I den presidentvalskampanj som väl redan börjat nämns ibland valet 1912. Det beror på att det var den enda gång som en tredje presidentkandidat på allvar utmanade tvåpartisystemet.
Theodore "Teddy" Roosevelt var USA:s president 1901-1909. Hans vice president Howard Taft blev republikanernas kandidat i valet 1908 som han vann. När valet 1912 närmade sig var Taft den självklare kandidaten.
Men under tiden hade Roosevelt surnat till på partikollegan och försökte att få kandidaturen. (Och utmanade därmed den oskrivna regel som förhindrade presidenter från att sitta mer än två perioder; den skulle bli skriven lag 1947 då det 22:a tillägget trädde i kraft.) Striden blev hård och präglades av invektiv av en sort som en del kanske trodde att politikerna börjat med först på sistone.
Taft portrayed Roosevelt as "a flatterer of the people," "a dangerous egotist," "a demagogue." Roosevelt responded similarly, calling Taft a "fathead" and a "puzzle wit."- Teddy Roosevelt on the Bull Moose Party Ticket ..., US News, 17 januari 2008
Roosevelt förlorade dock stort. Taft utnämndes till republikanernas presidentkandidat.
Nu var inte Roosevelt den som gav upp så lätt. Han svarade med att starta ett nytt parti, The Progressive Party. Kort därefter fällde han ett käckt uttalande om att han "mådde som en älgtjur" och så var det nya partiets smeknamn givet: The Bull Moose Party. På otaliga bilder som den ovan ställdes demokraternas åsna och republikanernas elefant mot den nygamle utmanaren.
Valet gick bra för älgtjurarna, men inte i närheten så bra som de hade behövt. Roosevelt fick 27% av rösterna mot Tafts 23%, och vann därmed klart över det etablerade partiets kandidat. Men han förlorade stort mot demokraternas Wilson som fick 42%. Huruvida en Taft utan konkurrens hade vunnit valet är en fråga som debatterats sedan dess.
Detta hade sannerligen inte bara inrikespolitisk betydelse eftersom Wilsons presidentskap kom att sammanfalla med det stora kriget. Vilken roll USA skulle ha fått under Roosevelts ledning är naturligtvis inte givet, men han stödde de allierade från första stund och kritiserade Wilsons neutrala hållning kraftigt.
Den egendomligaste händelsen under valet var annars mordförsöket på Roosevelt. Skytten var en viss John Schrank som ska ha fått instruktioner av ingen mindre än William McKinleys spöke. Det var mordet på denne president 1901 som innebar att presidentposten övergick till dåvarande vicepresidenten Roosevelt. Skottet tog inte hårdare än att Roosevelt kunde fälla en obetalbar kommentar till den uppskakade publiken: "The bullet is in me now, so that I cannot make a very long speech."
Wikipedia: Progressive Party (United States, 1912)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar