid-pund vatten är lika med en pyramid-pint. En pint är sålunda, enligt detta pyramidsystem, lika med 28,5 kubik-pyramid-tum. Professor Smyth visar att detta värde för pyramid-pinten ligger mycket nära de gamla anglosaxarnas pint och pound, på samma sätt som det uråldriga längdmåttet inch är praktiskt taget identiskt med en pyramid-tum. Det är på grund av dessa likheter mellan måtten hos de gamla anglosaxarna och pyramidmåtten som professor Smyth och många andra har blivit övertygade om att de engelsktalande folken av idag har ärvt de sanna mått som först delgavs hebreerna på gudomlig väg.
- Charles S. Knight, Mystery and Prophecy of the Great Pyramid (1928) sid 74

Jo, asså...

Den nämnda pyramidtummen hade uppfunnits, eller jag menar återupptäckts, av Charles Piazzi Smyth (1819-1900), en skicklig astronom som efter diverse turer i karriären slog sig in på pyramidologi. Den blick som varit så skarp när det gällde nebulosor och kometer riktades nu åt arkeologin, med blandad lycka; som när han av John Taylor delgavs upptäckten att egyptierna uppenbarligen nyttjat ett längdmått som var en tusendel längre än en vanlig brittisk tum på ca 2,54 cm.

Kan det vara en slump? Naturligtvis inte! Vilken är den enklaste lösningen? Att måtten ifråga är gudomliga, såklart. För att återge det sista av citatet ovan i original: "English-speaking nations of the present day have inherited the true earth-commensurable weights and measures first divinely communicated to the Hebrew nation."

Vad följer då av detta? Att metersystemet är ogudaktigt. Men det förstod ni ju ändå.

2011-06-25

Lördagsfråga: Aktuell



Denna uppsättning hör till de enklare, med helg och allt.

2011-06-24

Steam Beer


Ahh...

Idag förknippas öltypen steam beer helt och hållet med San Francisco-bryggeriet Anchor Ale, inte minst för att de numera äger rätten till namnet. Vilket måhända en genomsnittlig 49er funnit osannolikt... I Systemets tidning Bolaget fanns häromåret (typ - jag minns verkligen inte) en artikel om den amerikanska ölkultur som de senaste åren utvecklats starkt från en osannolikt låg Budweiser-nivå till något långt anständigare. Det föranledde en läsare att skriva en insändare om uppkomsten av beteckningen, "ångöl", så som han fått den beskriven vid ett besök på nämnda bryggeri. Jag kände igen teorin - så att säga. Och skrev ett svar, mest för egen del eftersom jag insåg att det var alldeles för långt för att publiceras.

Men vad har man bloggar till? Här följer det i sin helhet.


Det kan nämnas att steam beer länge avsåg billiga enkla sorter, framställda under relativt primitiva förhållanden i Kalifornien.

Begreppet verkar ha uppkommit i mitten av 1800-talet, osäkert hur, var och varför. En idé är att det hänger ihop med 1848 års guldrush i Kalifornien, då mängder av törstiga aspirerande guldgrävare bidrog till att San Francisco blev något mer än en indianförsamling, för att sammanfatta. Det finns flera förslag på begreppets uppkomst, flera av dem bär efterhandskonstruktionens prägel. Vi har inget facit, ingen förklaring som vi kan vara säkra på är den korrekta.
  • I det underjästa ölet bildas mycket koldioxid. När faten öppnades inför tappningen så slog en puff av "rök", skum och/eller öl ut. Denna förklaring verkar vanligast, som Leif nämner [insändarskribenten] framfördes den åtminstone på 1980-talet även på Anchor-bryggeriet. Numer är de inte alls lika säkra på saken, när man insett dels hur långsökt förklaringen är, dels att det saknas belägg; den är en gissning, varken mer eller mindre.
  • Före jäsningen kyldes den heta vörten ner, varpå ett moln av ånga stod upp kring bryggeriet. Men det var inget utmärkande för den kaliforniska brygden.
  • I Tyskland finns Dampfbier, samma ord med likaledes osäker etymologi.
  • Vid den här tiden kunde man kalla industriella bryggerier för "ångbryggerier" på grund av associationen till ånga = stordrift, snarare än för att faktisk ånga faktiskt förekom i processen. Vilket anknyter till nästa teori...
  • Mitt eget förslag är att ånga helt enkelt var modernt, nytt och häftigt. Ångmaskiner och ångfartyg var tidens tekniska underverk, något man ofta talade om med beundran. På samma sätt som vi fått polkagrisar och raketost skulle vi ha fått steam beer - som en ren PR-grej, varken mer eller mindre.
Flera fakta och tips från Jan-Erik Svensson, som kan långt mer om öl än undertecknad någonsin kommer att kunna.


Se även Wikipedia: Steam beer för en prima utläggning om ett ämne som är nog så intressant utöver det enkla faktum, att folk gärna intresserar sig för alkohol. Noterar att min egen teori om steam-beteckningen inte framlagts där, än.

2011-06-23

Rebel yell: Historien om ett ljud

The rebel yell var ett stridsrop som konfederationens soldater höll sig med under inbördeskriget - det som började för 150 år sedan - för att skrämma fienden och egga sig själva. Än idag är begreppet välkänt, åtminstone på vissa håll. Men hur lät det? En sak är säker, och det är att det inte hade något att göra med det simpla yii-haa! en del fått för sig.

At last it grew too dark to fight. Then away to our left and rear some of Bragg's people set up 'the rebel yell'. It was taken up successively and passed around to our front, along our right and in behind us again, until it seemed almost to have got to the point whence it started. It was the ugliest sound that any mortal ever heard -- even a mortal exhausted and unnerved by two days of hard fighting, without sleep, without rest, without food and without hope...

- Ambrose Bierce, senare namnkunnig skribent, beskriver slaget vid Chickamauga där han var löjtnant

Närmare besked än så har varit svårt att få. Tekniken att spela in ljud kom några år senare, men just detta ljud verkar samtiden inte ha varit i närheten lika intresserat av som eftervärlden - så är det ofta med historia.

Svårt, men inte omöjligt. Här berättar Waite Rawls, The Museum of the Confederacy, om hur han så småningom fick en uppfattning av the rebel yell (del 1 av 2).



En poäng är att det ska uppföras i grupp, ju större desto bättre; det ger en annan effekt än en ensam soldat som står och tjoar. I del 2 av 2 får några reenactors lära sig grejen:



Wikipedia: Rebel yell

2011-06-22

Midsommarstångens symbolik

Kort: Nej.

Längre: Det finns flera faktoider rörande midsommar, som datumet, de välkända ritualernas ålder, och inte minst vad den stora uppresta stången symboliserar. Läs faktoider.nu: Midsommarstången.

2011-06-21

Publicerat

Ser kolleger som lägger ut publicerade alster in toto, tidningsartiklar och allt. Vet inte om det kan vara intressant för någon annan än undertecknad -- men vad har man bloggar till? Vad tidningarna beträffar är Folkvett VoF:s medlemstidning och Legatus Mensas d:o.

Böcker
Nya ord med historia (Ordalaget 2010)
Fler faktoider (Forum 2009)
Är det verkligen sant? (Ordalaget 2009)
Faktoider (Forum 2008, Månpocket 2009)

Artikelserier
"15 faktoider", Vetenskap & Historia, 10 artiklar 2010-2011 (pågående)
"Fråga experten" Vetenskap & Historia, 6 artiklar 2010-2011 (pågående)
Korta artiklar i Östgöta Correspondenten, 10 artiklar 2009

Artiklar
"Lagen om pi", Qvintensen, 2/2011
"När Troja låg i Småland", Folkvett 2/2011
"En pratstund med Uri Geller", Folkvett 2/2011
"Han ville lära vetet veta hut" (Lysenko), Vetenskap & Historia 5/2011
"Solen snurrar runt jorden – till försvar för Ptolemaios", Folkvett 1/2011
"På besök hos Mythbusters", Vetenskap & Historia 1/2011
"Napoleons hand", Folkvett 4/2010
"Fysiskt medium avslöjat", Folkvett 4/2010
"Healing på Göteborgs universitet", Folkvett 3/2010
"Japansk blodsmystik", Folkvett 3/2010
"Academy of Nations – värmlänningen mot Einstein", Folkvett 2/2010
"Kroppsspråk och kommunikation", Folkvett 2/2010
"Potatismyter mosas", Folkvett 1/2010
"Fysikens slut", Folkvett 1/2010
"Inte i närheten", Folkvett 4/2009
"Hitler och astrologin", Folkvett 4/2009
"Noshörningar och kinesisk medicin", Folkvett 3/2009
"Språkmyter granskade", Folkvett 3/2009
"Charles Fort – excentrikernas beskyddare", Folkvett 2/2009
"Columbus dårskap", Folkvett 2/2009
"Faktoider om folkslag", Slag 09, 2009
"Fel i faktoider", Legatus Mensae 4/2008
"Vilda västern-myter", Legatus Mensae 3/2008
"Lokala faktoider", Legatus Mensae 2/2008
"Faktoider på film", Legatus Mensae 1/2008
"Djuriska faktoider 2", Legatus Mensae 8/2007
"Djuriska faktoider 1", Legatus Mensae 7/2007
"Botaniska faktoider", Legatus Mensae 5/2007
"Myter om krig", Legatus Mensae 4/2007
"Kristna myter", Legatus Mensae 3/2007
"Sånt som sägs ha sagts" (faktoida citat), Legatus Mensae 1/2007
"Faktoider A-Ö", Legatus Mensae 8/2006
"Myter på M", Legatus Mensae 7/2006
"Europeiska myter", Legatus Mensae 6/2006
"Ord 2", Legatus Mensae 5/2006
"Ord 1", Legatus Mensae 4/2006
"Svenska myter", Legatus Mensae 3/2006
"Folk och faktoider", Legatus Mensae 2/2006
"Myter om mat", Legatus Mensae 1/2006
"Ännu fler faktoider", Legatus Mensae 7/2005
"Fler faktoider", Legatus Mensae 6/2005
"Faktoider", Legatus Mensae 5/2005

Dessutom
Mytjägarna, radioserie i 8 delar, Sveriges Radio P1, 2009


Tror inte jag fått med riktigt allt. Åtskilliga texter som skrivits för X har senare kunnat dyka upp i Y och Z, med utökningar, förbättringar och måhända försämringar.

2011-06-20

Lördagsfråga: Brian


  1. Kenneth Colley spelade Jesus - han fick väl lite bergspredikan och inget mer - i Life of Brian. Denna uppgifts kuriösa värde gick från noll till ganska högt när jag såg att Colley fick betydligt mer speltid som en av de onda i de gamla Stjärnornas krig-filmerna.
  2. Spike Milligan, en idol som jag visste syntes i LoB men inte förrän nu tog reda på var. Han befann sig av en händelse i Tunisien när filmen spelades in, och när de fick reda på detta skyndade de sig att ge honom en liten roll (i slutet här). Som han utförde genialiskt, såklart. - Vem han är? Monty Pythons förebild, enkelt uttryckt.
  3. Efter ett lyckat inhopp i musikbranschen fick George Harrison tillfälle att göra sig odödlig genom att bekosta LoB. Han fick några sekunder som statist också. Stort.
  4. Otto "nazireen"? Det var en sorts judisk nazist - jfr hak-stjärnan på hjälmen - som skulle ha varit med i Eric Idles tolkning. Man spelade in scener med honom och hans självmordskommando, tog en funderare, och klippte sedan bort det. Här kan ni se hur det såg ut. Bra beslut, tycker det mest verkar underligt och utan sammanhang. Men självmordskommandot dök ändå upp på slutet, vilket jag först nu fått en förklaring på. Gott.
Lösningen satte pazuzu snabbt och säkert.

2011-06-19

Sagan om vägskylten

I Ängelholm får ordet "Vägkyrka" inte förekomma på vägskyltar eftersom det anses som religiös propaganda. Detta är absurt.

- Göran Hägglunds nyhetsbrev den 17 juni 2011

Nja. Det hade definitivt varit absurt om det varit sant. Men det är det inte. Varifrån fick Hägglund en så märklig idé?


I mars gav informationsansvarige på Ängelholms kommun ut ett förslag på Regler och riktlinjer för Ängelholms kommuns digitala infartsskyltar [PDF], nämligen för de tre skyltar med lätt utbytbara texter som man satt upp vid större vägar. Utöver Trafikverkets villkor, som jag gissar har med säkerhet att göra, ska texterna på skyltarna till att börja med "vara samhällsinformation eller utåtriktade budskap som positivt marknadsför Ängelholm", i undantagsfall kan de användas för krisinformation men inga kommersiella budskap, med mera. Rätt självklart alltihop.

Den sista punkten lyder "Får inte innehålla information eller marknadsföra evenemang av politisk eller religiös karaktär", med undantag för de evenemang där kommunen är medarrangör. Också rimligt?


Det tyckte kommunstyrelsen, och klubbade i maj igenom förslaget utan några förändringar. Jo förresten, en ledamot (KD) hade invändningar mot en punkt:

Lennart Engström ville stryka den punkt som innebär att skyltarna inte får innehålla information eller marknadsföra evenemang av politisk och religiös karaktär. - Naturligtvis ska där inte finnas några politiska eller religiösa budskap. Men det finns arrangemang i kyrkorna som kan intressera kommuninvånare i allmänhet. Ett sådant arrangemang kan vara lika viktigt som en ÄFF-match. Och om exempelvis en regeringsföreträdare kommer hit så kan det vara intressant för fler än de som tillhör det partiet, menar Lennart Engström.

- Inga religiösa budskap på infartsskyltarna, HD.se (Helsingborgs Dagblad) 15 maj


Dagen därpå återgav den kristna tidningen Dagen nyheten. Så här såg artikeln ut på hemsidan, jag har förstått det som att samma illustration används i pappersupplagan:



- Religiösa budskap på infartsskyltar förbjuds i Ängelholm, Dagen 16 maj

Det framgår tydligt att man tagit texten från hd.se - källan anges naturligtvis - och gett den en helt lätt anpassning, utan att lägga till, dra bort eller förändra något nämnvärt (det skulle vara förklaringen av begreppet "ÄFF-match" som lokaltidningen förutsatte att deras läsare kände till).

Ett tillägg var illustrationen. En ren dekoration och intressefångare, uppenbarligen. Föreställande en vanlig, analog vägskylt, snarare än de digitala som artikeln gäller, vilket ju inses lätt om man läser artikeln. Men om man inte läser innantill, utan kanske bara tittar på rubrik och bild? Då skulle man kanske kunna få problem.


Civil- och bostadsministern (KD), med ansvar även för frågor om trossamfund, fick problem:

Ordet "Vägkyrka" får inte förekomma på en vägskylt i Ängelholm. Det är religiös propaganda, anser kommunstyrelsen.

- Stefan Attefall: Låt skolbarnen fira sommaren i kyrkan, Expressen 10 juni


Den som hängt med så här långt inser naturligtvis vad som hänt. Det gjorde inte Göran Hägglund, och en rad andra mindre skeptiska instanser förresten, utan förde vidare upplysningen om kommunen där man vill ha ateistiska vägskyltar.

En skitsak? Kanske vid första påseende, men om man bara stannar till ett ögonblick (vilket visserligen inte är så bara) så inser man den fulla vidden: kommunen skulle ha förbjudit ordet k-y-r-k-a på vägskyltar! Var på den fascistiska skalan skulle ett sådant samhälle befinna sig?

Att man inte funderat närmare över frågan säger en del om människans fundamentalt okritiska sinnelag över huvud taget - jag undanber mig nedlåtande kommentarer i den stilen för vi är likadana mest allihop. Däremot är det talande att Attefall, Hägglund m.fl. har en världssyn där även de mest absurda påbud kan drivas igenom bara de är antireligiösa. Man kan tänka sig att de hade varit betydligt vaknare om en motsvarande dumhet tillskrivits Kristdemokraterna.

Vilket återigen är en mekanism som inte är ett dugg "kristen" eller "religiös" utan bara mänsklig (vågar man kalla den humanistisk?). När vi väl vet vem som är vår fiende, så kan denne tillskrivas tokigheter och fånerier utan att vi finner det mödan värt att dubbelkolla allting, om vi ens kommer på tanken; för det vet vi ju redan hur såna där är ...

På så vis var det faktiskt en bra fälla som Dagen helt omedvetet gillrade åt ministrarna (Hägglund är socialminister), tillika partiledaren: den gav tillfälle till en belysning av vår psykologi utan att riskera några faktiska värden. Vilket det å andra sidan ges desto fler exempel på.


- Åh nej... säger Lennart Engström när NST ringer upp och förklarar situationen.

- Hägglund skrev fel om Ängelholm, HD.se 17 juni


Se, det var en saga.

2011-06-17

Nazi-propaganda 1933-1945



Ett tips för den som är nyfiken på ämnet:

Nazi Propaganda 1933-1945

Det är Randall Bytwerk, professor i communication arts and sciences, som satt ihop en enorm samling av bilder och texter. Det ovanstående collaget är ett litet smakprov från sidan Nazi posters, som alltså bara är en av jag vet inte hur många undersidor. Här kan man gräva hur länge som helst tror jag.