Den gamle skånske prästen: Och se Israels barn vandrade uti fyratio år genom Sinais öken, livnärande sig på nötter. Mina ärade åhörare, låtom oss närmare genomtänka denna dagens text. Där voro de små, små Israels barn, som inga tänder hade fått, och där voro de mellanstora Israels barn, som hade tänder, och där voro de gamla, gamla Israels barn, som hade förlorat alla sina tänder. Mina ärade åhörare, låtom oss tänka på detta. Där måste de mellanstora Israels barn vandra uti fyratio år, knäckande nötter åt de små, små barnen, som inga tänder hade, åt sig själva, och åt de gamla, gamla Israels barn, som hade förlorat alla tänderna. Mina ärade åhörare, låtom oss ännu en gång genomgå dagens text. Och se Israels barn vandrade fyratio år livnärande sig på — på — rötter, står det: — ja — ja — det gör för resten ingenting, utläggningen blir densamma.- Albert Engström
Jag vet inte vilken text den gamle skånske prästen läste för ingen översättning av 2 Mos jag sett säger något om "rötter". Men, som sagt, utläggningen blir densamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar