Lördagsfråga 492

Missförstådda låtar

Det sägs att en biograf en gång annonserade för filmen Ett dockhem med uppmaningen "Ta med barnen!" – lyckligt ovetande om att Ibsens berättelse inte alls är riktad till barn.

Jag vet inte om företeelsen med missförstådda titlar kallas något särskilt. Det borde den göra eftersom den är så vanlig, i synnerhet bland sånger.

Några exempel:

Olle Adolphsons Nu har jag fått den jag vill ha spelas ofta på bröllop. Det funkar utmärkt så länge som man inte lyssnar på texten. För där förekommer saker som "slutet har redan börjat för oss två" och "när slutade vi älska varandra".

James Blunts You're beautiful "...is not this soft romantic fucking song. It's about a guy who's high as a fucking kite on drugs in the subway stalking someone else's girlfriend when that guy is there in front of him, and he should be locked up or put in prison for being some kind of perv." –  James Blunt intervjuad i Huffington Post.

Bruce Springsteens Born in the USA tolkas mycket ofta som en patriotisk flaggviftarlåt. Ett typfall är när den spelades på Donald Trumps valmöten.  Men då är det refrängen man tänker på. Lyssnar man på själva texten så inser man att den handlar om en Vietnam-veteran – "sent me off to a foreign land/to go and kill the yellow man" – som försöker att återanpassa sig till det civila livet.

Green Days Time of your life (egentligen Good riddance) spelas ofta på skolavslutningar och liknande, som t.ex. sista avsnittet av Seinfeld. Det förvånade bandet eftersom den handlar om en flickvän som gör slut.

Ingen bäverrumpa i glassen

Vaniljsmaken i din mat behöver inte komma från en vaniljstång. Den kan även komma från en bäverrumpa.

- Sekret från bäverbak ger vaniljsmak, Metro 15 september 2013

I ingrediensförteckningen på vaniljglassen står nämligen endast "naturlig arom", vilket många tolkar som att det är arom utvunnen ur vanilj, men som egentligen bara betyder att den är utvunnen med "naturliga metoder" ur växter eller djur.
I själva verket kan aromämnet i det här fallet vara utvunnet ur det sekret som bävern utsöndrar ur sina analkörtlar för att doftmarkera sitt revir, åtminstone i USA.

- Äkta vara: Naturlig bäverarom, 12 september 2013

Nyckelordet i båda artiklarna, liksom praktiskt taget alla andra som cirkulerade hösten 2013, är kan. Bävergäll eller castoreum är ett naturligt (äkta vara!) ämne som är säkert att konsumera. Det har en vaniljliknande smak som gör att det kan användas som ersättning för vanilj. Eller vad man nu ska kalla det, när bävergällen är långt mycket dyrare än äkta vanilj, för att inte tala om syntetiska smaker som vanillin. Skulle en tillverkare välja en dyrbar råvara framför en billigare, frivilligt och utan att antyda det på förpackningen? Bara för att lura sina kunder på, ja, vad?

Alarmist warnings about castoreum are overblown: its use is now exceedingly rare, and the typical consumer is unlikely to ever encounter castoreum in food.

- Snopes.com: Castoreum is produced from beaver secretions?

1800-talets folkhem

När vi idag använder begreppet folkhem går det tillbaka till ett inlägg i andra kammaren 1928. Under rubriken "Folkhemmet, medborgarhemmet" gör talaren klart redan i första meningen att det ingalunda var något nytt ord som myntades:

Vid högtidliga och för övrigt ibland även vid vardagliga tillfällen tala vi gärna om samhället – staten, kommunen – såsom det för oss alla gemensamma hemmet, folkhemmet, medborgarhemmet.

- Per Albin Hansson (vid tillfället partiledare SAP, inget mer) den 18 januari 1928

Detta fick han senare kritik för, av partikamrater rentav, som menade att folkhemmets gulliga samförstånd stod i strid mot den marxismens oförsonliga klasskamp som man vid den här tiden fortfarande talade om i det partiet.

Men att jag skriver detta nu beror på en annan fråga. När blev folkhemmet förknippat med socialdemokraterna?

Det finns gott om socialdemokrater som gör gällande att det var just deras parti som byggde upp folkhemmets reformer, trots att flertalet nyordningar mellan 1930-talet och 1950-talet skedde mot bakgrund av politiskt samförstånd över blockgränserna.

- Dick Harrison: Lögner farligt vapen mot rasism, SvD 19 maj 2016

Och även om ordet använts "sedan 1928 i sin nuv. bet." (Svensk ordbok) så finns det belägg som är nästan lika gamla som SAP; kanske ännu äldre?

Som Adolf Fredriks Folkhem, öppnat på Norrtullsgatan 7 i Stockholm den 1 oktober 1898. Där fanns bibliotek, samlingssal och serveringslokal (med "billig mat och icke spirituösa förfriskningar"). Alla var välkomna, så länge de avhöll sig från starka drycker och partistrider. – Ur Adolf Fredriks folkhem, Social Tidskrift (1901).

Ett avgjort icke-socialistiskt exempel hittas hos föreningen Studenter och Arbetare. Den bildades för att "minska klyftan emellan de s k bildade klasserna och kroppsarbetarna", och verkade i universitets- och högskolestäderna. En rapport från Stockholmssektionens sammanträde är så fin att jag återger den i sin helhet:

Diskussion om varietéerna.
Föreningen Studenter och arbetare i Stockholm hade i söndags afton sammanträde. Sedan styrelseval förrättats, hvarvid den gamla styrelsen återvaldes, skred man till diskussion öfver ämnet, om varietéer. Diskussionen inleddes af hr Nyström, som sammanstälde varietéfrågan med frågan om njutningslystnaden. Njutningslystnaden borde förädlas, njutningen ledas i rätt riktning. I vårt land gjordes dock föga härför. Ett stort steg till detta syfte vore upprättandet af ett folkhem och väckande af solidaritetskänslan. Under diskussionens gång uppträdde många talare, som ej ville obetingadt fördöma varietéerna, emedan de äfven bjöde på goda prestationer. Men varietéerna borde rensas, förädlas. Då skulle de kunna hafva en kulturuppgift att fylla. Ty den höga konsten på operan vore för förnäm för folket. Folket behöfde faktiskt mycket af det som nu bjudes på varietéer. Men spritserveringen borde borttagas och med detsamma ginge det nog så, som en talare framhöll, att den nyktra, kritiska publiken gåfve sitt misshag öfver osedliga prestationer tillkänna. Från flere håll framhölls, att det vore förvånande, att icke staten understöder de försök, som gjorts att föranstalta folkkonserter och dylika för folket afsedda förlustelser med förädlande syfte.

- Tidningen Kalmar den 15 januari 1896

Jag har inte undersökt närmare huruvida hrr studenter lyckades minska klassklyftan nämnvärt.

För övrigt ligger artikeln efter en där utrikesministerns svenskhet reds ut (greve Carl Douglas var född i Schweiz men hade en svensk far, för på den här tiden var det bara helsvenskar som kunde bli statsråd) och före en där överingenjör Andrées ballongexpedition diskuteras.

Ett vaccin återkallas

Denguefeber är en av världens stora sjukdomar. Årligen smittas hundratals miljoner och tiotusentals dör. Dessutom har den blivit allt vanligare de senaste decennierna. Man har heller inte haft något vaccin, förrän relativt nyligen. Efter att (enligt uppgift) ha lagt ner 20 år och sisådär 15 miljarder kr så lanserades hösten 2016 ett program på Filippinerna, där barn med särskilt hög risk vaccinerades.

Men hur omsorgsfulla man än varit så är det alltid lurigt med nya läkemedel. När man går från aldrig så stora kliniska undersökningar till att använda preparat skarpt så innebär det att signaler som så att säga varit för svaga för att mäta i kontrollgrupperna kan bli märkbara. Eller så upptäcker man saker när man analyserar och analyserar om data från undersökningarna på längden och bredden.

Det är också vad som hänt med det nya dengue-vaccinet. Tillverkaren Sanofi upptäckte att även om vaccinet Dengvaxia ger gott skydd hos patienter som haft denguefeber, så hade det motsatt effekt hos patienter som inte haft denguefeber.

Vad gör man då? Man meddelar världen vad man upptäckt. Man uppdaterar bipacksedlar och motsvarigheter till FASS. Man avbryter vaccinationsprogrammet tills man avgjort hur man ska fortsätta.

Based on the new analysis, Sanofi will propose that national regulatory agencies update the prescribing information, known as the label in many countries, requesting that healthcare professionals assess the likelihood of prior dengue infection in an individual before vaccinating. Vaccination should only be recommended when the potential benefits outweigh the potential risks (in countries with high burden of dengue disease). For individuals who have not been previously infected by dengue virus, vaccination should not be recommended.

- Sanofi Pasteur: Sanofi updates information on dengue vaccine, 29 november 2017

Vad man inte gjorde var att mörka. Eftersom det, en vida spridd myt och nidbild till trots, inte är så Big Pharma jobbar.

Lördagsfråga 491: Advent

1. Dolbys brusreduceringsteknik sitter inbyggd i ljudapparater lite varstans. Här är den i form av en fristående apparat, tillverkad av Advent Corporation. Företaget är mindre intressant än grundaren Henry Kloss, ett välkänt namn i ljudvärlden.
2. ADVENT är ett ambitiöst och långsiktigt projekt där US Air Force tar fram nya flygmotorer.
3. Sankta Adwennas kyrka i Advent, Cornwall.
4. Vid pumphuset börjar Colossal Cave Adventure, världens första äventyrsspel. Det skrevs av Will Crowther i Fortran på en PDP-10; eftersom systemet använde filnamn på sex bokstäver kallas spelet ibland ADVENT.

Den talgdanken gick först upp för Roger.

Supermånen: Varken astrologi eller astronomi

Jämförelse från Supermoon^WP: "Vanlig" fullmåne och "supermåne"

Enligt samma artikel som den fina pedagogiska jämförelsen ovan är hämtad ifrån så var det en astrolog – just så – som 1979 myntade begreppet "supermåne" som följer:

a new or full moon which occurs with the Moon at or near (within 90% of) its closest approach to Earth in a given orbit (perigee). In short, Earth, Moon and Sun are all in a line, with Moon in its nearest approach to Earth.

- Richard Nolle, HOROSCOPE (1979, oklart datum)

Denna definition är uppenbarligen godtycklig. Något astronomiskt värde har begreppet inte; astronomer som vidtalats hade aldrig hört talas om det förrän media tog upp det. Det dröjde till 2011 innan någon fick för sig att lägga in artikeln Supermoon på Wikipedia. Och det tog ytterligare några år innan svensk press uppmärksammade företeelsen. Eller vad den nu är ... Det går inte att med blotta ögat skilja en "supermåne" från en "vanlig måne" (det har långt större betydelse hur nära horisonten månen befinner sig), så vad är egentligen poängen?



Utöver den eventuellt astrologiska då. Jag har inte funnit några tecken på att astrologer använder sig av supermånen i sitt dagliga värv. Men jag kanske inte har letat tillräckligt noga.

Lördagsfråga 491

Aftonbladet tyskt 1915

[1915] Aktiemajoriteten i Aftonbladet köps av det tyska krigsministeriet.

- Lars M. Andersson och Lena Amurén, Sveriges historia i årtal (Historiska media 2003)

Uppgiften föreföll förbluffande. Kan en krigsmakt bli huvudägare i en av landets största tidningar? Mitt under brinnande krig?

Är det sant? Hur gick det i så fall till?

En snabbkoll senare avslöjar att svaren på de sista två frågorna är 1) ja och 2) i hemlighet:

Harald Sohlman och Aftonbladet stödde Tyskland i första världskriget, och 1915 sålde han och brodern Arvid aktiemajoriteten i tidningen till tyska regeringen för att ge Tyskland möjlighet att skapa propaganda i Sverige. Kontraktet hölls hemligt i många år.

- Aftonbladet: Från Lars Johan Hierta till våra dagar

Att AB var tyskvänligt under 30- och 40-talen är välkänt, åtminstone bland många som har koll på perioden. Att det började såpass tidigt och var så flagrant var en nyhet för åtminstone undertecknad.

Våra städers snabba förändring

Ett lite längre citat (språket kan ha moderniserats):

Våra städer genomgår för närvarande, i samband med hela samhällsutvecklingen, en hastig förändring, utvidgning och omdaning. Tidens nya krav och medlen för dess tillfredsställande kan verka nedbrytande på det gamla.
Kraven på högre förtätning, mer luft och ljus, snabbare förbindelser mellan stadsdelarna, mer bekvämlighet, nya byggnadstyper och konstruktionsmetoder ger alla våra städer dess moderna prägel. Ju större möjligheter en stad har till utökad industri eller handel, ju mer den av en eller annan orsak "går framåt", desto fortare ändras den gamla stadsprägeln. Men vid denna förändring, som på många håll pågår med en våldsam hastighet, förlorar vi mängder av gammal karakteristisk stadsbyggnadskonst, intressanta historiska och arkitektoniska minnesmärken, och frågan är: Ger det nya full ersättning för det förlorade?

När skrevs detta? Svar i vit text, markera för facit: [Gamla Svenska Städer (1908)]

Västlänken 1920

Hett tips till den som ska besöka Göteborg: Nämn inte V-stl-nken. Ja, ifall inte ändlösa samtalsgräl om större om- och utbyggnader av infrastruktur och kollektivtrafik i landets andra stad är av intresse. Den väcker ungefär samma reaktioner som Slussen i Stockholm.

Inte för att rejäla ingrepp i stadsbilder är något nytt. Även utan krig och bombningar så har man haft andra anledningar att ta stora grepp då och då. Som Norrmalmsregleringen då Stockholms innerstad blev en jättegrop, i en omfattning som är svår att greppa; man kan undra hur ett sådant projekt skulle diskuteras idag. Eller för den delen när Göteborg i början av 1800-talet byggdes om från att i princip vara en jättestor fästning till en vanlig stad.

Här är ett annat exempel på ordentliga ombyggnader, liksom även på hur det hade kunnat bli. Vid förra sekelskiftet hade Göteborg inte en centralstation utan flera: Utöver Statens järnvägsstation (dagens Gbg C) fanns den herrgårdsliknande Bergslagsstationen intill, liksom Olskrokens station. (Enligt WP ska den sistnämnda ha varit Sveriges största station fram till 1964, kan det verkligen stämma?)

Den fina kartan hittade jag hos Gunnar Ekeving: Järnvägsstationer i Göteborg. Där kan man läsa om hur det var, hur det blev och varför det blev som det blev. Och begrunda hur det gång på gång mycket väl hade kunnat bli på ett helt annat sätt.

Varför samma lönedagar?

Ja, med månadslön följer ju att lönen betalas ut en viss dag. Som gärna får vara någorlunda densamma månad efter månad, efter jämkning för helgdagar. Men hur kommer det sig att så många av oss får lön på samma eller nästan samma dag?

Varför får alla svenskar lön 25? (Ja, jag vet att en del får 27 och en del kanske den 15, men ingen får den 8, den 13 eller den 22.) När, hur och varför uppstod denna konsensus?

- @planckskonstant på Twitter 28 november 2017

Lördagsfråga 490: Blade Runner

1. "Attack ships on fire" – Anakin Skywalker lyckas kraschlanda general Grievous flaggskepp (som visserligen är ett par klasser tyngre än ett attack ship) i Star Wars III.
2. "Off the shoulder of Orion" – Stjärnbilden Orion återgiven av Johannes Hevelius i hans Uranographia (1690), mindre exakt men långt vackrare än dagens förteckningar.
3. "I watched C-beams glitter in the dark" – C-Beam® är en profil tillverkad av 6063 T-5 aluminium och, enligt uppgift, baserad på den populära V-Slot linear guide system. Allt enligt rättighetsinnehavarna på OpenBuilds Part Store.
4. "Near the Tannhäuser Gate" – Tannhäuser och sångarstriden på Wartburg är det officiella och knappt någonsin använda namnet på Wagners opera. Den handlar om riddaren Tannhäuser (som kan ha varit en historisk person på 1200-talet; ätten Thannhausen finns än idag) som i operan träffar Venus (bilden) och tillbringar mycket tid i, hrrm, Venusberget. Jo.

Sammanlagt den döende replikanten Roy Battys monolog i slutet av Blade Runner (1982), vars slutliga form faktiskt improviserades fram av Rutger Hauer. Med den äran, måste man säga; det är inte många repliker av den längden som så många kan återge ordagrant.

I've seen things you people wouldn't believe. Attack ships on fire off the shoulder of Orion. I watched C-beams glitter in the dark near the Tannhäuser Gate. All those moments will be lost in time, like tears in rain. Time to die.

Nyfiken på vikingabandet med hittepå-Allah

- Ur Agnes Geijer (1938). Mönster a till höger är det som uppmärksammats.

I bloggposten Inget Allah i vikingatida band tog jag upp historien om det famösa vikingabandet: Ett så kallat brickband där en textilarkeolog lyckades inbilla sig att det stod "Allah" med arabisk text. Lyckades inbilla sig själv, och, som det tycktes, hela världen – åtminstone en stund ... Men det gick snabbt över. Kvar står vi med en modern pseudovetenskaplig klassiker, liksom med en mängd medier som åtminstone borde vara generade över sin okritiska rapportering.

Jag har en liten undran som min briljanta läsekrets säkert kan hjälpa mig med: Är bandet från Uppsala universitets pressmeddelande, här återgivet av BBC, verkligen bandet med mönstret?

Mönstret som Larsson använde kommer från Agnes Geijer. Hon var textilhistoriker och arkeolog, till synes av en helt annan kaliber än Larsson. Textilfunde är för övrigt hennes doktorsavhandling. Det är därför inte så underligt som man först kan tro att en amerikansk bloggerska är "familiar with that reference work", säger en svensk doktorsavhandling på tyska utgiven 1938 av Kungl. Vitterhetsakademien.

Being familiar with that reference work, I remembered that many of the artifacts it discusses are reproduced in photographic format near the end. Both Priest-Dorman and Larsson discuss the schematic: perhaps examining the photo would reveal more information. Sure enough, it does. The photo appears on a page called Taf. 17 (numbered page 215 in the PDF version).

- Lise Broer: The "Allah" Viking Band that Isn't, 20 oktober 2017

Här är källan ifråga: Agnes Geijer, Birka III — Die Textilfunde aus den Gräbern [rejäl PDF] (Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien 1938)

Och här "Taf. 17" ur Geijer (1938). Det är alltså detta band vars mönster Geijer återgav renritat i sin avhandling, och som i Larssons vantolkning cirkulerat världen över. Men det ser inte ut som bandet som återfanns som pressbild i Uppsala universitets pressmeddelande om "fyndet".

Så nu undrar jag: Vad är det för band som UU skickade ut som pressbild? Är det bandet med inbillat "Allah" eller ett annat?

Lördagsfråga 490

Kirlians löv

Omkring 1939 uppfann Semjon och Valentina Kirlian i Sovjet en ny sorts fotografering. Man lägger ett föremål på en fotografisk plåt. Sedan kopplar man på en hög spänning på föremålet (som följdaktligen behöver vara ledande) och plåten. Då exponeras en bild av det förra på den senare, färgsprakande och försedd med blixtar och gnistor. Det hela ser rätt psykedeliskt ut. På så sätt var det passande att tekniken uppmärksammades i väst 1970, i och med Sheila Ostrander och Lynn Schroeders bok PSI - Psykiska upptäckter bakom järnridån (som jag nämnt i bloggposten Pavlitas psykotroniska mojänger).

Ett tag var Kirlianfotografier hett. Delvis för att de var häftiga i sig, men framför allt för att de tillskrevs underbara egenskaper: Det var inte bara elektriska urladdningar som fastnad på bild, utan själva auran.

Ett bevis för att det verkligen var auran är en anekdot som dragits otaliga gånger: Först tog man en Kirlianbild av ett löv. Sedan skar man bort en bit av lövet och tog en ny bild. Då kunde man på den nya bilden se en skugga av lövets ursprungliga kontur.

Vad säger ni om det, materialister?

Svar: Man hittade en enklare förklaring än den som involverade en hypotetisk aura. "Skuggan" utgjordes av kvarvarande fukt från den avskurna biten.

If the imaging surface is cleaned of contaminants and residual moisture before the second image is taken, then no image of the missing section would appear.

- Wikpedia: Kirlian photography#Torn leaf experiment


Om auran hade funnits, och kunnat fotograferas med Kirlians metod, så hade det varit fantastiskt. Men så är icke fallet. Fina bilder är allt man får. Vilket inte är så bara.

Så här ser förresten en skiftnyckels aura ut.

Tips för dig i Arboga eller Stockholm

Vidskepelse och kvacksalveri: En granskning av den öppensinnade branschen
Det är bra med ett öppet sinne – men inte så öppet att hjärnan trillar ut. Peter Olausson går igenom spökprat, aurafotografering, tarot, kristaller, frekvensterapi, djurkommunikation, kinesiologi ...
Hur fungerar det, egentligen? Varför låter vi oss luras?
Arboga bibliotek, onsdag den 29 november kl 18-19 (länk)

Arkeologiskt fusk & slarv
Några kända och mindre kända exempel på fusk och slarv inom arkeologi och historia. Vilken roll spelar det om fel görs med flit eller av misstag? Och kan vi av exemplen lära oss något om pseudovetenskap, vidskepelse och kunskapsresistens i allmänhet? En pubföreläsning hos VoF Stockholm.
The Londoner, Karlavägen 52-54 Stockholm, lördag den 2 december kl 18-19

30-40 000 vikingar mot Paris

Sigurd ryckte då för Paris 40000 man om wintren emellan 885 och 886

- Anders Magnus Strinnholm, Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tider, utgiven 1834-1854

Uppgiften om den gigantiska vikingahären kommer faktiskt från ett ögonvittne. Abbo, kallad Cernuus "kutryggen", var munk i benediktinerklostret Saint-Germain-des-Prés strax utanför dåtidens Paris (idag: mitt i smeten). Det är sannerligen inte ofta man stöter på förstahandsuppgifter från den här perioden ... Men att sådana inte automatiskt är pålitliga demonstreras här. För få i fältet tar numer hans uppgifter som ovan på allvar. Även om undantag finns.

År 885 förde Sigfred från Danmark 700 skepp och 30000 krigare till Paris.

- Ida Klement: Guide: Normandernas värld, Världens historia 27 september 2010

Men att vara historiskt exakt var heller inte vad Abbo var ute efter. Han ville skildra en metafysisk strid mellan hedendom och kristendom, barbari och kultur. Framför allt ville han hylla Odo, en deltagare som lite längre fram blev kung och beställare av en skildring som händelsevis en viss Abbo Cernuus sattes att skriva. Tendenskriteriet trumfar ofta närhetskriteriet.

Dagens historiker har satt vikingaflottans storlek till, mellan tummen och pekfingret, cirka 300 skepp. Om vart och ett rymde 50 personer, inklusive krigare, trängtrupper, familjer och löst folk, så blir det ändå en nog så imponerande skara.

Nej, ingen huvudtransplantation har genomförts

Den omskrivna italienska kirurgen Sergio Canavero har i flera år hävdat att huvudtransplantationer är möjliga. Nu säger hans forskarlag att de tagit ett steg närmare målet.

- Världens första huvudtransplantation på människa genomförd, Metro 18 november 2017

Vad ska man säga om en sensationell rubrik av första magnituden som inte har minsta grund i verkligheten? Även om man redan i ingressen drar ner volymen så det svindlar, från "genomförd" till "ett steg närmare målet". För att ta ett huvud från en död kropp och sy fast det på en annan död kropp är inte en transplantation. Det är i sig inte märkvärdigare än hydran i Hamburg.

Det på sin tid berömda monstret var ett hopplock av ormskinn och vessleskallar. Något för Metro att skriva om? Det avslöjades av vår egen Linné.

Men huvud-affären går från att vara ännu en anka till något långt kusligare när Sergio Canavero, som får Paolo Macchiarini att framstå som en omdömesgill människovän och samhällets stöttepelare, pratar vidare. Han påstår sig ha faktiska planer på att faktiskt transplantera ett huvud, säger ta loss ett huvud från en levande person för att sätta på en hjärndöds person "levande" kropp. Vilket skulle innebära att de med flit tar livet av en person på operationsbordet.

Lördagsfråga 489: Diamanter

1. Alexander Beresford Hope var politiker och författare, och följdaktligen, eftersom han levde på 1800-talet, av bättre familj. Den hade byggt upp en bank- och handelsverksamhet i Holland, vilket kanske bidrog till intresset för ädelstenar. I en katalog över deras samling från 1839 förekommer en riktigt fin, stor mörkblå sten, som därefter fått heta Hope-diamanten.
2. Grigorij G. Orlov var en rysk furste och f.d. älskare till Katarina den stora. I ett försök att vinna tillbaka hennes gunst skänkte han henne en diamantkluns på 190 karat. Han behöll hennes vänskap, men kejsarinnans nye nr 1 var en viss Potemkin. (Blir nyfiken på den här historien.)
3. Thomas Cullinan var chef på ett diamantbolag. Den största diamant som hittills hittat (drygt sex hekto) fick hans namn; man kan tycka att de kunde ha ansträngt sig iallafall en liten smula. Hans diamant var lika tråkig som sitt namn; den klövs och slipades till rejäl näve glittergrus.
4. Frimärke till minne av det sovjetiska kommunistpartiets 26:e kongress 1981. Ett annat minne av kongressen är en fin diamant som hittades kort före dess öppnande, och som patriotiskt nog fick sitt namn efter den. Bland andra berömda diamanter som Hope och Orlov, Afrikas stjärna och Koh-i-Noor, så finns det alltså en som heter Sovjetiska kommunistpartiets 26:e kongress.

Ingen fråga är för hård för bloggens glimrande läsare. Framför allt briljerade Tomas.