Svenska helgon

När SVT först lade ut nyheten om Elisabeth Hesselblad blev rubriken "Sverige får sitt andra helgon". Efter en stund korrigerades det ... Men korrekt är det fortfarande inte.

Det krävdes bokstavligen mirakel för att hon skulle bli helgon – och nu får Elisabeth Hesselblad glorian runt sitt huvud som den andra svenskan någonsin.

- Mirakel krävdes för att få glorian runt huvudet, Expressen 16 december 2015

För det finns fler svenska helgon än Birgitta. Exakt hur många beror faktiskt på hur man räknar.

A. I. Transkovskij, Jaroslav den vise och den svenska prinsessan Ingegerd

Det första svenska helgonet hette Ingegerd Olofsdotter. Pappa Olof var ingen mindre än Skötkonung, som inte var landets förste kristne kung men väl den förste att förbli kristen livet ut (hans företrädare och far tröttnade fort efter sitt dop). Hon är visserligen inte helgonförklarad i den katolska kyrkan men väl i den ryska ortodoxa. Där kallas hon den heliga Anna och firas den 10 februari och den 4 oktober. Det finns även en församling uppkallad efter henne i Sverige, den serbisk-ortodoxa kyrkan Heliga Annas ortodoxa församling med verksamhet på flera ställen.

Se även Dick Harrisson: Det första svenska helgonet, SvD 12 november 2015, eller läs Catharina Ingelman-Sundbergs Mäktig mans kvinna (Richters 2001).

Här har vi Elin av Skövde, skyddshelgon för Västergötland i allmänhet och Skövde i synnerhet. Hon förekommer även på kommunens vapen. Noga räknat blev hon inte kanoniserad men väl saligförklarad, steget nedanför.

Här har vi en högst osäker illustration av den tämligen okände Willehad dansken, hur man nu vill räkna någon som kommer från Ystad under den danska tiden. Han kanoniserades av Pius IX den 29 juni 1867 tillsammans med 18 andra i en grupp kallad martyrerna från Gorkum.

Utöver ändrade gränser och olika kyrkors respektive kanoniseringar så är huvudproblemet det som rör Elin med många fler: Att definitionen på helgon länge inte var så hård som man kan tro.

– I Danmark behövde den heliga personen vara helgonförklarad av påven för att firas officiellt av kyrkan. Det krävdes inte i Sverige. Här kunde en from person accepteras som helgon av kyrkan utan påvens sanktion, säger Sara Ellis Nilsson, Göteborgs universitet, som skrivit en avhandling om helgonkulter under tidig medeltid i Sverige och Danmark.

- Många lokala svenska helgon, SvD den 28 februari 2015


Wikipedia: Svenska helgon

Tipstack till Fabian N.