Det där med vänheten är ett modernt påfund:
På romantiska tavlor har äldre konstnärer målat undersköna älvor som trånande dansar omkring i dimmorna på ängen. Så väna och ljuvliga har älvorna aldrig varit i folktron.- Ebbe Schön citeras på www.faktoider.nu: Älvor
En annan detalj är vingarna:
Wings, while common in Victorian and later artwork of fairies, are very rare in the folklore; even very small fairies flew with magic, sometimes flying on ragwort stems or the backs of birds. Nowadays, fairies are often depicted with ordinary insect wings or butterfly wings.- Wikipedia: Fairy
Detta hade kunnat vara en rent konsthistorisk fråga, om det inte varit för alla observationer av älvor som gjorts -- sägs ha gjorts. Och när sådana observationer gjorts före 1800-talet så är vingarna inte där; när de gjorts från viktoriansk tid och senare, så är vingarna där. (En noggrannare undersökning skulle kunna visa hur vingarna spridits geografiskt, om ursprunget nu är England eller någon annanstans.)
Har älvorna evolverat? Eller kan det vara så, att det som folk ser beror mer på vad de förväntar sig att se än vad de faktiskt har framför sig? Vilket i sin tur problematiserar hela älvafrågan: Om man inbillar sig (vilket är ett luddigt och ofta missvisande ord för det faktum att vi i sådana här fall är helt i våra hjärnors våld) en väsentlig detalj på en observerad älva, hur kan man då vara så säker på att hela älvan inte är en sorts fantasi?
(Denna bloggpost handlar bara delvis om älvor, desto mer om allt som vi tycker oss se, tror oss se, är helt pang bom spiksäkra på att vi observerat men vars existens av en eller annan anledning inte låter sig påvisas på något annat sätt än den personliga vittnesbörden.)
Relaterade bloggposter: Hur man trollar fram älvor (inklusive Cottingley Fairies); Älv-föreningen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar