Bamba

Här försiggår nämligen s. k. "barnbespisning".

- "Rörande syner" i Annedals folkskola, Barometern, 8 april 1889

Bamba är ett dialektord för barnbespisning eller skolbespisning. Ordet används i officiell svenska i Göteborgsområdet och även i stora delar av Västergötland, men även i Kiruna. Det bör inte ses som ett slangord, utan snarare som ett dialektalt ord.

- Wikipedia: Bamba

Det här ordet har visst tagits upp på bloggen förut ser jag, men för en herrans många år sedan och inte särdeles djupgående. Så nu är det dags igen.

"Barnbespisning" var ett sedan länge inarbetat begrepp, som kunde men inte behövde vara kopplat till skolor, och inte bara i Göteborg – även om man i den staden verkar ha ägnat sig ovanligt mycket åt verksamheten, av tidningsskriverier att döma. Och från "barnbespisning" kommer ordet "bamba" om lokalen. Det har gjorts kreativa ovetenskapliga förslag i stil med BArnMatsBespisningsAnläggning men det tror jag inte på. Snarare har det blivit en så kallad reduktion där "rn" först blivit ett "n", så som det ju ofta uttalas, särskilt i den traditionella göteborgskan – "barn" > "ban" – vilket under påverkan av ett följande "b" blivit ett "m": "barnb …" > "banb …"> "bamb ….".

Exakt varför det kommit att kallas för just bamba vet dock ingen, och inte heller precis när ordet började användas. Men åtminstone sedan 1950-talet och kanske tidigare än så. Då användes ordet troligen främst inne i Göteborg, men därefter har det spridit sig i regionen.

- Bamba, Institutet för språk och folkminnen ISOF september 2016 [arkiverad]

Att ordet används i officiell svenska i Göteborgsområdet bekräftas härmed.

För att detta ska genomföras på ett säkert sätt behöver skolorna ha beredskap för att kunna ta emot de extra gymnasieelever som kommer till bamba för att hämta mat.

- Yttrande angående – Yrkande från L, M, C, S särskilt yttrande KD – Elever ges möjlighet att hämta ut skollunch/matpaket från kommunala grundskolor, Tillfällig möjlighet för gymnasieelever hemmahörande i Göteborg att hämta ut skollunch/matpaket från kommunala grundskolor§ 17, Dnr 0755/20 [pdf], utdrag ur protokoll för Göteborgs stads kommunfullmäktige den 16 april 2020

Och här från ordets nordliga utpost:

… och Bamba [versal initial mitt i meningen, som ett namn] serverade bland annat countrypanna och discosoppa.

- Musiktema på Vittangi skola, Medborgartidningen Kiruna, Kiruna kommun, nr 1/2021 [pdf]

Att ordet även finns i Kiruna fascinerar naturligtvis. De som forskat menar att det använts där sedan 1960- eller 1970-talet. Ett förslag är att en eller ett par enstaka personer flyttat dit, och sått fröet till en ordplanta som fortfarande frodas.

En källa som jag ofta lyfter här eftersom den så ofta går att förbättra på denna punkt är Svensk Ordbok:

HISTORIK: belagt sedan 1957; kortform till barnbespisning

- Svensk Ordbok: bamba

Jämför det med den öppna encyklopedins källösa tanke:

Även om ordet bamba tidigast har belagts till 1957, antas det ha förekommit redan under 1940-talet.[källa behövs] 

- Wikipedia: Bamba

Ett ord som främst används av barn har inte så lätt att hamna på pränt för rediga belägg (se bloggposten Mula, pula, göra med många, många fler för ett ännu tydligare exempel). Om ett sådant ord myntats på 1940-talet men inte gett avtryck i historien förrän decenniet därpå vore det inte det minsta märkligt. Men hur långt tillbaka går "bamba" att spåra?

När jag grävt (och till fullo insett hur gruvligt populär La Bamba var vid den tiden – vilket nog inte har med skolmaten att göra, men man vet aldrig med ord) har jag, som väntat, hittat belägg från före 1957, om än inte från 1940-talet.

Barnen i Landskrona fick stekt gås på bamban. (Bamba låter onekligen festligare än barnbespisning.)

- Claque: Måndagsbrev, SvD 15 november 1954

Först trodde jag att "bamba" var landskronadialekt för bespisningen. Men så fick jag reda på att kåsörskan Claque, Anna Lisa Wärnlöf, tillbringat flera år i Göteborg – hon arbetade åtminstone på Göteborgstidningar 1936–1942 – och även om ingen härkomst anges i de korta meningarna så kan man anta att det är skribenten som använder ett ord hon fått med sig. Eller om barnen också bott i Göteborg och fått med sig det därifrån.