2013-05-19

Oegentligheter


En minnespinne med USB-kontakt, i den yttersta tiden betecknad som "en USB".

På denna bild finns en grävskopa. Den sitter längst ut på grävmaskinens arm.


Vad är "en stereo"? Det där är en ljudanläggning som kan spela upp stereofoniskt ljud, det är vad det är.

Finessen med detta instruments hammarkonstruktion är att den är anslagskänslig. Slår man an tangenten starkt, forte, får man en stark ton, slår man svagt piano får man en svag ton. Därav beteckningen fortepiano eller pianoforte, så småningom kortat till piano.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Under 60- och 70-talen förkortade man transistorradio till transistor, men det har man faktiskt slutat med.

Hexmaster sa...

Jag tänkte på det exemplet men som du säger verkar det bruket ha försvunnit. Vilket kanske beror på att själva apparaterna blivit allt ovanligare.

Anonym sa...

Mobiltelefon--> Mobil slog mig.

Och ett tag förkortades det faktisk biltelefon.

Hexmaster sa...

Mobilen är ett mycket bra exempel.

Mordacil Aiglos sa...

Äldre beteckningar som lever kvar i nyare företeelser är ett väl så tangerande och intressant ämne.

Automobil gjorde vi bil av medan tysken av samma ursprung hittade Auto. Engelskans car lär däremot härledas från cart(?) och är då samma andas barn som när vi kallar bilen för "kärran".

Och apropå bilen; åtminstone i mina hemtrakter höjer ingen på ögonbrynet om bagageutrymmet kallas "kofferten". Jag har annars fått för mig att beteckningen är på väg ur språkbruket.

I bilarnas barndom var det väl just en koffert som spändes fast bakpå?

Vindrutan - liksom engelskans windshield - heter ännu just det fastän funktionen utvidgats från den raka skivan som skulle hindra fartvinden från att träffa föraren i ansiktet.

Och hur länge sedan är det som någon lade just sina handskar i handskfacket?

Kofångare minner också om mera spännande bilturer i bilismens gryning. Älg-, rådjurs- och vildsvinsfångare har säkert mer frekvent relevans i dag.

Byter vi färdmedel så hittar vi fortfarande cockpit fastän pilotens håla utvecklats rejält. (Vem var ursprungscocken förresten?)

Engelskans window är ju ett nordiskt låneord. Norge och Danmark kör ännu med vindu/vindue och om vi inte tagit tyskans fenster hade vi kunnat säga vindöga.

Namnet på ett enkelt vädringshål i förfädernas vägg lever då kvar hos våra grannar och står för funktioner som förfäderna aldrig kunnat fantisera om.

Slutligen kan jag väl också nämna ett par exempel som en gammal gymnasielärare berättade och som stannat i minnet.

Fruntimmer ska komma från tyskans Frauenzimmer - damrummet - och av någon anledning glidit i betydelse från att beteckna rummet för damerna till damerna själva. Vore kul att veta hur och varför den språkutvecklingen gått till.

Uttrycket "gå på huset" - i betydelsen toalettbesök före toaletternas tid - var ett sätt att ge lite diskret finess åt det som tarvades. När det tappade finessen så tog man glans från tyskan och kallade det "Das haus" som så småningom krympte till dass - och tappade finessen igen.

Nog med skitprat. Jag tvivlar inte på att mycket av det här här välbekant för faktoidföljarnas kunniga skara och jag ber om ursäkt på förhand om det här redan behandlats någonstans på bloggen. Rätta mig för all del om det är något jag missförstått.

Mvh/Mordacil

Hexmaster sa...

Vadå skitprat, det där är ju på helt rätt ställe. Flera fina exempel! Gillar särskilt kofferten på bilen, att det finns i levande bruk var klart intressant.

Några kommentarer: Fruntimmer om rum har förekommit även i svenskan (jfr SAOB). Kofångare på bilar har nog fångat få kor, begreppet kommer från lokomotiv.

Slog upp cockpit (etymonline) och blev paff, för den började som en "tuppgrop", alltså för tuppstrider. Övergick senare till båtar, sedan flygplan.