Byggnation som väcker känslor

byggnation 'framställning av byggnader; bygge' bildades på 1800-talet i dialekt, av byggnad och den franska avledningsändelsen -ation, ungefär som sömnation, 'sömnad' och vulnation/vörnation 'tillställning' (till vulen, vurden, vurdnad). Det blev lite mer spritt på 1930-talet och togs in i några ordböcker på 1960-talet och i Svenska Akademiens Ordlista år 1973. Då ansågs det ha blivit lite mer rumsrent.

Byggnation är nämligen ett ord som har väckt känslor. Vissa språkvårdare har på grund av ordets kombination av germanska och romanska delar brännmärkt det som ett "egendomligt blandrasord" och "ett språkligt missfoster som borde utrotas", och det finns eller fanns åtminstone för några år sedan en förening med uppgift att bekämpa den här fulingen. Klappjakten har inte varit framgångsrik. Ordet lever i högsta välmåga att döma av hur ofta det förekommer i tidningstexter.

- Bo Bergman, Ordens urspruung: Etymologisk ordbok över 2000 ord och uttryck (Bonnier Fakta 2007)

Känslor är irrationella, och nog så ofta även anledningarna därtill. Varför just detta ord väckt känslor är svårt att avgöra, om alls möjligt; att rasblandningen skulle vara den egentliga orsaken är naturligtvis trams, om inte annat så för att myriader ord i så fall skulle behöva utmönstras. Om "föreningen mot byggnation" verkligen funnits på allvar och ännu inte dött ut så kanske den uppgått i någon annan språkpolisiär grupp som engagerar sig i den sortens frågor.

Engagemanget mot just detta ord verkar dock ha ebbat ut. Som vanligt, när folk inte självmant tröttnar på det ena eller andra ordet. Att driva ut ord med våld fungerar sällan.


Faktoider-bloggen: Är du också allergisk mot modeord?