2. Man ser överallt förklaringen att sputnik = följeslagare, satellit. Det är sant, och var säkert den aktuella betydelsen i detta fallet. Men det fanns också en annan och konkretare betydelse på den här tiden, som vederbörande omöjligt kan ha varit omedvetna om: The Sputnik var en sorts handbok för kommunistpartiets medlemmar.
Despite women's contribution to war work, "The Sputnik" was obliged to say, "female labor in all capitalistic countries is paid far less than male labor."
- New York Times den 9 mars 1946
3. Omvärldens reaktion kan enkelt sammanfattas med ett enda ord: förvåning. Detta hade absolut ingen väntat sig! Allra minst från den där efterblivna diktaturen. Allra mest tagna på sängen blev givetvis amerikanerna. Eller? — En snabb koll visar att båda supermakternas kommande satelliter fanns på de officiella dagordningarna. Representanterna fick frågor om när de skulle skjuta upp sina satelliter. Inte för att det var något som vanligt folk höll reda på, men ändå.
Last Monday [29 september] I. G. Y.* satellite-program scientists of a dozen nations gathered at the National Academy of Sciences in Washington. Three Russians were among them. The program called for the United States and Russia to tell how their satellite-launching plans were progressing.
American scientists handed out an abundance of documents giving details of U. S. plans to launch a satellite. The Soviet delegates were more reticent. They did release a document which disclosed that the Soviet satellite might carry a flashing light to make tracking easier.
Other delegates pressed the Russian scientists for an indication of when the first Soviet satellite would be launched. The Russians assiduously dodged the question. They said the world would be told when a Soviet satellite had been launched successfully, and that there would be no advance notice. But in private conversations, the Americans got the impression that the launching was imminent.
- New York Times, 6 oktober 1957
* IGY = International Geophysics Year, det brett definierade tema som bland mycket annat inspirerade till satelliternas uppskjutande.
Gammal nyhet: Lajka ombord på Sputnik 2 dog fortare än man trodde då
3 kommentarer:
Om sputniken hade en diameter 0,6 m och befann sig i låg omloppsbana, storleksordningen 100 km upp, och var solbelyst, så bör den LÄTT synas, anser jag. Man kan förstås också se andra delar av den.
Jag tog alltså en pannlampa med lysdioder och maskade av alla lysdioderna utom en,med diametern cirka 5 mm.
En vänlig granne hjälpte mig en mörk och regnig höstnatt genom att på min signal via telefon gå ut i regndiset och spana efter min pannlampa, vars läge var känt.
Pannlampans ljuspunkt upptäcktes OMEDELBART. Avståndet var då, uppmätt via Google Earth, 1500 meter.
Den lysande ytans diameter var alltså en hundradel av sputnikens, och 100*1,5 km = 150 km.
Detta får mig att tro att man lätt bör ha kunnat se ett solbelyst metallklot i låg bana. Och självfallet,lätt kunde se de övriga delarna också.
Var det ett blindtest. Jag menar vidtog du någon åtgärd för att försäkra dig om att det verkligen var ditt ljus han såg. Sa du till exempel till honom att säga till när ljuset försvann, väntade en stund och stängde av lampan?
Sensemaker
Mycket fint initiativ! Hur stor skillnad blir det mellan en ljuskälla och speglat solljus?
Man kan ju följa åtminstone en del satelliter med blotta ögat, om ljusförhållandena är de rätta. De är väl lite eller mycket (ISS) större än Sputnik-bollen men hur stor skillnad det kan göra ska jag låta vara osagt.
Skicka en kommentar