I det nya numret listar Språktidningen 1 001 ord som finns med i senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Sedan den utkom 2015 har de här orden använts så sällan att de riskerar att strykas i nästa upplaga. [...] I samband med att numret kommer ut lanserar Språktidningen också en adoptionskampanj. Där får läsarna chansen att adoptera ett hotat ord för att ge det bättre förutsättningar att överleva.- Pressmeddelande: 1 001 ord som kan försvinna ur svenskan, Språktidningen 5 november 2019
Det blir ännu märkvärdigare när missuppfattningen inte bara demonstreras av folk som vet hur det verkligen ligger till, utan som även tydligt nämner hur det verkligen ligger till. Som här, i ett av flera medier som nappade på pressmeddelandet:
- Man ska definitivt inte betrakta ordlistan som ett slags facit över det svenska språket eller som en lista över "godkända" ord. Men ändå är det lite så som ordlistan ofta behandlas.- Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, citeras i 1001 ord riskerar att försvinna ur svenska språket, SVT 7 november 2019
Det ska påpekas att listan inte kommer från SAOL:s redaktion utan Språktidningen. Hur många av de 1001 orden som verkligen står på nedflyttningsplats är en helt annan fråga som väl bara ordlistans redaktion kan säga. Spridda nedslag (hela listan i nästa länk) indikerar att deras urvalsmetod nog kan ha sina poänger men ofta är alldeles för grov, särskilt när det gäller fackuttryck som sällan ses i exempelvis TT-artiklar men desto oftare i bara aningen smalare sammanhang.
Fast det egentliga syftet torde vara att få folk att engagera sig och "adoptera" ord. Vilket är trevlig och lovvärt, även om åtminstone ett tidigare försök (DN 2009) indikerar att den direkta nyttan åtminstone den gången var högst tveksam.
Om kampanjen hade någon varaktig inverkan på språkbruket är svårt att säga. Adopterade ord som abstrus, överantvarda, canossavandring, dagvill, redobogen och domvärjo är ungefär lika sällsynta då som nu.- Anders Svensson: Här är orden som försvinner, Språktidningen 5 november 2019
Men åtminstone det initiala engagemanget brukar det inte vara något fel på, när folk retar upp sig på att det ena eller andra ordet ska "somna in" och "försvinna ur svenskan". För en missuppfattning som skulle kunna vara en myndighetsrespekt som närmar sig det löjeväckande, är nog snarare en ventil för att uttrycka missnöje mot myndigheter, överhet och "systemet" i allmänhet. För man hittar aldrig språkbrukare som är nöjda och glada över att en ordlista över nutida svenska görs aningen hanterligare (i pappersupplagan) när sällan använda glosor gallras. Och få ilskna språkbevarare blir påtagligt nöjdare, eller ens lugnare, när de tipsas om Svenska Akademiens ordbok SAOB, där ord aldrig stryks utan bara läggs till.
Båda ordböckerna och en tredje finns förresten på svenska.se. Den sajten är obligatorisk.
Ämnet har tidigare tagits upp i bloggposten Inte i SAOL och faktoiden SAOL: Ord som inte finns i SAOL finns inte.
Det står ej uti vår magt att skapa et annat språk än folket i allmänhet talar- Anders von Höpken i sitt inträdestal i Svenska Akademien 1786
4 kommentarer:
Det hade varit intressant att se om det finns ord som gallrats ut från SAOL men som sedan kommit tillbaka. Jag tror att risken är stor att ett ord som är på väg att falla ur bruk definitivt gör det om det stryks ur SAOL. Så kanske man kan säga att orden stryks i praktisk mening, men inte i formell mening. Men det är egentligen samma fråga vilken formell status SAOL har.
Nu är jag ingen Alfapet/Scrabble/Wordfeud-spelare, men SAOL är ju grunden för vilka ord i spelet som är tillåtna (dock finns det en officiell ändrings/tilläggslista). Så i det specifika avseendet kan man ju säga att orden "stryks".
/Håkan
Vad som ofta inte nämns i sammanhanget är anledningen till att det är så. Om man fick skriva vilket begripligt ord som helst skulle spelet bli för lätt.
Adoptionsdrajven verkar mer som ett trick för att få dem som klagar att göra nåt konstruktivt åt saken istället. Typ "Jaså, du är sur för att ditt favoritord ska strykas för att det fallit ur bruk? Ok, adoptera det och sätt igång och använd det av bara katten då!" Sen om det funkar är väl en annan femma, men det skär åtminstone ner på antalet arga brev lite.
Själv ska jag börja använda "domvärjo" mer, eftersom det tydligen är det svenska ordet för "jurisdiction", ett ord åtminstone jag hört tusentals gånger oftare.
Gnäll om och kring språk hör till den tröttsammaste sortens gnäll, så allt som får utövarna av sådant att ägna sig åt annat uppmuntras livligt. Och kanske en och annan adoptant upptäcker att det där mysiga gamla ordet inte var så lättbrukat som man hade velat, hoppats och trott.
... Till skillnad från de otaliga ord som inte bara ser bra ut på glosornas antikrunda utan även är användbara på riktigt. Domvärjo verkar definitivt höra till dem, vare sig det motsvarar jurisdiktion eller inte.
Skicka en kommentar