Tåg mot Moskva

Denna filmsnutt sägs visa ryska soldater som skickas till fronten i godsvagn. Vad kan vi säga om den?

På huset står ortnamnet med rejäla bokstäver: О́рша, Orša. Staden ligger i östra Vitryssland, inte så långt från ryska gränsen.

Google Maps: Stationshuset från ovan …

… Och så här ser det ut på marken. Pampigt värre! Kortsidorna är både lika och olika varann, men det är tydligt och klart att det är den östra sidan, på nedre bilden, vi ser på filmen. Det innebär att tåget med stridsvagnar och folk i godsvagnar passerar Orša på väg österut, mot Ryssland och Moskva. Så åtminstone den detaljen i beskrivningen är fel.

Bevis för att jorden är rund

The line of power lines is straight, and they are all the same size, and the same height above the water. They are also very tall, and form a straight line nearly 16 miles long. Far better than any experiment one could set up on a canal or a lake. You just need to get into a position where you can see along the line of towers, and then use a powerful zoom lense to look along the line to make any curve apparent

- Mick West: Soundly Proving the Curvature of the Earth at Lake Pontchartrain, 22 juli 2017 Metabunk.org

Hur vet vi att jorden är rund? Det finns några klassiska bevis: Stjärnhimlen förändras när vi beger oss norrut eller söderut, man ser de högst belägna delarna först på avlägsna fartyg eller kuster, under månförmörkelser ser man den rundade jordskuggan på månen ... Dessa indikationer har även fungerat i historisk tid, och övertygade våra förfäder om jordens rundhet långt, långt innan senare tiders folk fick för sig att de förra hade för sig att jorden är platt.

Men finns det något finare belägg för jordens rundhet än högspänningsledningen över Lake Pontchartrain, Louisiana?

På Youtube finns en viss Soundly som lagt ner rejält med tid och energi på att visa upp ledningen. Han har fixat kamera med tillräckligt mycket tele, begett sig till rätt plats och filmat i rätt vinkel. Han har gått plattjordingarna (om de nu är troll, tokar eller något mittemellan) till mötes på alla upptänkliga sätt.

Case closed? You would think so. But some raised the possibility that the images are faked - they are taken from a freeway, so require a little effort to duplicate. Soundly then went to incredible lengths to demonstrate they are not fake. Ultimately he did a live stream of himself taking the video, then driving to a cafe where he uploaded it to Youtube.

- Mick West

Även West har en hel änglaplutons tålamod och ger exempel efter exempel. Liksom han som återskapat ledningen i CAD, på en platt respektive krökt yta. Och så vidare.

Inte för att någon plattjording någonsin, såvitt jag vet, erkänt sig ha haft fel. Men som övning i hur man verkligen bevisar någonting är det inte alls dumt.

Blitzens mjölkbud

Sommaren 1940 angrep tyskt flyg Storbritannien, med olika metoder och mål, och gång på gång på gång ... I september övergick de till intensiva bombningar av London. Först militära mål som hamnarna, sedan blandade terrorbombningar: Blitzen.

Nu är det så, att myndigheter under krigstid högst ogärna sprider bilder av förödelse i det egna landet. Så var till att börja med även fallet i Blitzens London.

Men fotografen Fred Morley fick en idé. Från ett mjölkbud lånade han rock och ett ställ med flaskor. Sedan gick han och hans assistent runt i förödelsen till de fick se några brandmän i arbete; det dröjde nog inte länge. Assistenten drog på sig den vita rocken och agerade mjölkbud framför kameran tills Morley var nöjd. Även censorerna blev nöjda: Visst ser man ruiner och förfärligheter. Men bildens budskap går inte att ta miste på. Londonborna rycker inte bara ut och släcker bränder, de ser även till att vardagen går sin gilla gång. Det finns ju massor av hushåll som inte är utbombade, och det är klart att de ska ha sin mjölk.

Många propagandabilder ser inte ut som något annat än propagandabilder. Men de bästa fixar avvägningen: Budskapet är tydligt, men ser inte övertydligt eller alltför konstlat ut.

Den intressantaste frågan är nog huruvida bilden hade kunnat vara äkta. Gick inte mjölkbuden sina vanliga rundor, även om delar av dem råkade ha blivit ruiner? Varifrån fick Morley annars attiraljerna?

Tre fejkade bilder

Här har vi en klassiker från 2015. Den ser ut som ett perfekt exempel på hur samma bild kan användas i helt olika sammanhang.

Bild 1 från ukrainska 5 Kanal: "Ryssland bombar".

Bild 2 från ryska Rossija 24: "Ukrainare bombade sina egna medborgare som bestraffning".

Bild 3 från Al-Jazira: "Israel beskjuter Gaza".

Facit: Bilden lades ut i september 2014 av Andrew Zaharov, ukrainsk soldat. Den visar ett ukrainskt fordon som träffats av en BM-27 Uragan (orkan). Därmed skulle bild 1 komma närmast sanningen ...

Men! Vid närmare påseende förefaller det som om alla tre tv-bilderna är fejkade. Notera t.ex. att de är identiska, även på pixelnivå och i färgtoner. Det talar för att de snarare kommit från samma Photoshop-session än från sändningar hos 5 Kanal, Rossija 24 eller Al-Jazira. Så det perfekta exemplet på hur bilder kan missbrukas, vilket förvisso är ett mycket vanligt fenomen, visade sig vara lite för perfekt.

Källa: What is the origin of this photo of an unexploded bomb?, skeptics StackExchange

Varför man nördar ner sig

En bok? En hel bok? Om en svartvit stillbild? Måste vara något särskilt till bild! Det är sannerligen en av de mest minnesvärda och älskade fotografierna som någonsin tagits, och denna bok om den är en mästerlig berättelse, en detektivhistoria som löser ett 65 år gammalt mysterium. Vilka var paret i LIFE Magazines foto, taget på Times Square, New York City, den 14 augusti 1945, dagen då andra världskriget tog slut? Vad gör att detta fotografi inte bara är värt tusen ord, utan miljoner ord under årtionden? Därför att det får oss att känna som om vi var där och upplevde jublet vid krigsslutet tillsammans med miljoner andra över hela Amerika.

- David Hartman, förordet till Lawrence Verria och George Galdorisi, The Kissing Sailor: The Mystery Behind the Photo That Ended World War II (Naval Institute Press 2012)

På över 200 sidor grottar Verria och Galdorisi ner sig i såväl Alfred Eisenstaedts berömda bild liksom de tre andra exponeringarna han tog vid tillfället, och en annan bild på paret som togs av en annan fotograf i praktiskt taget samma ögonblick. De går igenom en rad personer som påstått eller påståtts vara den ena eller andra – Wikipedia listar tre kvinnor och elva män, där den intressantaste ur mytsynpunkt är han som var för dragen för att minnas firandet men som övertygades av sin mor sedan hon övertygats att det var han på bilden. De går igenom ärr och tatueringar, hårfästen, knogar, näsor, relativ längd, och så vidare. De går igenom folk i bakgrunden, skuggor ...

Varför nördar man ner sig i sådant?

Att bilden inte bara är berömd utan ikonisk spelar naturligtvis in, för att man alls ska börja liksom för att man ska få någon intresserad av att ge ut resultatet. I detta fallet tillkommer kändisskap och reda pengar åt de inblandade – frågan blev, föga förvånande, föremål för en rättsprocess, som dock lades ner.

Men min egen erfarenhet är att man lätt kan fastna i den här sortens gräv för deras egen skull. Händelsens historiska betydelse blir lätt sekundär. Jag misstänker att Verria och Galdorisi drabbades av något liknande. Liksom kanske de otaliga som detaljgranskar alla möjliga kända och okända bilder på jakt efter avslöjande detaljer, som kanske eller kanske inte finns där; om det nu gäller Zapruder-filmen (mordet på Kennedy), 9/11, tvivelaktig dokumentation av Nessie, Bigfoot eller spöken, eventuella spår efter Amelia Earhart, bilder från månen eller Mars, och så vidare. Eller vilken historisk händelse som helst; nära eller fjärran, viktig eller oviktig.

Wikipedia: V-J Day in Times Square

Vilka är då personerna på bilden? Enligt Verria och Galdorisi, vars slutsats givetvis kan ifrågasättas men icke lättvindigt, hette de George Mendonsa och Greta Friedman. Oviktig kunskap? Jo – men det intressanta är, som så ofta, inte målet utan vägen dit.

Men det ger onekligen ett visst djup om man vet att Greta var en judinna från Österrike som emigrerade i augusti 1939. Efter kriget fick hon veta att hennes föräldrar mördats i förintelsen.

Handbok vid stora nyheter

"Checklista när det smäller" hade den också kunnat heta. Eller "8 saker du ska tänka på när de största rubrikerna dyker upp".

Breaking News Consumer's Handbook är ett tema som podden On the Media kört flera gånger. Bilden ovan bygger på BNCH Active Shooter Edition; därav originalets punkt 4, "There's almost never a second shooter". Den var mycket specifik, till skillnad från de andra punkterna, som kan användas vid praktiskt taget varje nyhet som är tillräckligt stor för att journalisterna ska få stora skälvan ... Ja, för att media kan ha klenare nerver än folk i allmänhet har vi just fått belägg för.

Mediebruset översatte BNCH. Bilden delades flitigt på Facebook den 7 april. Därför tyckte jag att det var värt att göra en lite bättre översättning.

Charles och Diana var lika långa

Bildgooglar man på Charles och Diana hittar man drivor med bilder där det tydligt framgår att de var lika långa.

Man hittar även, utan minsta svårighet, bilder där detta faktum inte framgår.

Det märkligaste exemplet är nog frimärket från 1981 där Diana reducerats till dvärg.

Ännu ett nytt år

1917: Ska jag gå i så blodiga fotspår?

- Neuigkeits Weltblatt, 31 december 1916

Om 2016 inte var något vidare år så är det värt att erinra sig att det funnits betydligt värre.

Margot tar ingen skit

Bilden ovan (utan diagonal-text) flimrade förbi på nätet. Margot Wallström med muslimsk halvmåne? När hon intervjuas om terrorattackerna i Paris dessutom? Är det sant? Låt oss gräva en smula och se vad vi hittar.

Det första jag gjorde var att bildgoogla "margot wallström". Nog borde det finnas fler och bättre bilder på ett halssmycke som en så avfotograferad person bär?

På bild #3 skymtar något som är bra likt smycket ifråga. Det visade sig dessutom vara regeringens pressbild i högupplösta 2304x3456 pixlar.

Foto Kristian Pohl/Regeringskansliet

Här framgår det tydligt att smycket dels är det på bilden, dels inte är någon halvmåne utan en hästsko. Fallet löst.

Efter att ha knäckt detta billiga försök att idka viral smutskastning och lagt ut det på Fb/Faktoider så tipsade Jenny Ågren om ytterligare detaljer. Smycket är designat av Efva Attling, bär texten "TAKE NO SHIT" (vilket nästan framgår på pressbilden) och säljs till förmån för BRIS.

Efva Attling: Take No Shit pendant

Det är till att ha koll! Och här har vi, otippat nog, belägg för smycket i pressen:

Runt halsen bär hon ett silvrigt halsband med en liten hästsko, och en text.
Vad står det på halsbandet?
– Haha, såg du det? Det står ”Take no shit”.
Direktöversatt: ”Ta ingen skit” på svenska.
– Jag fick det av mina barn. Jag tog på det idag, jag kommer ha det från och med nu.

- Margot Wallström blir utrikesminister, Aftonbladet 3 oktober 2014

Vindkraft i Norrland

Denna bild delas nu friskt på sociala medier. Någon som känner till källan? Han som lade ut den gör det inte.

Såvitt jag kan spåra kommer bilden från en Peter Henriksson i Hackås (ingen jag känner), men vart han fått bilden ifrån har jag ingen aning om. Det jag kan notera är att den överensstämmer med verkligheten och är utformad på ett sätt som tagit tid.

- Utläggaren Martin Persson kan sin källkritik

Bigfeet

Trots den påstådda svenska "amerikanismen", att vi ständigt skulle söka apa efter det stora landet i väst (vilket skulle kunna vara något av en halvmyt), verkar USA:s främsta bidrag till kryptozoologin aldrig ha intresserat särskilt många svenskar. Kanske det spelar in att det krävs geografisk närhet för att berättelser om okända varelser ute i skogen ska kittla på rätt sätt? Kanske det spelar in att Bigfoot (liksom dess skotska kollega) är betydligt yngre än man kan tro?

Snabbfråga: När dök Bigfoot upp i det allmänna medvetandet? Svar nedan med vit text, markera för facit:
> 1958 <

Inte för att uppgifter om äldre historier saknas. Det vill säga, man påstår att historier om Bigfoot förekommit tidigare. Om storfoten dykt upp i Skandinavien hade sagor och sägner om troll och jättar utan tvivel bokförts som historiska "belägg" för densamme. Och det finns ett och annat bildbelägg äldre än >1958<, som det ovan till vänster.

...Tills nu. Kryptozoologen Karl Shuker skriver, på sin blogg liksom i kryptozoologiska spalten i delvis excellenta och alltid intressanta tidskriften Fortean Times 328 om hur en god vän påkallade hans uppmärksamhet till ett vykortsfynd på eBay. Närmare bestämt bilden ovan till höger. Shuker kände naturligtvis till "bigfoot"-bilden t.v., som dök upp 2006. Ett fynd på nätet, uppgav den anonyme hittaren. Många var skeptiska från början, men när man har originalet att jämföra med (som dessutom håller betydligt bättre kvalité) så är "proveniensen" uppenbar.

To ensure that the latter does not become another 'missing thunderbird photo', however, I have actually now purchased the example of it available on ebay, and should be receiving it in the post shortly.

- Karl Shuker, Exposing the 'Dead Bigfoot photo', 11 april 2015

"Thunderbird-bilden" är en myt om en myt: En kryptozoologisk monsterfågel, som i modern tid fått drag av flygödla, sägs ha skjutits och fotograferats i Arizona 1890. Berättelsen är belagd och givetvis påhittad. Det finns de som säger sig ha sett foto, eller rentav ägt det, som den notoriskt opålitlige Ivan T. Sanderson. Om det mot förmodan någonsin funnits, och mot ytterligare förmodan någonsin skulle dyka upp, så skulle det visa sig vara en ännu klumpigare förfalskning än 2006 års Bigfoot.

Solsystemet på 50 år

Minns du vad du gjorde i januari 2006?

Det var då som rymdsonden New Horizons sköts upp. Den är fortfarande på väg, nio år senare. Nu börjar den äntligen att närma sig sitt mål:

New Horizons is intended to pass within 10,000 km (6,200 mi) of Pluto, with this closest approach date estimated to occur on July 14, 2015 at 11:50 UTC.

Wikipedia: New Horizons

Genom en slump, så osannolik att den ser ut som en tanke, inträffar detta på dagen 50 år efter mänsklighetens första närmare titt på en främmande planet:

The spacecraft flew by Mars on July 14 and July 15, 1965.

Wikipedia: Mariner 4

Under ett halvt sekel har vi utforskat solsystemets åtta planeter, samt den dvärgplanet som man inte behöver skämmas för att tänka på som planet.

Detta är den allra första bilden från Mars tagen på nära håll.

Denna bild är fullkomligt obetalbar.

När man planerade Mariners förbiflygning, de ytterst dyrbara sekunder då de historiska bilderna skulle tas, använde man sig av en Mars-karta från US Air Force. Som synes är kanalerna med, de som Giovanni Schiaparelli "upptäckte" 1877 och Percival Lowell gjorde till sitt livsverk. När kartan ritades 1962 hade de avfärdats sedan länge, ingen astronom trodde på dem, men de hängde som synes kvar lite här och var.

Emily Lakdawalla: Blast from the past: Mariner 4's images of Mars

Och det finns mer...

Lowells andra livsverk var nämligen Planet X. Det var den tänkta planet bortom Neptunus som han och många andra trodde sig kunna spåra via anomalier i Uranus omloppsbana, sådana som inte förklarades av Neptunus inverkan. Efter många års träget letande hittade den nu avlidne Lowells assistent Clyde Tombaugh till slut en prick som var både rörlig och transneptunsk. Pluto!

Fast Pluto hade inget med Planet X att göra, Lowells eller någon annans. Det var den alldeles för liten för; till att börja med tänkte man sig Pluto ungefär lika stor som Jorden, snarare än den femtedels procent som är facit. Anomalierna i Uranus omloppsbana visade sig, vid noggrannare mätningar, vara en chimär — precis som kanalerna på Mars.


Jag har skrivit om såväl kanalerna på Mars (vad såg de? vad trodde de sig se? vad trodde andra?) som Pluto ("Planeten som krympte och försvann") i boken Blindspår (Leopard 2012). Här på bloggen har jag bl.a. gjort en jämförande karta: Mars 1888-2011.

Israels nötter

Den gamle skånske prästen: Och se Israels barn vandrade uti fyratio år genom Sinais öken, livnärande sig på nötter. Mina ärade åhörare, låtom oss närmare genomtänka denna dagens text. Där voro de små, små Israels barn, som inga tänder hade fått, och där voro de mellanstora Israels barn, som hade tänder, och där voro de gamla, gamla Israels barn, som hade förlorat alla sina tänder. Mina ärade åhörare, låtom oss tänka på detta. Där måste de mellanstora Israels barn vandra uti fyratio år, knäckande nötter åt de små, små barnen, som inga tänder hade, åt sig själva, och åt de gamla, gamla Israels barn, som hade förlorat alla tänderna. Mina ärade åhörare, låtom oss ännu en gång genomgå dagens text. Och se Israels barn vandrade fyratio år livnärande sig på — på — rötter, står det: — ja — ja — det gör för resten ingenting, utläggningen blir densamma.

- Albert Engström

Jag vet inte vilken text den gamle skånske prästen läste för ingen översättning av 2 Mos jag sett säger något om "rötter". Men, som sagt, utläggningen blir densamma.