Staffan Björk är spelforskare. Hans intressanta föreläsning på vetenskapsfestivalen i Göteborg fick en ännu intressantare och oväntad vinkling när han tog upp religiösa exempel. Nämligen när folk förhåller sig till tillvaron som ett spel med en uppsättning regler, mer eller mindre märkliga men omutliga.
Ett exempel är mut'ah. Shiamuslimer kan arrangera tidsbegränsade äktenskap, där parterna är överens om eventuell "hemgift" åt endera hållet liksom utsträckningen: år, månader, dagar eller så mycket som några timmar. När perioden är till ända skiljs man som bästa vänner och, fortfarande, goda muslimer.
Varför man nu skulle vilja vara gifta i några timmar... Företeelsen döms också ut av vissa som en täckmantel.
Ett annat religiöst "spel" var försäljningen av avlatsbrev. De är väl allmänt kända.
Judiska regler är ofta många och komplicerade. Därmed ökar såväl behovet att komma förbi dem som möjligheterna att hitta kryphål. Ett charmant exempel som jag inte hittat källor för är svaret på frågan: Hur många godisbitar får man äta om man vet att där finns en bit som inte är kosher? Rabbinerna lär ha svarat: Den första biten är OK eftersom risken för att den inte är kosher är så liten. Den andra är OK av samma anledning. Och så håller det på... Tills man kommit en bra bit genom påsen. Men då har risken för att man redan ätit upp icke-kosher-biten blivit så stor, att det är OK att äta upp resten.
Det är svårt att säga vilken kreativ tolkning av religiösa lagar som är märkligast, men av de som Björk tog upp tar kanske bönekvarnarna priset: Istället för att läsa en bön många gånger, så skriver du ner den på en lapp och lägger i en snurra. När du snurrar på snurran, så "läses" bönen upp. För ökad effekt kan man lägga ner flera papperslappar, för enklare handhavande kan man låta den drivas av exempelvis ett vattenhjul. Inom tibetansk buddhism räknas tydligen böner som lika mycket värda vare sig de levereras muntligt, manuellt eller maskinellt. Sedan finns det, naturligtvis, en mängd teologiska förklaringar av hur det hela tänks fungera, diskussioner om huruvida snurrorna ska snurra med- eller motsols, de olika effekterna av snurror som drivs av vatten, vind, varmluft och så vidare.
En del sådant kan ses som allmänhetens försök att minimera de religiösa regelverkens inflytande på deras liv. Å andra sidan har tankearbetet ofta utförts av teologer. Det hela hade varit roligt, om det inte varit så sorgligt; vad som egentligen behövts hade varit att tillräckligt många sagt att "nä, nu skiter vi i det här" och gjort sig av med tramset.
Wikipedia:
- Nika'h mutah
- Indulgence (avlat)
- Prayer wheel
8 kommentarer:
Du menar tidsbegränsade äktenskap? Alla bröllop är väl tidsbegränsade? Eller förstår jag inte vad det rör sig om?
Äktenskap, givetvis.
Rabbin som med kreativa tolkningar kringgår lagarna är en hel humorgenre bland judarna. Gissningsvis var även den du hörde avsedd som ett skämt. Här är en annan:
-Rabbi, är det tillåtet att flyga på sabbaten?
-Ja, fast bara om du behåller bältet på hela resan.
-Varför då?
-Då bär du flygplanet som en klädnad.
Ränta på lån är ju förbjudet i flera religioner, men det finns väldigt många kreativa sätt att komma runt det. T ex att låta banken köpa ett hus och sedan "hyra" det av banken!
Tidsbegränsade äktenskap är tragiskt, eftersom det utnyttjas på så sätt att män köper prostituerade. Då är det fritt fram, de är ju gifta. Ofta utstötta kvinnor vars enda chans att överleva är att sälja sig och som blivit beroende av droger. Många (de flesta) har barn att försörja. Jag kan hålla mig för skratt.
Om rabbinens godispåse var ett skämt som åtminstone Björk tagit på allvar så vore det ett klassiskt exempel på hur faktoider kan uppstå. Och bakgrunden i det flitiga och absurda regeltolkandet är verklig.
Den muslimska räntan med annat namn är ett prima exempel på företeelsen.
En religion som förbjöd utnyttjande av människor så effektivt att det faktiskt upphörde hade varit, hur ska man säga, en gudagåva. Tyvärr verkar ingen gud hittills ha funnit frågan mödan värd.
Vad som är humor och allvar kan nog vara flytande. Nog framstår mycket av forna tiders teologi som rätt löjligt i våra ögon. Samtiden var inte helt blind för detta. Poes lag gällde även i forna tider. Här är i alla fall en länk till den wikipedia-artikel där jag läste om sådana här tolkningar som en form av judisk humor.
http://en.wikipedia.org/wiki/Jewish_humor#Religious_humour
Sensemaker
Problemet är ju inte reglernas bristfällighet utan människornas. Inte ens en gudomlig heltäckande förteckning över alla goda (påbjudna) och onda (förbjudna) handlingar skulle räcka. Det går inte att tvinga någon till godhet. Kryphålen är ju ett resultat av människor som har sin vilja någon annanstans än det reglerna vill uppnå och därför försöker komma runt dem utan att bryta dem.
Skicka en kommentar