Turings maskin

Mike Davey: A Turing Machine in the Classical Style

On Computable Numbers från 1936 (han säger fel år i filmen men det står rätt på hemsidan) är en av de riktigt klassiska avhandlingarna som hör till den lite djupare allmänbildningen. Den ska man känna till (om än inte behärska, det är en helt annan sak...) oavsett hur intresserad eller ointresserad man är av matematik eller datorer. För Turingmaskiner är inte bara något som än idag lärs ut inom logik och relaterade ämnen, utan i princip de grunkor som gör det möjligt för dig att läsa det som du läser just nu. Bland mycket, mycket annat.

"...A machine which..."

För det vi ser här är, i princip, datamaskinens andliga födelse: En tankekonstruktion och matematisk modell skapad av Alan Turing. Syftet var att lösa ett knivigt talteoretiskt problem som säkert sysselsatte flera dussin matematiker vid den här tiden ... Ja, den siffran hittade jag på, men det är ett faktum att talteori och matematisk logik var en smal och udda kvist på matematikens träd, ansedd som den renaste, mest världsfrånvända matematik som tänkts ut, rentav ännu mer så än topologin.

When I was a student, even the topologists regarded mathematical logicians as living in outer space

- Martin Davis (1928-)

Thank God that number theory is unsullied by any application

- Leonard Dickson (1874-1954)

Det dröjde emellertid inte länge innan Turing fann ett användningsområde som kanske någon skulle vara intresserad av och rentav betala en slant för: chiffrering och dechiffrering. Han funderade på att tota ihop en praktiskt taget oknäckbar chiffermaskin och sälja den till brittiska staten. Men så kom kriget, och han togs i tjänst ändå ... Fast den historien känner ni nog till.

Och sedan dess har man hittat fler användningsområden, för talteori och Turings maskin i dess många olika inkarnationer.