Sjömanslagens bestämmelse om att arbetsgivaren ska bestrida kostnad för vård av sjuk eller skadad sjöman gäller endast fiskare som är anställd.- ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg (SOU 2011:84)
Den enda betydelse av "bestrida" jag hittills kände till handlar om att "bestrida fakturor", när man fått räkningar man av någon anledning inte tänker betala. Men ordet används (vilket är vanligare än man kan tro) även i dess motsatta betydelse: Att betala räkningarna.
1 tillbakavisa, förneka: bestrida anklagelserna- SAOL (2015)
2 bestrida kostnaderna betala
Att ordet i dess "motsatta" betydelse förekommer i kanslisvenska är förvirrande och potentiellt riskabelt; det finns säkert ännu värre exempel på hur folk kan läsa en text och få för sig att den betyder motsatsen till vad där står. Det indikerar även att det inte är något nytt påfund.
För ordet "bestrida" har länge varit två olika ord. Den som i SAOB betecknas som bestrida1 är den vanligaste, med huvudbetydelsen strida, angripa, bekämpa. Det är den första i SAOL. Det ord som i SAOB betecknas som bestrida2 har huvudbetydelsen sköta, ombesörja och handhafva (SAOB 1906).
3 kommentarer:
Så är ordet också med här:
https://www.regeringen.se/49b6b2/contentassets/7ea8845f72304d098640272782e5bc26/svarta-listan---ord-och-fraser-som-kan-ersattas-i-forfattningssprak
SR:s program Språket har en liten utläggning:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=411&artikel=4587411
Jag har en fråga angående det dubbeltydiga ordet BESTRIDA, som i vissa fall betyder motsätta sig och i andra att godta eller ansvara för.
Har det skett en omedveten och felaktig förskjutning i dess betydelse under senare tid? Framför allt i medierna.
Jag har lärt mig att när man bestrider kostnader så ansvarar man för dem och betalar glatt. Åtminstone gällde det i vår ekonomiutbildning som officer.
Jag ser också flera exempel på nätet om hur man bestrider en faktura. Alltså överklagar.
Vilket med mitt användningsperspektiv låter helt fel.
Bestrida är ett ord att se upp med! Vi skrev om det i boken med 400 frågor ur programmet för några år sedan. Jag klistrar in stycket nedan.
Bestrida
Hur i alla sin dar kan det komma sig att man i ett så pass välutvecklat språk som svenskan har ett ord som kan betyda två rakt motsatta saker. Jag tänker på ordet bestrida, som i ”bestrida en faktura”. T A
Bestrida är ett lånord från tyskan - där har det också dubbla betydelser. Vi måste spåra det långt tillbaka för att förstå hur det kunnat få dagens två motsatta betydelser: Först har vi betydelsen ’strida mot’( i krig), senare ’strida mot’ i bildlig bemärkelse. Här har vi betydelsen ’vägra betala’. Bestrida fick så småningom också betydelsen ’segerrikt strida mot’, ’besegra’, därefter ’klara av’, ’sköta om’ och slutligen ’betala’! Det är flera små steg som leder fram till den betydelse som idag tycks vara rakt motsatt den ursprungliga.
Bestrida står på Statsrådsberedningens ”svarta lista”* över ord som inte bör användas i offentlig svenska. Det är lätt att förstå varför!
Den som vill studera fler konstiga byråkratord och vad man kan skriva i stället rekommenderas att ta söka efter ”Svarta listan” med hjälp av datorns sökmotor. Där hissas varningsflagg för ankomma, anmoda, belöpa, bereda, besvär, efterge, efterkomma, efterlevas och många andra ord som i myndighetstext ofta har en ogenomskinlig betydelse. Det är begripligare att ”överklaga ett beslut” än att ”anföra besvär mot ett beslut”.
*Jag antar att det är samma dokument som nämns av Anonym.
/Håkan
Själv har jag kommit till slutsatsen att "svarta listan" är direkt kontraproduktiv. Som vi ser, är de här orden omöjliga att utrota. Det enda "svarta listan" gör är att de förkommer mer sällan, vilket gör att färre känner till dem, vilket gör att risken för missförstånd blir än högre när de väl dyker upp.
Skicka en kommentar