benämning på små torra, hårda l. möra (o. täta) kakor (med indifferent smak), vanl. av fint vetemjöl, vilka ofta förtäras med smör, ost, marmelad o. d.; ofta koll. [kollektiv betydelse = man äter kex, mer sällan ett kex]- SAOB: KÄX
Jomen, i ordbokens artikel från 1939 stavas det med ä (med senare tiders "kex" inlagt i rött). Den stavningen ser man inte ofta nuförtiden. Och så får vi veta att det uttalas
käk⁴s, stundom med eng. uttal, äv. ɟäk⁴soch är därmed framme vid huvudfrågan: Heter det kex eller chex? Och varför uttalas det olika?
Kex är ett lån från engelska cakes (och cake har engelskan i sin tur lånat från fornnordiskan). Det äldsta belägget är från Kajsa Wargs kokbok 1755. De kexen verkar närmast motsvara pepparkakor: "ett slags i pastejformar l. på papper gräddade kakor med deg av smör, mjöl, ägg, socker, tillsatt med vissa kryddor (kanel, kardemumma, suckat, muskotblomma m. m.)". SAOB nämner också den fina stavningen kakes, bestämd form caksen.
Uttalets geografi är lite osäker. I artiklar dras enkla gränser som att "chex" främst hör hemma i södra och västra Sverige. När folk redogör för uttal + hemort verkar det inte fullt lika enkelt. Om frågan inte kartlagts ordentligt förut så finns här ett prima uppslag för en studie i ett mycket litet men förvånansvärt engagerande ämne.
Hur uttalades det då från början?
Fredrik Lindström tror, vet ej på vilka grunder, att mjukt k "chex" var det som först tillämpades på det nya ordet. Det stämmer med den svenska regeln att k när det kommer före e (som är en mjuk eller främre vokal) uttalas "mjukt", som i kedja, kelig och kemi. Undantagen är inte så få, som kebab, keps och kefir, men då är det lånord (som keps från engelska cap) som (ännu) inte fått sitt uttal försvenskat.
Där har jag en fundering som enkom bygger på löst grubblande: Säg att det första uttalet var hårt "kex", som i originalet (desto troligare som språket förr i tiden främst förmedlades muntligen). Om lånordet först slog igenom i södra och västra Sverige, så har det i de landsdelarna haft mest tid på sig att smälta in i språket och anpassas till vår fonetik. Det osvenskt hårda k:et har bevarats i de trakter där ordet är nyare. — Skulle det kunna stämma?
Uppdaterat: Blev tipsad om denna fina utbredningskarta, uträknad av lingvisten Mikael Parkvall.
Frågan är förstås bara om ordet nådde västkusten innan det nådde östkusten (vilket såklart är geografiskt rimligt) eller om regeln [att k uppmjukas före e] avskaffades tidigare i Stockholm än i Göteborg. Bådadera skulle ju logiskt sett kunna förklara följande mönster.- Mikael Parkvall, Skräpmat nu på kartan, Lingvistbloggen 6 augusti 2010
12 kommentarer:
Intressant att du stavar ett av uttalet med engelsk stavning cheks, tjeks är väl en mera svensk stavning. Som västsvensk håller jag med dig om att tjex är det som blivit svenskt uttal.
En observation som jag har gjort är att kex med hårt k verkar bli mer frekvent här i sydvästra Skåne på senare tid. Jag har noterat flera som uttalar "fel" de senaste tio åren. När jag var liten fanns det ingen som uttalade det med hårt k i min bekantskapskrets. Om det sedan beror på en utslätning av språket (=anpassning mot "rikssvenska"), på att andelen upplänningar som pluggar här i Lund/Malmö har blivit större eller helt enkelt på något slags observer bias, det är jag inte man att svara på.
http://lingvistbloggen.ling.su.se/?p=705
En fin karta.
Verkligen! Jag har läst en annan kortanalys om kex-tjex från den gode Parkvall men missat kartan. Tjusigt.
Kjell: Vet inte riktigt men "tjex" synes mig ha ett aningens aning annorlunda uttal än "chex". Engelsk stavning vet jag inte om det är en provokation, men dels är jag inte allergisk mot engelska bruk där det passar, dels har de inte ensamrätt på "ch".
Tycker också tjex bättre än chex motsvarar uttalet. Ch-ljud som i chef blir helt fel.
Men ch-ljud som i check blir helt rätt.
Det är därför man alltid ska använda IPA!
Det står alltså mellan [k]ex och [ɕ]ex.
Och att tala om ett ch-ljud är bara förvirrande.
Det som stavas ch i check kallar vi tj-ljud; det som stavas ch i chef kallar vi sj-ljud.
Detta sj-ljud uppvisar i sin tur regional variation: [ɧ]ef söderöver kontra [ʂ]ef norröver.
Och "den svenska regeln att k när det kommer före e (som är en mjuk eller främre vokal) uttalas 'mjukt'" finns inte.
En gång i tiden fanns det en regel som styrde hur /k/ uttalades framför olika vokaler. (Det är därför vi har olika konsonanter i "karl" och "kärring".) Nu när regeln inte gäller längre (vilket "kebab", "keps" alltså visar)är det snarare så här vi ska tänka: Med vilken eller vilka bokstäver stavas /ɕ/?
(Annars är det lite som att påstå att "h-ljudet inte hörs framför j i 'hjul'". Det finns inget h-ljud från början, lika lite som det finns ett /k/ i "kedja".
Visst heter det tjebab
Att "kex" skulle komma från "cakes" måste vara någon bisarr folketymologi. Dessa två ting är ju inte alls lika.
B: Etymologin cakes > kex är tagen från SAOB. Huruvida bakverken liknar varandra idag är en helt annan sak än hur det sett ut genom historien.
Kan bara tillägga att mina morföräldrar som bodde i Skövde sade Chex (some i chef), det kan ju vara en konsekvens av Skara-Skövde dialekten.
Skicka en kommentar