En sibirisk saga

Den tyske författaren Josef Martin Bauer gav 1955 ut boken So weit die Füsse tragen, ungefär "Så långt fötterna tar dig".

Den handlar om fallskärmssoldaten Clemens Forell från München. Under kriget tas han till fånga och hamnar i ett läger borta i Sibirien - faktiskt allra längst bort, då Kap Dezjnjov är udden vid Berings sund. Där skulle han sitta i 25 år minsann, eller hur länge det nu kunde bli; med slitet i blygruvan, undernäringen, kölden, sjukdomarna, och allt annat som kan förkorta lidandet för en sibirisk fånge. Så småningom träffar han en tysk läkare som länge förberett en flykt. Men nu har han blivit för sjuk för sådana övningar. Istället får Forell den dyrbara packningen, och den 30 oktober 1949 lämnar han lägret på skidor. Över tre år och 14 000 km senare vadade han över en flod som utgjorde gränsen mellan Sovjet och Iran.

Forell hette egentligen Cornelius Rost. Han föredrog pseudonym av rädsla för sovjetiska efterräkningar, och verkar aldrig ha framträtt i media.

Boken blev en succé, översattes till en rad språk och sålde i miljoner exemplar. Den filmatiserades 1959 och 2001.


"Based on a true story"

Bokens tillkomst är av det ovanligare slaget. Såväl före som efter kriget arbetade Rost som tryckare. När han vid ett tillfälle på 1950-talet skulle trycka ett bokomslag i färg blev det fel, igen och igen; till slut erkände han att han var färgblind. Han hade inte varit det före kriget, utan blivit det i en blygruva, där han fick arbeta när han satt i ett krigsläger, och ... Chefen tyckte det var en fin historia, men den krävde en skickligare berättare. En sådan letades fram (Bauer), intervjuade Rost, och till slut blev det den fantastiska historien om flykten, umgänget med guldgrävare och banditer, flykt undan vargar osv.

Var den sann?

Det finns små detaljer och större. Till den förra hör att Rost skulle ha fått marschera förbi Kreml på Nevskij Prospekt, paradgatan i Moskva; nu ligger visserligen Nevskij Prospekt inte i Moskva utan i Sankt Petersburg, men man kan ju tänka sig att han tagit fel någonstans. Han talade mycket bristfällig ryska. Vidare vet jag inte om det finns några blygruvor på Kap Dezjnjov, men säkert är att det inte fanns något fångläger där 1949. Och så den kanske mest besvärande uppgiften, som historikern Arthur Dittlmann grävt fram ur stadsarkivet i München, enligt vilken Cornelius Rost släpptes ur sovjetisk fångenskap den 28 oktober 1947.

En annan saga om en mycket lång flykt från ett sibiriskt fångläger är Sławomir Rawicz Den långa flykten, om vilken jag skrev i bloggposterna Påhittade böcker och, när den blev film, The Way Back.


Wikipedia (ty.): So weit die Füße tragen
Der Schnee von gestern, Süddeutschen Zeitung 23 mars 2010