Kroppsvätskor som inte finns

Vad är dessa vätskor? Hur konstigt det än låter så beskrev Hippokrates och Galenos, och alla läkare som följde dem under sexton sekler, kroppsvätskor som de aldrig sett, och som ingen någonsin kommer att se, för de finns inte. Det var blod, gul galla, svart galla och slem. Blod och galla finns förvisso; men var är den svarta galla som ger melankoli? Och detta extraordinära slem eller sekret från hypofysen – denna märkliga vätska, som ger upphov till tumörer, blodbrist, reumatism och cacochymi [en förmedicinsk slaskdiagnos om lite av varje] – var är den? Vem kommer någonsin att se den? Vem har någonsin sett den? Vad kan vi säga om denna fantastiska klassifikation av kroppsvätskor i fyra grupper, av vilka två är rent påhitt?

Talaren heter Charles Richet. Han talar inför en internationell läkarkongress i Wien om ämnet Gammal humoralpatologi och ny humorapatologi. Året är 1910; tre år senare skulle Richet få Nobelpriset i medicin. (En del av det han arbetade med, inklusive upptäckten av anafylaxin som han fick priset för, påminner vagt om humoralpatologin; men likheterna är, som han påpekar i talet, illusoriska.)

Man pratar ofta om humoralpatologin som en typisk pseudovetenskap, en grundlös irrlära som tog livet av tallösa hjälplösa patienter och långt in i medeltiden hindrade utvecklingen av vetenskaplig medicin. Men även om humoralpatologin sannerligen inte fick mycket rätt så var den ändå ett steg i rätt riktning jämfört med den rena magi som den ersatte. Sjukor och symptom berodde inte längre på förbannelser, demoner eller gudomliga straff, utan på något påtagligt i våra kroppar.

Inte många rätt, som sagt ... Och av allt som var fel i humoralpatologin så är detta något som uppmärksammas sällan: Att av de fyra berömda kroppsvätskorna så var det bara två som fanns.

Lördagsfråga 483: Valross

1. Kartan som R. L. Stevensons Skattkammarön börjar med. Skatten hade kapten Flint rövat ihop som befälhavare på Walrus.
2. Barry White, som fick det osannolika smeknamnet Walrus of love – nog låter det ännu fånigare på svenska. (Och jag hade missat att Barry bara var 58 när han dog.)
3. En Supermarine Walrus katapulteras iväg från ett hangarfartyg HMS Bermuda, en s.k. light cruiser. Flygplanstillverkarens namn "Supermarine" kommer från att de var specialiserade på amfibieplan. Å andra sidan är det inte dem som gjort märket berömt, utan deras första plan som inte var ett amfibieplan: Supermarine Spitfire.
4. Beatles framför "I am the Walrus" i Magical Mystery Tour. Filmen hade premiär på annandagen 1967 och floppade hårt.

Fyra valrossar betade Pölsa Dum av snabbt och lätt.

En fransk Andrée?

Från Bryssel skrifves till en fransk tidning: Man har här haft ett samtal med hr Emili Pagan angående hans plan att nå 90:de graden nordlig latitud med tillhjelp av en luftballong.

- Blekingsposten 5 november 1878

90:e breddgraden = nordpolen. Att Arktis skulle utgöras av ett öppet hav var en slitstark idé som 1878 var tämligen död i någorlunda insatta kretsar. Men hur gick det med E. Pagan? Jag har inte lyckats hitta minsta uppgift om honom, ens stavad "Emile" som jag antar är korrekt. En annan detalj är att ange gasmängder i meter; men det är naturligtvis inte i närheten lika spännande som Frankrikes Andrée-aspirant och hans ballong-släd-kanot.

Visserligen är planen djerf och full af fara, men, säger brefskrifaren, det synes nog praktiskt för att skaffa denne fransman, som önskar plantera trikoloren i dessa hyperboreiska [arktiska] trakter, medel att företaga sin farliga expedition.

Lördagsfråga 483

Finns en allergi-hysteri?

Typiskt exempel, valt på måfå: Nötförbud i lokaler på grund av påstådd risk för luftburna allergener. Liknande finns i väldigt många av landets övriga 289 kommuner. Hur stor är risken, egentligen?

I DN publicerades häromåret en granskning av påståendet. Läkaren, professorn och allergiforskaren Magnus Wickman hade undersökt rapporter om påstådda luftburna allergener och konstaterat att de var överdrivna och grundlösa.

Vid Sachsska barnsjukhuset har professor Wickman och hans kolleger utfört blindtest på drygt 50 så svårt nötallergiska att föräldrarna hävdat att barnet inte kan besöka lokaler där nötter nyligen funnits utan att reagera allergiskt. En sköterska vispar omkring med handen i en skål som antingen innehåller kaffebönor eller nötter ovanför barnens huvuden. Två av barnen uppvisade lätta reaktioner, som rinnande näsa, när det var nötter i skålen. Resten reagerade inte alls.

- Hanne Kjöller: Skilj på hysteri och allergi, Dagens Nyheter 26 mars 2015

I en uppföljande artikel håller Wickmans kollega Alf Tunsäter med om några av hans påståenden. Däremot är han tveksam till det uppgivna säkerhetsavståndet en meter, som enligt Wickman ska räcka för att även den känsligaste allergiker ska vara säker:

– Någon sådan forskning har jag aldrig sett. Det är väl en bedömning som han gör men jag kan inte verifiera en exakt sträcka. Jag har haft flera patienter som beskrivit kraftiga reaktioner av en jordnötspåse som öppnats i samma rum som de befunnit sig i, säger Alf Tunsäter.

- Blodprov avgör tillförlitligt risken med nötallergi, Dagens Nyheter 27 mars 2015

Frågan är känslig på så sätt att nötallergiker upplever att de misstros, som om de anklagades för att ljuga om sin allergi. Men det är inte alls det saken gäller. Förvisso kan man ha fel om sin kropp och symptom på otaliga sätt, inklusive hur känslig eller inte man är mot det ena eller andra ämnet. Oavsett hur det verkligen ligger till finns det ingenting som hindrar att förbud mot nötter i lokaler, i flygplan m.m. skulle kunna vara en hysteri. På samma sätt som vi vet att en mycket stor del av allt prat om gluten och laktos saknar grund i verkligheten.

Förstärkt vin

Här har vi fyra sorters "vin": MD 20/20 med smak av apelsin ("Get zesty with fresh citrus flavors of juicy orange"), jordgubb/kiwi ("A savory sipper with tropical tangs"), kiwi/citron och Banana Red ("Sweet and tangy with all the smells and tastes of real banana").

Vad är fortified wine? Ordagrant "spetsat vin", vin med tillsatt sprit. På svenska syftar starkvin på drycker som portvin, sherry och madeira, med status, anor och pris. Till "spetsade viner" hör även vermouth, liksom lite mindre kända sorter som marsala och cypriotisk Commandaria.

Men de kulörta varorna på bilden hör till en grupp av drycker som, såvitt jag vet, aldrig saluförts på bolaget, och som måhända inte har någon beteckning på svenska. Man börjar med ett vin, av enklast tänkbara sort. Därefter tillsätts alkohol så man kommer upp i sisådär 13-20 %, typisk starkvinshalt. Sedan kan man tillsätta sötning och smaker, kanske färgämnen, koffein ... Resultatet blir en vinbaserad dryck som inte verkar påminna om något annat. Det är så opretentiöst det kan bli, smakar därefter, och kostar lite.

Sistnämnda är poängen: Det här är lågprisfylla, rent ut sagt. Ordet wino "fyllbult" lär komma från de drycker som ofta förekommer i sammanhanget. Huruvida det är sant som sägs, att bransch eller återförsäljare bedriver marknadsföring specifikt inriktad på hemlösa, är en helt annan fråga, men det indikerar en av de viktigaste målgrupperna.

MD på bilden tolkas ofta Mad Dog. Egentligen står det för Mogen David, "Davids sköld"; det började som ett kosher-vin som snabbt fann icke-judiska konsumenter. Andra etablerade märken i genren är Wild Irish Rose, Thunderbird, Cisco (ingen koppling till nätverksföretaget) och Night Train Express. Dessa är alla amerikanska. Ett brittiskt bidrag är Buckfast Tonic Wine. Det togs fram av franska benediktinmunkar på 1800-talet, som sedan lämnade religionsbråk bakom sig och flyttade till Devon. Att det tillverkas på licens från ett kloster kan ge bilder av klosterlikör och annat fint, men "bucky" verkar ha lika dåligt rykte på sin sida Atlanten som Thunderbird m.fl. på sin.

Varning för schack

Vuxna brukar oroa sig över barnens spel. 1859 varnade tidskriften Scientific American för ett förföriskt spel som var "ren underhållning av ett väldigt lågt slag" och som distraherade barnen från studier och kroppsaktiviteter. Spelet var schack.

- Johan Norberg: Alla experter har fel om unga nu för tiden, Aftonbladet, 26 september 2017

Har Norberg rätt? Nästan. Det stämmer att SciAm 1859 publicerade en artikel som kritiserade schack. Anledningen var den schack-våg som brutit ut i landet sedan den unge Paul Morphy, en av de främsta schackspelarna någonsin, turnerat i Europa och besegrat allt den gamla världen kunde visa upp. Schack var helt enkelt inne i USA.

... Chess is a mere amusement of a very inferior character, which robs the mind of valuable time that might be devoted to nobler acquirements, while at the same time it affords no benefit whatever to the body. [...] Persons engaged in sedentary occupations should never practice this cheerless game; they require out-door exercises for recreation - not the sort of mental gladiatorship.

Vad Norberg diskuterar 2017 är synen på barn, men sådana tas inte upp i artikeln från 1859. De presumtiva schackspelarna är persons, en omnämnd är a young gentleman, och det är allt.

Huruvida artikeln har några poänger i övrigt, eller om den kanske rentav är ett sorts trollande, är en annan fråga. Här är den i sin helhet; varsågoda.

The achievements of our young contryman, Paul Morphy, in vanquishing the most distinguished chess-players of Europe, have excited in our people a very pardonable degree of national pride; hence they have exhibited a strong exultant feeling in welcoming him back to his native land as the Chess Champion of the World. He has been received with high demonstrations in several cities, and public testimonials of great value have been presented to him; while at the same time poets have sund, and sages have delivered orations in his praise. At some of these exhibitions there was a considerable display of "Buncombe," especially at the one held in Boston, where some of our scientific friends rather overdid the thing by their adulations; yet all this might be overlooked if such influences extended no further that the time and place when and where these effusions were uttered. But we regret to state that this is not the case, for a pernicious excitement to learn and play chess has spread all over the country, and numerous clubs for practicing this game have been formed in cities and villages. Why should we regret this? it may be asked. We answer, chess is a mere amusement of a very inferior character, which robs the mind of valuable time that might be devoted to nobler acquirements, while at the same time it affords no benefit whatever to the body. 

Chess has acquired a high reputation as being a means to discipline the mind, because it requires a strong memory and peculiar powers of combination. It is also generally believed that skill in playing it affords evidence of a superior intellect. These opinions, we believe, are exceedingly erroneous. Napoleon the Great, who had a great passion for playing chess, was often beaten by a rough grocer in St. Helena. Neither Shakespeare, Milton, Newton, nor any of the great ones of the earth, acquired proficiency in chess-playing. Those who become the most renowned players seem to have been endowed with a peculiar intuitive faculty for making the right moves, while at the same time they seem to have possessed very ordinary faculties for other purposes. A game of chess does not add a single new fact to the mind; it does not excite a single beautiful thought; nor does it serve a single purpose for polishing and improving the nobler faculties. 

Persons engaged in sedentary occupations should never practice this cheerless game; they require out-door exercises for recreation?—?not the sort of mental gladiatorship. Those who are engaged in mental pursuits should avoid a chess-board as they would an adder’s nest, because chess misdirects and exhausts their intellectual energies. Rather let them dance, sing, play ball, perform gymnastics, roam in the woods or by the seashore, than play chess. It is a game which no man who depends on his trade, business or profession can afford to waste time in practicing; it is an amusement?—?and a very unprofitable one?—?which the independently wealthy alone can afford time to lose in its pursuit. As there can be no great proficiency in this intricate game without long-continued practice, which demands a great deal of time, no young man who designs to be useful in the world can prosecute it without danger to his best interests. A young gentleman of our acquaintance, who had become a somewhat skillful player, recently pushed the chest-board from him at the end of the game, declaring, “I have wasted too much time upon it already; I cannot afford to do this any longer; this is my last game.” We recommend his resolution to all those who have been foolishly led away by the present chess-excitement, as skill in this game is neither a useful nor graceful accomplishment.

- "Chess-Playing Excitement", The Scientific American, 2 juli 1859

Helhet Energi Balans

Helhet, Energi & Balans utvecklar din fulla potential och ger dig tillgång till den sanna livskraften. Den sanna livskraften skapar helare människor vilka automatiskt skapar en helare värld.

- Helhet Energi Balans

Ett av "fynden" på bokmässan utgjordes av HEB, Helhet Energi Balans. Om det inte är en sekt så försöker de åtminstone.

Hur vet man att det är en sekt? Sådant framgår sällan av deras egna beskrivningar. I detta fallet är det idel standardtexter som kunde varit hämtade från vilken new age-grej som helst. Men ett tecken är den grad av hängivenhet som man förväntar sig av de lite mer engagerade anhängarna:

Om du vill utbilda dig inom HEB-metoden så är det 4-5 års heltidsstudier som behöver vara utspridda under cirka 10 års tid

- Om HEB

Ett annat tecken är det fokus som ligger på ledaren. Grundaren och gurun Laila Tyfting nämns stup i kvarten; hade det inte varit för några namngivna lärjungar i Linköping, och att man har faktiska aktiviteter på flera andra orter, hade det lika gärna kunnat vara ett enmansföretag.

Kurserna som annonseras på hemsidan ligger på 3000-7500 kronor. För att rekrytera medlemmar håller man gratisträffar på stadsbiblioteket i Linköping, vilket måhända strider mot någon policy för lokalbokning (religiösa/andliga samfund brukar annars få hålla sig med egna lokaler).

Det ska sägas att konkurrensen i den vidskepliga branschen är stenhård. Det är många, många fler som vill driva företag och sällskap än det finns efterfrågan. Det ska bli intressant att se om HEB finns kvar om ett, tre eller fem år.

Tre fejkade bilder

Här har vi en klassiker från 2015. Den ser ut som ett perfekt exempel på hur samma bild kan användas i helt olika sammanhang.

Bild 1 från ukrainska 5 Kanal: "Ryssland bombar".

Bild 2 från ryska Rossija 24: "Ukrainare bombade sina egna medborgare som bestraffning".

Bild 3 från Al-Jazira: "Israel beskjuter Gaza".

Facit: Bilden lades ut i september 2014 av Andrew Zaharov, ukrainsk soldat. Den visar ett ukrainskt fordon som träffats av en BM-27 Uragan (orkan). Därmed skulle bild 1 komma närmast sanningen ...

Men! Vid närmare påseende förefaller det som om alla tre tv-bilderna är fejkade. Notera t.ex. att de är identiska, även på pixelnivå och i färgtoner. Det talar för att de snarare kommit från samma Photoshop-session än från sändningar hos 5 Kanal, Rossija 24 eller Al-Jazira. Så det perfekta exemplet på hur bilder kan missbrukas, vilket förvisso är ett mycket vanligt fenomen, visade sig vara lite för perfekt.

Källa: What is the origin of this photo of an unexploded bomb?, skeptics StackExchange

VoF på bokmässan 2017, dag 4

Bilden från 2016 fungerar eftersom montern D04:33 är oförändrad. Likaså är undertecknad och aktivitetsansvarig Karin (t.v.) på plats. I år fick Sofies medverkan inskränkas till ett besök med Hedvig. I bakgrunden Staffan, som utöver att vara personalansvarig även såg till att uppträdanden i montern filmades och lades ut.

Som till exempel fredagens samtal mellan Lena Andersson och Magnus Norell (del 1 av 3). Vi hade även besök av Clas Svahn, Paula Dahlberg, Dan Katz och Lars Lönnroth. Varje dag trollade P J Råsmark och blandade Anders Tryggvesson homeopati, två av våra slitstarkaste standardnummer. Sist men inte minst avrundades mässan med Agnes Wold och Cecilia Chrapkowska som berättade om deras nya bok Praktika för blivande föräldrar.

Roligast? Kanske att få självaste @Muralgranskaren att muralgranska senaste numret av Folkvett? (Som levererades så färskt som det går till mässan.)

Nej, allra roligast var vår senaste hedersmedlem. Här skriver han upp sig med en tröja "Jag är skeptisk" ... Känns han igen?

Att fredags-ferneten serverades av en ödla berodde på Dan Katz bok Ödlan i huvudet - KBT i bilder som såldes i montern.

VoF på bokmässan 2017, dag 3

Bokmässans lördag präglades naturligtvis av små gröna män som förekom utanför. Nu vet vi att det gick så bra som man hade kunnat hoppas. Besvikelsen är desto större i kommentarsfälten på Nordfront, där kritiken censureras så snabbt att man nästan inte hinner läsa den. Början på slutet för denna högerextrema våg?

I D04:33 hölls den skeptiska fanan högt. Undertecknad höll ett samtal med Paula Dahlberg om identitetspolitik inom högerextremism och pseudovetenskap, det minglades friskt och knöts kontakter. En dag kvar ...

VoF på bokmässan 2017, dag 2

Fredagen hade vi Lena Andersson och Magnus Norell på samtal i montern. Mest imponerade publiken; det är en sak att samla folk, en helt annan att samla folk som står kvar i uppemot en halvtimme.

Fynd ur bilaga från Aftonbladet 1907.

Traditionell Fernet-fredag, denna gång med en ödla som stod för serveringen.

VoF på bokmässan 2017, dag 1

Bokmässetorsdagen 2017 var intensiv, men kanske inte fullt lika intensivt som vanligt. Var det aningen färre besökare?

Finaste besöket vars Lars Lönnroth, som berättade om germansk diktning (utiftån hans nya bok, som det plägar vara på bokmässan).

Roligaste detaljen var den placering en omtalad tidning ute på högerkanten fick. Nämligen ute på högerkanten.

Kolloidalt silver i Illustrerad Vetenskap

Reklam för kollodialt silver i senaste numret av Illustrerad Vetenskap. Vad ska man säga?

- Inlägg på IV:s Facebook-sida

Ja, vad ska man säga?

Illustrerad Vetenskap är Skandinaviens överlägset största tidning med inriktning mot populärvetenskap (upplagan är över 100 000 bara i Sverige). Den är ökänt svajig; felstegen är många, även om de flesta tack och lov är mindre än det parapsykologiska haveri jag tog upp i bloggposten Illustrerad Ovetenskap.

Men nu är det dags igen. Sedan flera nummer tillbaka har de haft annonser från Ion Silver som marknadsför kolloidalt silver och annat kvack. I annonstexten utlovas varken bot mot cancer eller ebola, men det görs desto oftare i andra sammanhang. Det är, kort sagt, ingen annons som en vetenskaplig tidning vill ta in.

Påpekanden som det ovan genererar en flod av kommentarer från anhängare av kvacksalveri, pseudovetenskap och förvillande i allmänhet och KS i synnerhet. Däremot verkar hittills ingen ha fått någon kommentar från redaktionen, i någon kanal.

Att ni inte skäms?!?!

Hur är det möjligt att en tidning som ska stå för vetenskapligt ställningstagande har detta i sin tidning?

Har nu totalt tappat allt förtroende för er och kommer se till att även vänner och familj slutar prenumerera på er!

- Tuvalie Mellin på IV:s Facebook-sida

Röka tobak är ett bruk

Röka tobak är ett bruk,
som från Indien vi lärde

- Läsebok för folkskolan (1842)

Tobaken fick vi inte från Indien utan Amerika. Är det västindien som avses? Hade kunnat vara ... Men så här står det i "originalet":

Röka Tobak är et bruk,
Indianerne oss lärde;

- Fredrik Boije af Gennäs, Prinsessans ABC-bok (1835, faksimil Rediviva 1977)

Om indier = indian så blir det rätt och riktigt.

"Röka tobak"-citatet tillskrivs ofta Falstaff, fakir. Det är helt oriktigt Axel Wallengren föddes f.ö. 1865.

Ett annat fynd från den fina bilderboken tog jag upp i bloggposten Kvacksalvare 1835.

Lördagsfråga 482: Orkaner

1. Harvey Keitel som fixaren Winston Wolfe i Pulp Fiction (1994).
2. Irma Grese, ökänd KZ-vakt. Avrättades efter kriget.
3. Kvinnan heter Ana Gonzalez Rubio och hade ärvt ett destilleri i Tequila, Mexico. Här är hon ca 1900 med hennes nye man: José Maeia Cuervo Labastida. Under hans tid fick deras tequila namnet Jose Cuervo.
4. Maria Theresia av Österrike hade en habsburgiskt lång rad titlar, blev indirekt anledning till ett krig när hon var 23, fick sexton barn varav tio överlevde till vuxen ålder (den mest kända hette Marie Antoinette), med mycket mer.

Harvey, Irma, Jose och Maria är de (hittills!) namnkunnigaste i 2017 års atlantiska orkansäsong. Den lätte satte David Snusgrop snabbt som vinden.

555 jajaja

Vad händer i denna konversation?

A: [lustighet]
B: 555

Vadå femmor? Vad betyder de?

Förklaringen är att åtminstone B är thailändare. På thai uttalas siffran fem "ha". Så 555 på thai = "ha ha ha".

Ett annat exempel på transkriberat skratt är det "jajaja" man kan se i spanskspråkiga sammanhang. Även rudimentära kunskaper i språket räcker för att inse att gensvaret är betydligt gladare än om det lästs på svenska.

Lördagsfråga 482

Kolijox och eter

- Dalpilen 5 januari 1912

Husföreståndarinnan Hildur Bock, av Karlsson kallad husbocken, lagade en kryddig stuvning.

Det är min egen uppfinning ... "Hildur Bocks goda kolijox" har jag kallat det.

- Astrid Lindgren, Karlsson på taket flyger igen (1962)

Ordet "kolijox" är inte Lindgrens uppfinning. Det finns i SAOB med äldsta belägg angivet till 1908 och en intressant etymologi:

(starkt vard., föga br.) benämning på ss. berusningsmedel använd eau-de-cologne

Begreppet användes även om andra sorters "fulsprit" som kringgick reglerna, i synnerhet om prisbilligare sådana än eau de cologne. Som när farmaceutiska föreningen 1908 diskuterade "kolijoxarne i Helsingland", avseende mindre nogräknade apotekare som sålde sprithaltiga preparat receptfritt för invärtes bruk. Ett omtalat sådant är Hoffmanns droppar, en fruktansvärd brygd som bestod av tre delar koncentrerad sprit och en del eter. Dietyleter (C₂H₅)₂O som berusningsmedel har, såvitt jag vet, fallit ur bruk de senaste generationerna; det lär vara ännu kraftigare än alkohol och ha ännu kraftigare biverkningar.

Kanonkulor i väggar

Kanonkulor i Bergens domkyrka, Kalmar slott, Gamla Stan samt Nya Älvsborgs fästning

Bloggposten om Ruth Ellis och de fejkade kulhålen kommenterade Kurt med en fantastiskt fin faktoid. Den är spridd, den är välkänd, och dessutom har jag (sånt här är personligt) känt till den länge, aldrig någonsin ifrågasatt den, men inser direkt hur underlig den är.

Det finns många gamla byggnader där kanonkulor i väggarna minner om den ena eller andra drabbningen ... Men beter sig verkligen kanonkulor på det sättet? En metallkula som träffar sten eller tegel gör en grop. Hur skulle den kunna fastna?

Kulorna ovan är från Sverige och Norge. För att få en uppfattning om hur vanlig företeelsen är räcker det med en enkel bildgoogling:

En del kulor är placerade i prydliga, cirkelrunda nischer som uppenbarligen inte är resultatet av en träff – åtminstone om man tänker efter. Men det är ju det man inte gör ...

– Kula kom inn, slo i veggen og fall ned. Ei jernkule kan ikkje treffa kleberstein [täljsten] og bli ståande i veggen, seier [geologen Øystein James] Jansen, som har særleg interesse for nettopp kleberstein.

- Even Norheim Johansen: Knuser myten om kanonkula i domkyrkjeveggen, NRK 22 juni 2017 (en geolog med täljsten som specialintresse!)

Den mest kända svenska väggkulan kan beskådas på Stortorget i Gamla stan. Den har bättrats på ytterligare med en skröna om att den skulle vara ett spår efter Gustav Vasas belägring av staden 1521, och att den rentav skulle ha varit riktad mot Kristian II (han som aldrig kallades den gode). När man ser den är det svårt att förstå hur någon kan få för sig något annat än att den satts upp som en dekoration. Men så är det: Huset byggdes 1795 åt en möbelhandlare Grevesmühl, och då satte man dit kulan som minne av belägringen och hur Gösta befriade oss från dansken.

Utan att ha forskat i ämnet gissar jag att det en gång i tiden var modernt att mura in kanonkulor, från faktiska beskjutningar eller till minne av sådana. Eller kanske bara som en kul grej?