Under andra världskriget försökte Sovjet att bekämpa stridsvagnar med hundar. Man spände fast en min-atrapp på hundens rygg och lade mat under en stridsvagn; på så sätt lärde sig hunden att förknippa stridsvagnar med mat. Sedan togs hunden ut till fronten, försågs med en fullt fungerande mina, och släpptes ut mot fiendens vagnar ... Och du kan inte tro vad som hände sen!
Vad hände sen?
När berättelsen berättas brukar det vara med en tacksam galg-humoristisk knorr. De varianter jag stött på är 1) hunden blev rädd för de vrålande fordonen, sprang tillbaka till sin kompis hundskötaren, varpå båda sprängdes i småbitar 2) hunden kände lukten av de bensindrivna tyska vagnarna, som ju var annorlunda än de dieseldrivna sovjetiska den var bekant med, blev konfys och/eller rädd, och sprang tillbaka till sin kompis osv.
Är det sant? Var Противотанковая собака, eller Panzerabwehrhund som de kallades av målen, ett fullkomligt fiasko?
Ett par snabba: Hundarna tränades inte bara mot tysta, stillastående stridsvagnar utan även mot sådana som var igång, rullade runt lite och sköt lösa skott. Vilket naturligtvis kan ha varit en välbehövlig anpassning efter minnet av misslyckade elever ... Liksom fallet torde ha varit med bränslena. (Det stämmer att de olika sidorna körde med olika bränslen.)
Hur gick det då sedan, när man fått till utbildningen?
Här är den militärhistoriska sakkunskapen inte säker. En rysk uppgift som luftats är att deras hundar skulle ha fimpat 300 eller rentav uppemot 400 stridsvagnar. Den har ifrågasatts, med rätta: Propagandafaktorn i sammanhanget är skyhög, helt oavsett hur gamla krigen är eller hur obskyra stridsmedlen.
Wikipedia (ry.): Противотанковая собака
Wikipedia (ty.): Panzerabwehrhund
Wikipedia (eng.): Anti-tank dog
Bonus: Begreppet "krigets hundar" förekommer i filmer, spel och allt vad det är. Undras hur många som använder det som har en aning om att det stammar från, eller åtminstone gjorts känt genom, ingen mindre än Shakespeare?
All ömkan skall af brottets vana qväfvas,- William Shakespeare: Julius Caesar, akt 3, scen 1 (övers. Hagberg)
Och Cæsars vålnad, glupsk i hämdbegär, –
Med Ate vid sin sida, glödröd kommen
Ifrån tartaren – nalkas dessa länder
Och med en herrskarstämma ropa: "mord!"
Och släppa krigets galna hundar lösa,
Tills detta nidingsverk förpestat verlden
Med lik, som qvida efter jordafärd.
4 kommentarer:
De Svenska sälarna som skulle finna minor och ubåtar är ju i så fall mera spektakulära
Det är något skumt med T 34'an. Jag tror det är en T 34/85 med en fejkad kanon.
MVH
Hans
Jag tycker den ser ut som vanligt men husexperten håller med dig: Fejk eller klenare kanon.
Jag litar mer på honom än på dig i denna diskussion ;-)
Den enda T34 med klenare kanon jag kan komma på är T-34/57, och en sådan är det inte. Har inte tiden nu att leta runt nu men kanske senare.
MVH
Hans
Skicka en kommentar