1984, samma år som uppföljaren till Apple Lisa lanserades, gav William Gibson ut boken Neuromancer. Den är än idag hans mest kända bok. Det var den som populariserade ett begrepp han myntat något tidigare: cyberspace, "A consensual hallucination experienced daily by billions of legitimate operators, in every nation",
Det är ironiskt att en man som så länge förknippats med högteknologi hade en ytterst dimmig uppfattning om hur datorer fungerar. Det var inte en nackdel utan snarare en fördel, eftersom hans datorer var en metafor.
When I was writing Neuromancer, it was wonderful to be able to tie a lot of these interests into the computer metaphor. It wasn't until I could finally afford a computer of my own that I found out there's a drive mechanism inside – this little thing that spins around. I'd been expecting an exotic crystalline thing, a cyberspace deck or something, and what I got was a little piece of a Victorian engine that made noises like a scratchy old record player. That noise took away some of the mystique for me; it made computers less sexy. My ignorance had allowed me to romanticize them.- Larry McCaffery intervjuar William Gibson
Idag är ju datorer och liknande mackapärer utan hårddiskar ingenting märkvärdigt. Å andra sidan stöter man idag på avgjort osexiga ting som inkompatibla mediaspelare, cookie- och GDPR-blänkare, gamla tillägg i Java eller Flash, reklamfilmer som börjar spela av sig själva, och så vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar