Hilmas testamente

- Här med Altarbild nr 1 från 1907

Hilma af Klint (1862–1944) är en välkänd konstnär – åtminstone bland svenska konstkännare. Kanske även bland andra antroposofer? Men hon hade mycket väl kunnat vara välkänd internationellt, även bland allmänheten, om inte om hade varit. Hon var nämligen en av de första abstrakta konstnärerna.

Att hon inte blev mer känd än hon blev under sin livstid, och bra tag efteråt med förresten, tillskrivs en passus i hennes testamente: Hon påstås ha skrivit att hennes verk inte skulle ställas ut, utan rentav hållas hemliga, i tjugo år efter hennes död. Denna uppgift finns med i snart sagt alla källor som har något att säga om Hilma af Klint. Men på ett ställe finns den inte med: hennes testamente. Läs själva: Hilma af Klints testamente. Det tar inte lång stund.

För att ge en uppfattning om hur spridd myten är citerar jag här en handfull träffar som inte är på svenska:

In her will, she ordered that her work not be made public for at least 20 years after her death.

- Saskia Lacey, Art and Culture (Teacher Created Materials 2017)

"Alle Arbeiten", steht dort, "die 20 Jahre nach meinem Todt geöffnet werden sollen …

- Julia Voss, Hilma af Klint – "Die Menschheit in Erstaunen versetzen" (Fischer 2020)

Hilma af Klint skrev ind i sit testamente, at hendes værker først måtte vises 20 år efter hendes død.

- Maria Gerhardt, Sommeren er ikke helt forbi: Klummer, essays og tekster (Politikens forlag 2019)

Naturligtvis finns uppgiften med på den fria encyklopedin:

Ingen källa anges för uppgiften, vilket väl var lika bra. Artikeln på svenska Wikipedia har nu korrigerats, sedan den artikel som fick mig uppmärksam på myten (Elisabet Andersson: Myter om Hilma af Klint fortsätter att spridas, SvD 1 november 2021) där uppmärksammats.

På engelska Wikipedia finns uppgiften kvar, än så länge.