Som jag skrivit om tidigare (Radioaktivitet och skönhet) så var radioaktiva preparat, grunkor, medel och medikament vardagsmat även före andra världskriget. En bransch som fick vissa problem med detta var filmtillverkare som Kodak. Återvunnen pappersmassa kunde ha spår av radioaktivitet kvar, och hamnade detta i filmförpackningar så kunde även helt låga doser ge synbara spår i form av prickar och slöjor. De gjorde klart med pappersbruken de anlitade att till Kodaks kartonger och papper fick enkom ny, ren pappersmassa användas.
I augusti 1945 dök filmplåtar som den ovan upp i Kodaks kvalitetskontroll. Detta är alltså en oexponerad film, men uppenbarligen har det ändå hänt något med den. Man kände snart igen "smutsen": det var problemet med kontaminerade förpackningar som återkommit. Hade pappersbruket slarvat? Nej, det var ny massa! Kunde det ha något med Hiroshima och Nagasaki att göra? Kartongen hade tillverkats den 6 augusti 1945, samma dag som Little Boy släpptes över Hiroshima. Så fort kunde väl ändå inte radioaktiviteten spridas? Eller fanns det någon annan förklaring?
Efter att ha studerat problemet ett tag drog kvalitetskontrollören dr J. H. Webb slutsatsen att kontamineringen verkligen kom från en atombomb som sprängts. Men inte i Japan, utan betydligt närmare. Han funderade lite till, och beslöt sig för att tillsvidare ligga lågt.
Först fyra år senare gav han ut artikeln "The Fogging of Photographic Contaminants in Cardboard Packaging Materials", Physical Review, 1 augusti 1949. Då var inte längre Trinity fullt lika hemlig, den allra första atombomben som sprängdes i New Mexico den 16 juli 1945, och som kontaminerade majs i Iowa som sedan blev till kartong i Indiana.
Kodak Film Fogged by the Trinity Test (1945) - från den förstklassiga utställningen i Oak Ridge
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar