Ha högerns män svårare att förlika sig med kvinnornas politiska frigörelse än andra partiers män?
Denna fråga tror jag många högerkvinnor utan tvekan kunna besvara jakande. Högerns män ha nämligen i de flesta fall mycket svårt att sätta sig in i att deras kvinnor kunna uträtta något i politiken, och det är dem oftast motbjudande, att kvinnorna kunna bli offentliga personer, som uppträda och hålla föredrag och deltaga i diskussioner. Kanske beror detta på, att de hålla så hårdt fast vid allt bestående, att de ej kunna tänka sig kvinnan - idealet för deras kärlek och hängifvenhet, vare sig hon är deras mor, maka eller fästmö - stå som agitator och hätsk försvarare af något hon anser rätt inom sitt parti. De mena kanske, att hon i en sådan situation mister sin kvinnlighet, något af det ideal de uppställt vis-à-vis henne.
- Doktorinnan Märtha Brydolf, "en av högerkvinnorörelsens pionjärer och en av dess mest aktiva", skriver i tidningen Medborgaren, nr 10 1922
DN: Ni har förändrats väldigt mycket. Men nu sa du att ni var med och genomförde rösträtten och det är helt fel.
Sofia Arkelsten (M): [Tystnad]
- "Arkelsten förfalskar historien", DN 24 oktober 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar