- Guttmann (t.v.) i träningstagen 1962, här med Mario Coluna
Béla Guttmann (1899–1981) var ungersk fotbollspelare på hög nivå som sedan blev fotbollstränare på ännu högre. Höjdpunkten inleddes när han 1959 började hos Benfica. Det första han gjorde var att ersätta tjugo spelare med yngre förmågor. Låter som en hyfsad risktagning? Men säsongen med det föryngrade laget slutade med en ligaseger. Liksom säsongen därpå. Och utöver att ha blivit Portugals bästa lag två år i rad blev det Europas bästa lag två år i rad, när det knep Europacupen 1961 och 1962 (tävlingen ändrade senare namn till Uefa Champions League).
Man måste säga att risktagningen betalade sig.
Nu sägs följande ha hänt: Guttmann bad om påökt – inte orimligt. Och fick ett nej. Varpå han omedelbart lämnade klubben, och förbannade den. Inte på det där vanliga sättet, utan en regelrätt förbannelse: ”Benfica kommer inte att bli europamästare på hundra år!” Lär han ha sagt. Och det är ett faktum att Benfica inte blivit europamästare på lite drygt sextio år..!
Flera fakta är odiskutabla, som att Guttmann lämnade Benfica och att A-laget sedan dess vunnit noll Europamästerskap. Men kärnfrågan är det inte: Sade Guttmann det som tillskrivs honom?
En som grävt i frågan heter David Bolchover, författare av Guttmann-biografin The Greatest Comeback: From Genocide to Football Glory (2018). (Vad genocide beträffar så överlevde juden Guttmann förintelsen med en hårsmån.) Han har spårat förbannelsen till … 1988.
Efter sin fina dubblett har Benfica nått finalen i Europacupen flera gånger. Som den 25 maj 1988, då man mötte Eindhoven. Det var inför den matchen som tidningen Gazeta dos Desportos tog upp Guttmanns förbannelse. Och mycket riktigt förlorade Benfica …
Det var förvisso inte första gången man pratat om förbannelser i sportsammanhang. Fast när ordet dyker upp är det sällan på fullt allvar. Många som nämnt Guttmanns förbannelse har heller inte tagit den på allvar. Men det finns några som gjort det (för fler exempel, se Ryan Bailey: Benfica, Bela Guttman and the Biggest Curses of World Football, Bleacher Report, 15 maj 2014). Och när även de som nämner förbannelsen på skoj fortsätter att göra det – hur ska man tolka det?
Men om man nämnt förbannelsen alls före 1988 så har det inte lämnat några spår, åtminstone inga som Bolchover hittat. Däremot kunde han konstatera att Guttmann nästan aldrig jobbat med samma lag mer än två år i rad, eftersom han menade att ”det tredje året inträffar alltid oförutsedda händelser och är nästan alltid dödligt för en tränare” – tydligen gjorde han ett undantag för Benfica. Och sist men inte minst förblev Guttmann en vän till laget och önskade dem alltid välgång, helt oavsett vad han tyckte om ledningen.
En rejäl genomgång (på portugisiska) av den påstådda förbannelsen finns på officiella hemsidan: Morreu a maldição que nunca existiu [Förbannelsen som aldrig funnits har dött], SL Benfica 11 maj 2022.
Rubriken syftar på att Benficas U-19-lag just vunnit UEFA Youth League. Detta fick även andra att nämna historien.
According to club lore, the long losing streak was because of a curse by Béla Guttmann, the coach who left Benfica on bad terms after masterminding the two European Cup titles.
- Benfica ends 60-year European wait with Youth League title, The Seattle Times 25 april 2022
*
Vidskepelse är stark inom sport. Man tar på sig strumpor i en viss ordning, har särskilda tur-kalsingar som måste vara på vid viktiga tillfällen, och när lag får nya spelare kan man ofta uppleva en sällsam humor när synnerligen välbetalda yrkesmän propsar på att få det ena eller andra numret på tröjan, annars vill de inte vara med. Och för ytterligare ett exempel så kan man ju ta Guttmanns prat om ”tredje året”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar