Och inled oss icke i frestelse- Ur Herrens bön, i såväl 1703 (Karl XII) som 1917
utan fräls oss ifrån ondo
En frestelse vet ju alla vad det är: Någonting lockande. I en del sammanhang, som till exempel det bibliska, förstår man att det dessutom är någonting förbjudet. Bönens begäran innebär alltså att hålla spännande lockelser borta, så man lättare kan hålla sig på den tråkiga smala vägen.
Men det är inte så oerhört länge sedan som ordet även hade en helt annan betydelse. Ett exempel på betydelseskiftningen hittas om man jämför översättningar av ett annat bibelord:
Effter tu haffuer hållet mitt tolamodz ord, skal iagh ock bewara tigh för frestelsens stund, hwilken tilstundar allo werldenne, til at frelsa them som boo på iordenne.- Uppenbarelseboken 3:10, (1526) Gustav Vasa resp. 1917
Eftersom du har tagit vara på mitt bud om ståndaktighet, skall ock jag taga vara på dig och frälsa dig ut ur den prövningens stund som skall komma över hela världen, för att sätta jordens inbyggare på prov.
Ordet frestelse kommer från fresta. Det ordet kan ju än idag användas i såväl positiv lockande bemärkelse som negativ besvärlig, som i "fresta på tålamodet". En annan släkting är formen påfrestning som bevarat den rent negativa betydelsen.
Det är intressant att frestelsen i Uppenbarelseboken blev en prövning tidigare än andra frestelser. När den blev det i Herrens bön så verkar det dock ha varit av en annan anledning än att frestelse leder tankarna fel:
Teologiskt har främst frasen utsätt oss inte för prövning varit kontroversiell. Kritikerna menar att prövning från Gud är något att vara tacksam över, medan de som försvarar översättningen lyfter fram att grundtextens grekiska ord πειρασμός (peirasmos) kan översättas med prövning likaväl som frestelse, det tidigare använda alternativet.- Wikipedia: Herrens bön
SAOB: FRESTELSE
2 kommentarer:
Intressant läsning med intressant Wikipedia-länk. Kände ju till konflikten mellan 1917 och 1981 års "Herrens bön", men hade inte alls reflekterat över att den förra har väldigt lite att göra med hur man talade, eller ens hur man skrev bibelöversättningar, under första världskriget. Texten är ju nästan ordagrant identisk (bortsett från stavning förstås) med den i Gustav Vasas bibel. Uppenbarligen avsiktligt. Om man förändrat den mer gradvis under seklernas gång hade det kanske inte blivit samma läsarstorm på 80-talet (obligatorisk referens till kokta grodor här).
På engelska käser man väl "And lead us not into temptation, but deliver us from evil." Jag läser temptation som "frestelse", inte som prövning, så man har antagligen valt den tolkningen också.
/Håkan
Skicka en kommentar